Minst 5, högst 18

Varje klass i grundskolan ska ha minst fem och högst arton procent elever med annat språk än danska som modersmål. "Vi vill gärna att barnen ska möta barn som de senare möter i livet", säger ordföranden i barn- och ungdomsnämnden i den danska staden Holstebro till SVT.

Procentsatserna kan förstås diskuteras, liksom det rimliga i att bussa elever till andra skolor än den närmsta eller den de valt. Det finns nackdelar även med sådant som har fördelar... Jag vill verkligen fundera vidare på den här principen, undrar om inte den är den minst dåliga lösningen.

Eller?

Mindre pengar till skolan ger Svenskt Näringsliv chansen att ta efter Öststaterna...

Fler än 1000 lärare är varslade, skolan får en miljard mindre att röra sig med och regeringen skjuter inte till de pengar kommunerna vädjat om. Hårda tider för skolan, men goda tider för propagandafolket på Svenskt Näringsliv.

I ett internt PM till Svenska Arbetsgivarföreningens (nuvarande Svenskt Näringslivs) styrelse 1971 skissades på ett rejält och långsiktigt fälttåg in i de svenska skolorna. Genom politikernas sviktade vilja att satsa fler skattekronor på skolan skulle dessa lättare hamna i händerna på kapitalstarka intressen.

Som pilotprojekt gav Arbetsgivarföreningen ut boken Onkel Enokenhalv där industrialismens och kapitalismens historia skrevs om på samma manipulerande sätt som kommunistpartierna lät skriva om Öststaternas historia.

Nu är det dags för en ny offensiv från Svenskt Näringsliv - denna gång för att propagera för sin udda syn på klimat- och miljöfrågan.

I boken Onkel Enokenhalv förknippades arbetarrörelsens företrädare med stora vulgära busar samtidgt som man gav sken av att det var arbetsgivarna som drivit fram semester, sänkt arbetstid, åtgärder för bättre arbetsmiljö etc. Bilden av vår historia var rent pervers. Nu är budskapet inte mindre perverst: ökad konsumtion skall rädda miljön. Detta skall tutas in i barn mellan 9 - 12 år. Målet är att nå 100 000 elever.

Svenskt Näringslivs skolbok Miljö - så funkar det beskrivs som en allmän lärobok i miljökunskap och har blivit en succé enligt dem själva. Boken skickas ut till skolor, som ivrigt tycks suga åt sig gratisupplagor när det är ont om pengar till böcker. Forskare och miljöorganisationer har reagerat kraftigt eftersom boken ger en verklighetsbild som är främmande för såväl FN:s klimatpanel som andra fristående forskare.

Lösningen på klimatproblemen är alltså, helt i enlighet med Svenskt Näringslivs häpnadsväckande reklamkampanj för något år sedan, att vi måste öka konsumtionen för att rädda miljön och klimatet.

Att vi som bor i Sverige släpper ut betydligt mer klimatgaser än individer i fattiga länder låtsas förstås inte Svenskt Näringsliv om, utan vänder helt fräckt på det och hävdar att dessa länder, som ännu inte kommit upp till vår konsumtionsnivå, är de stora bovarna. Och att ekologiskt jordbruk ger större klimatproblem än konventionellt! Kommunisternas propaganda i de gamla socialiststaterna har fått sina efterföljare. Och när man släpper nya propagandaböcker för skolorna så har man releaseparty för lärare - med gratis mat och finfint mingel med direktörer från Spendrup...

Å andra sidan: hade någon väntat något annat än att Svenskt Näringsliv skulle ta till sig de erfarenheter av maktutövning som kommunisterna ansåg vara bäst? Kenneth Galbraith skrev i sin klassiska Maktens anatomi: "Det finns ständiga krav från företag och affärsorganisationer att exemplet från socialiststaterna skall efterföljas, och att de skall förekomma mer av sådan utbildning i skolor och universitet...".

Här är listan över läroböcker - som naturligtvis ges ut i ett propagandiskt syfte - från Svenskt Näringsliv som skolorna kan beställa. Hur skall t ex Kristianstad göra som nu säger upp 20 lärare. MP i Linköping har tagit sig an frågan och interpellerar. Bra! I DN idag redovisas att en stor majoritet anser att friskolorna skall använda sin vinst till verksamhet istället för till utdelning till ägarna, bara KD-väljare har en annan uppfattning.

Jag vidhåller att en av de angelägnaste investeringar vi kan göra -viktigare än att öka den privata konsumtionen - är att utveckla skolorna till utbildnings- och kulturcenter.

Men snälla, Jan Björklund...

Jan Björklund meddelar att skolornas dåliga skollokaler och allt för ofta taskiga arbetsmiljö inte kan skyllas på brist på pengar, och att det är kommunernas ansvar - samtidigt har regeringen skurit ner för Arbetsmiljöverket, som därmed kommer att minska kontrollen av skolorna.

- Om man kan söka pengar från staten kommer ju alla att göra det, säger Björklund.

Jamen, just det vore ju det rätta nu när staten har ett gigantiskt överskott.

Att bygga om skolorna till kultur- och utbildningscentra, öka dess status, släppa in kultur- och utbildningsaktiviteter på kvällarna i läckra, vackra och inspirerande lokaler - det, och just det, är lika angeläget och nödvändigt för ett gott samhälle som att bygga ut järnvägarna.

Herregud, jag tycker samma sak som Björklund...

Det är alltid - tyvärr - svårt att bortse från vilket håll ett förslag kommer. När folkpartiet gör utspel i skolfrågor reagerar man från ryggmärgen. Har det dessutom bäring på invandrare så blir åtminstone jag med automatik misstänksam. Jag har reagerat surt på de flesta av deras förslag.

Men den här gången, efter det att deras nya förslag hade passerat ryggmärgen och landet i den mer analytiska delen av hjärnan, så kom jag på andra tankar.

Jag tror således, till skillnad från många andra som jag brukar ha samma uppfattning som, att krav på att grundläggande undervisningen skall gälla alla elever är bra. Det är bra att rektorer och lärare tvingas till dialog med föräldrar om hur undervisningen skall ske, istället för om den skall ske. I de flesta skolor, t ex Rinkebyskolan, löser man det just på detta sätt. Men det bör ske överallt.

Det är orimligt att föräldrar - om det så bara är en enda - skall tvinga fram en situation där deras döttrar och söner fråntas rätten till utbildning i vissa obligatoriska ämnen, eller inom vissa områden. Det må gälla evolutionsläran, sexualundervisning eller simning. Eller ska vi ha det som i USA, fråga sig SvD, där Amishfolk och Hutteriter ger sina barn en skolgång som skiljer sig avsevärt från den normala.

Självfallet skall regel om att skolan skall ge alla elever denna undervisning gälla alla skolor, risken är ju uppenbar att olika grupper annars flyr till friskolor där man har en tyst överenskommelse om att låta skapelseberättelsen från Bibeln ersätta evolutionsläran och sexualundervisning bara ges till pojkar. Hårdare krav för att ge alla rätten till undervisning kräver också hårdare krav på friskolor, vilket är bra. Själv har jag anmält en skola i Flen för att biologiläraren under biologilektionen berättar om att det finns de som tror på evolutionen men att Bibelens skapelseberättelse är sann - skolan blev frikänd av skolverket...

Skolan handlar om barns och ungdomars rätt att i vårt samhälle få den grundläggande utbildning som vi i demokratiska former kommit att uppfatta som relevant. Barn och ungdomar är inte föräldrars ägodelar. Punkt.

Det känns lite obehagligt i ryggmärgen att komma till samma ståndpunkt som Jan Björklund, med tanke på den mannens inställning till polishämtning, betyg etc. Men det är aldrig bra när ryggmärgen styr - annat än i flyktsituationer... Och att fly från Björklund är ju för det mesta ett gott reaktionsmönster för en grön själ.

PS!
För övrigt anser jag att moderaterna har helt rätt när man nu föreslår att utgångspunkten skall vara att barnbidraget delas lika mellan mamman och pappan. Vill minnas att mitt gamla parti också ansett så. Får se hur mycket ryggmärgsreaktioner detta leder till...

Man kan tvinga en kamel...

Man kan tvinga en kamel till vattenhålet, men inte tvinga den att dricka. Appropå Jan Björklunds, och andra borgerliga politikers, förslag att polisen skall hämta skolkande elever till skolan. Hur studiemotiverade är dessa tvångshämtade elever, frågar sig till och med SvD ledarsida...

Anser Björklund att polisen skall bevaka att eleven är kvar också? Eller att detta skall ombesörjas vara privata vaktbolag...

Tips till Björklund:
Ta 10, av de 40, miljarder kronor som idag går till militären, satsa dessa på skolan så vi får mindre klasser, fler lärare och övrig skolpersonal. Ta sedan hälften av de pengar - det lär väl bli minst 25 miljarder om Odell sköter sig - som kommer in på försäljningen av Vin och Sprit på rejäla investeringsbidrag för upprustning, uppsnyggning och kulturifiering av landets kommunala skolor.

Dessa två åtgärder skulle vara den bästa inhemska investeringen vi kan göra i demokratisk utveckling. Målet: att förvandla skolan till en arbetsplats med högsta status - där varje elev blir sedd, bekräftat och känner lust i att lära.

Skolan bör möta med bred pensel och flöjt - inte med linjal och sudd.

Att börja skolan är fortfarande ett stort steg. Och än idag möts barnen med linjal och sudd. När de borde mötas med en bred pensel och flöjt.

Skolan bör ta tillvara på elevernas kreativitet och fantasi, inte premiera deras lärande för betygens och en tänkt arbetsmarknads skull. Man bör fundera över hur man lyckats med det nästan omöjliga: att få barn att tycka lärande är tråkigt. Att vända detta genom mer betyg är intellektuellt undermåligt.

Skolan bör vare en del av utbildningen av hela människor, inte tillverka kuggar till ekonomismens rosslande maskineri. Gudarna vet om inte Björklund är årets vinnare på den politiska scenen: nästan alla partier flyttar ju sina positioner i skolfrågan, betyg hyllas för att man ska undgå den korkade kritiken om "flumskola". Sahlin verkar rädd, till och med mp valsar med i sin alltmer obegripliga skolpolitik (där det till och med är helt okej med vinstdrivande skolor ägda av vilka bolag som helst, som vore skolan likvärdig med tillverkning av geléhallon).

Tala om ideologiernas död, fega politiker vill samlas i Björklunds regemente där målet är att inta rollen som ger höga betyg. Bort det! Fantasin och kreativiteten till makten! För övrigt har forskare sågat betygen med fotknölarna, vilket bland annat Fokus redovisat.

Forskare sågar betyg i skolan - men politiker blundar

Tidningen Fokus tar i sitt senaste nummer upp betygsfrågan - och det absurda i att nästan alla partier plötsligt verkar överens om att betyg i skolan ger mer kunskap. Jan Björklund har drivit frågan så hårt att Sahlin har känt sig nödsakad att få sitt parti att också krama betyg.

I en effektiv artikel påvisar Fokus:

• Att betyg i praktiken sällan eller aldrig förbättrar studieresultaten.
• Att det i andra länder finns rejäla studier när det gäller nyttan av betyg.
• Att en av de mest ansedda betygsforskarna, Dylan Wiliam - rektor på Institute of Education vid University of London - pekat på större undersökningar som visar att betyg inte höjer resultaten - inte ens kombinationen av betyg och skriftliga omdömen höjde resultaten
  
• Att beteendevetenskapen visar att den yttre motivationsen, betygen, dödar den inre motivationen.
  

Fokus slutsats: "Det finns få eller inga bevis i forskningen för att tidigare betyg skulle ge den kunskapsskola som alla svenska politiker pratar om. Den annars så vetenskapsbaserade borgerliga regeringspolitiken struntar i forskningen här. Och Sahlin följer efter i jakt på opinionen. Och med ett miljöparti som reviderat sitt betygsmotstånd talar det mesta för att tidigare bertyg och fler nationella prov blir verklighet i skolorna".

(Det sistnämnda hade jag lite svårt att förstå, men Fokus lär mena att mp reviderat sin uppfattning så till vida att man kan tänka sig en kombination av betyg och skriftliga omdömen, vilket man kan få intryck av när man ser partiets pressmeddelande.

Men den alltid lika pålästa Johan Hellström skriver på sin blogg: Jag vet inte ifall jag håller med om att miljöpartiet håller på att överge sitt betygsmotstånd, det gick i alla fall att med tydlig majoritet på kongressen förra året få in i valmanifestet att vi vill ha ett alternativ till dagens betygssystem. För att markera hade den lokale miljöpartisten en debattartikel i BT om samma sak. Klokt.)

Dagens PS!

Se upp med kompensationstänkandet, som SNF och annat miljöfolk (jag också) bidragit till att legitimera. Nu ska regeringen klimatkompensera sina resor, men målet är tydligt: fortsätt lev som vanligt, pröjsa bara lite kompensationspengar så löser det sig. Vi som ville väl var naiva, vår naivitet kommer att missbrukas. Tycker mig känna igen detta mönster...

Geléhallon, gamlingar, olja, psyksjuka, småungar och modekläder - skit samma vilket...

Den privata verksamheten i Sverige inom vård och omsorg går snabbt mot koncentration. Och domineras helt av ett fåtal stora företag.

Vårdföretaget Carema ägs numera av det globala riskkapitalbolaget 3i - som investerat i allt från oljeindustri till sjukvård.

Attendo Care köptes för en tid sedan upp av riskapitalbolaget Bridgepoint, som nu sålt det vidare med vinst till Industri Kapital. Capito ägs av Apax Partner som sysslar med allt som kan generera mesta möjliga avkastning: godis, modekläder, vård, trädgårdsfontäner... Wallebergssfärens EQT , som investerat i allt från pappersindustri till caféverksamhet, äger när detta skrivs vårdbolaget Alertis...

Vårdföretagen säljs och köps som vilka bolag som helst. Omsorgen och vården behandlas som vilken annan vara som helst. Några sociala drivkrafter finns inte.

I andra länder är det vanligt att företagens vinster återinvesteras i verksamheten, att vinsten underordnas andra värden. Men inte i Sverige. Precis som när det gäller avregleringar ligger Sverige i något som kan beskrivas som fundamentalistisk framkant, närmast stupet...

Inger Schörling och Ola Johansson, ordförande resp huvudsekreterare i Delegationen för mångfrald inom vården, påpekar detta på Brännpunkt i SvD. Man kräver att det sociala syftet alltid måste ges företräde framför ekonomisk vinning. Det är utmärkt.

Jag har ingenting emot att ideella organisationer, kooperativ och andra icke vinstsyftande företag bedriver vård och omsorg. Verksamheten i Järna är exempel på detta. Men den nuvarande kommersialiseringen av vården är socialt och etiskt orimlig.

Det som gäller för vård och omsorg gäller också för grundskola och gymnasium (som i realiteten utvecklats till en obligatorisk del av skolgången). Vi kommer att få se hur affärsdrivande utbildningsföretag, med vinst som huvudsyfte, alltmer kommer att följa samma väg som vårdföretagen. Det vill säga, de kommer i allt större omfattning att bli del av det globala kapitalets ständiga jakt på tillväxt utan hänsyn till var, vad eller hur. Syftet - utbildning - underställs vinstkrav.

Om De gröna har en hyggligt kritisk analys av situationen inom vård- och omsorgsverksamheten - jag antar att partiet ställer upp på Inger Schörlings analys - så har man desto mer luddig syn på skolans ägarformer. Särskilt bör de som värnar friskolors rätt att verka se till att begränsa friheten för det bisarra globala kapital som inte kan skilja på tillverkning av geléhallon och undervisning av barn. De gröna har alltid försvarat friskolor. Men att släppa ägarfrågorna är ett gravt misstag. Bäst försvarar man de engagerande, kooperativa och delaktiga friskolorna om man förhindrar avarterna - på samma sätt som man bäst kan försvara rimlig marknadsekonomi om man förmår ta avstånd från kapitalismens avarter.

Det räcker inte att låta myndigheterna sätta krav på innehållet i skolan, det krävs också åtgärder för att förhindra ägarkoncentration. Kanske kommer den nya partistyrelsen i det gröna partiet att inta en mer nykter hållning i dessa frågor än den gamla.

Och när blir gymnasister korkade?

Igår drabbades man av det politiskt korrekta om man lyssnade på Studio Ett. Det handlade om friskolor, och det faktum att allt fler väljer gymnasier som inte är kommunala. För att sno åt sig så många elever som möjligt satsar man allt mer på svulstiga reklambroschyrer, filmreklam, radiojinglar, gåvor och skolmässor där man pratar illa om varandra.

Men, och nu kommer det politiskt korrekta som upprepades gång på gång från alla inblandade: "Eleverna är så smarta att de inte går på sådant."

Frågorna är två:

1. Om nu eleverna är så smarta som det sägs, och därmed inte lockas av reklam och svulstiga jippon, varför är vuxa så dumma att de satsar pengar på just reklam och svulstiga jippon?

2. När förvandlas skolelever till normala vuxna människor som beter sig irrationellt och korkat på grund av den reklam och den köppropaganda de utsätts för?

När jag var aktiv politiker så var jag positiv till friskolor, de behövdes för att förnya pedagogiken och ge elever/föräldrar större möjligheter att välja. Min i grunden positiva syn finns kvar, eftersom jag tror på så stor frihet som möjligt för människor i vardagslivet.

Men jag hade aldrig drömt om att normen skulle bli vinstsyftande skolor, som för med sig en kommersiell kultur som dräper mycket av det goda som skolan bör stå för.

Den gröna ideologin bygger, enligt min syn, på att människor skall ha stor frihet inom vardagslivet - möjligheten att välja barnomsorg och skola är två exempel på detta. Men frihet för individer är en sak. Frihet för kapital en annan. Frihet för kapital att gå på tillväxtjakt inom grundläggande sociala områden, som t ex skola och vård, leder till att friheten för individer inskränks. Om inte i ett första skede, så i sin förlängning.

Det var länge sedan jag hörde De gröna diskutera detta. Jag tror att det är brist på ideologisk diskussion som gjort att man tappat den gröna kompassen och numera tycks anamma bolagisering och vinstsyfte också inom skola och vård.

Svaret på frågorna är: 1. Därför att det funkar förstås. 2. Ska vi säga vid pass första klass?