måndag 16 december 2019

Blåsta!

När Gustav Fridolin i sina yngre dagar skrev boken Blåsta! så var det inte Miljöpartiet han syftade på. Men nu är partiet blåst.

När partiledningen, och förhandlarna, ställde sig bakom energiuppgörelsen 2016 försökte man intala medlemmar och väljare att man vunnit en seger. Trots att man var med och avvecklade den effektskatt som var på väg att styra bort all kärnkraft - och som MP själva varit med att införa.

Effektskatten infördes som en del av grön skatteväxling i budgetsamarbetet med S och V i slutet av 1990-talet. Det var en seger då!

Det kändes som en spottloska rakt i ansiktet när samma parti avvecklade den skatt som vi infört och som faktiskt var på väg att ge resultat. Kärnkraften var på väg att avvecklas med hjälp av marknadsekonomiska styrmedel - visserligen sentida avveckling men ändå (det var ju lovat i folkomröstningen om kärnkraft att den skulle vara avvecklad 2010).

När effektskatten avvecklades kunde flera reaktorer överleva - de talades om 20 år till. Dessutom skapades det rådrum för kärnkraften som nu M, KD, L och SD utnyttjar för att försöka driva fram nya reaktorer (med statsstöd!)  och förlänga livet på de allt mer osäkra gamla reaktorer som är kvar. I en tid när privatisering av terror, sprängningar och drönarkrig ökar!

Som sagt: Blåsta! Precis som vi var några som sa att MP skulle bli.

Naivt agerande är bara förnamnet. Spottloskan känns dock fortfarande. Så här såg det ut när den levererades:



PS! Sägas ska att Blåsta! är en mycket bra bok.

PS2! HÄR skriver jag om kärnkraftens historia i Sverige - och hur politiker (läs: S) manipulerat gång på gång.

söndag 15 december 2019

Om att mäta

Bertil kan rabbla upp exakt hur höga de 25 högsta bergen i Sverige är. Kunskapen har känts stabil. Och småkul, om än tjatig, för fester som blivit lite blöta.

Nu har Bertils värld rasat. Det visar sig att siffrorna är felaktiga. Nya mätningar har nämligen gjorts. Av Lantmäteriet. Med laser. Så det är bara att lära om.

Egentligen är det förstås också en fråga om vad man mäter. Vanligen mäts avståndet från den genomsnittliga havsytan till bergets topp. Man kan också mäta från bergets fot till dess topp. Eller från jordens medelpunkt till toppen. Mount Everest är bara världens högsta berg om man mäter på det förstnämnda sättet.

Det här med vad man mäter är såväl en filosofisk som reellt praktiskt fråga. Det handlar om vilken världsbild man har, vilka normer som gäller, vad som enklast kan mätas. Så är det med berg. Så är det med...

Resten finns om du klickar här: https://www.etc.se/…/fraga-inte-hur-vi-far-maximal-tillvaxt…

lördag 14 december 2019

Valsystemet fixade det åt Boris Johnson

Med demokratiskt valsystem, det vill säga proportionellt med utjämningsmandat som i Sverige, hade förmodligen Corbyn blivit premiärminister. Labour och Liberalerna fick nämligen fler röster än Johnson och därmed kunnat bilda regering. De så kallade enmansvalkretsarna slår snett.

En gång i tiden vädrade Ingvar Carlsson (S) att den brittiska modellen borde införas i Sverige också. Förmodligen i hopp om att S alltid skulle bli störst i de flesta valkretsarna. Som opinionen i Sverige ser ut nu hade det snarast gynnat SD...


Förre statsministern Ingvar Carlsson vill att Sverige får ett valsystem med majoritetsval. Statsvetare skeptisk Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld, som är partikamrat med Ingvar Carlsson, ser inga förutsättningar för en ändring av valsystemet. 
– Ett införande av majoritetsval skulle främja framväxandet av ett tvåpartisystem. Med två dominerande partier skulle många viktiga intressen och värderingar bli utan representation. Majoritetsval riskerar därför att leda till ett system där centrala åsiktsriktningar inte blir representerade, vilket i sin tur kan minska medborgarnas tilltro till politiken och till det demokratiska systemet, säger han.

onsdag 11 december 2019

Klimatförhandlingarna går in i avgörande skede - och Försvarsmakten gör julgransflygning...

Man kan väl säga att det är tondövt. Rent av absurt. Igår gick klimatförhandlingarna in i det skede då politikerna skall börja beslutsfattandet i Madrid. Med målet att minska de klimatrelaterade utsläppen.

Samma dag som detta sker kör Försvarsmakten, med Flygvapnet i spetsen, en radda julgransflygningar med ett helt gäng JAS-plan. Stora delar av landet drabbades av detta.

Julgransflygningen är numera en tradition för att hälsa fridsfursten - eller om det är tomten. Oklart vilken. Tondövt oavsett vilken. Förmodligen skrämde man halvt livet ur fler hundar, minkar och småbarn än ryssar. Klimatförhandlingarna fortsätter. Liksom hyckleriet.

Den militära verksamheten står för en allt större del av klimatpåverkan. Här nedan är man på gång med utsprutet igår.

tisdag 10 december 2019

Nobel, Handke och några riktigt bra böcker därtill

Så har jag då läst min första bok av Peter Handke. Berättelse om ett liv. Det var en besvikelse, är tacksam att den bara var på 77 sidor. Och då ska ni veta att jag sett fram mot läsning. Varit verkligen nyfiken. Anser att musik, litteratur och konst inte med automatik skall förkastas därför att skaparen eventuellt har korkade eller rent av vedervärdiga åsikter.

Boken handlar om författarens mor och hennes väg mot självmord. Märkligt nog fanns det en tjock ogenomtränglig hinna mellan modern och mig som läsare. Mellan författarens ord och mig också. Jag är helt oberörd. Ointresserad. Möjligen kan konstateras att författaren hanterar långa meningar, med bisatser i bisatser, på ett korrekt men stelbent sätt.

Men Akademien är förlåten för sitt val - valet av Olga Tokarczuk förlåter det mesta av synder. Ska ge mig på en ny av Handke om någon vecka, trots allt.

I övrigt läser jag Vi for upp med mor av Karin Smirnoff - en lysande bok som berör och som helt saknar grå hinna.

Hennes första bok - Jag for ner till bror - är den bästa boken jag läst i år. Ett fantastiskt hantverk som berör. Nästa år kommer hon ut med Sen for jag hem. Jag läntarr redan!
Julklappstips nr 1!


måndag 9 december 2019

Som sagt...


Utdrag ur min kommande bok - Vad ska vi ha samhället till?
Är det så att ekonomisk tillväxt är målet – eller är det så att bättre liv är målet? Om svaret är det förstnämnda så må vi i Sverige fortsätta argumentera på det sätt som det görs idag.

söndag 8 december 2019

En luggsliten and, kattfot och Evert Taube

Godmorgon ungdomar! Gör det lätt för mig denna morgon, intressanta (??) saker kan ju kopieras, här från gårdagens FB-inlägg. Jag vet att ni är många som vägrar Facebook att få insyn i er hjärnor och hjärtan, vilket kan vara väl så klokt.


lördag 7 december 2019

Misstroedneförklaring - är det rimligt?

Är det rimligt att hota med misstroendeförklaring riktad mot arbetsmarknadsminister Nordlund? Hon är ju ny på jobbet, var inte med att förhandla fram det så kallade januariavtalet där Centern fick med sin stora baby: privatiseringen av Arbetsförmedlingen.

För det första: När regeringsföreträdare hävdar att det är fel att hota med misstroendeförklaring mot en minister för den politik som förs - och inte för egna misstag - så är de ute på hal is. Eller snarare: hycklar. Man har nämligen gjort samma sak själva. Det skedde 2012. 

Då var det S, MP, V och SD som hotade med misstroendeförklaring om inte den dåvarande socialförsäkringsministern Ulf Kristersson, mot regeringens vilja, ändrade regelverket för sjukskrivnas arbetsförmåga så att de tidigare reglerna skulle återtas. Kristersson ändrade. Hotet räckte.

För det andra: Regeringen behöver alls inte avgå för att ett statsråd röstas bort. Det är inte de som hotar med misstroendeförklaring som avsätter regeringen. Det är i så fall Löfven själv.

För det tredje: Kritik från S och MP har framförts för att V i realiteten gör upp med SD. Det kan man förstås vara kritisk mot. Men såväl S som MP gjorde gemensam sak med SD när de 2012 hotade med misstroendeförklaring mot Ulf Kristersson. Det är lätt att se flisan i den andres ögon men inte bjälken i de egna.

Slutsats: Ja, det är riktigt att hota med misstroendeförklaring. Annie Lööf och Martin Ådahl har drivit fram förslag som är absurda och som inte stöds av nästan någon annan. Nyval? Nej, det blir det inte. Att Centern skulle gå till val på en idiotfråga är uteslutet, därmed kommer man att släppa sitt krav på privatiseringar.

Det förekommer alltså hårda ord från Socialdemokraterna och MP med anledning av att Vänsterpartiet tagit initiativ till misstroendeförklaring. Som således fått stöd av KD, M och SD.

I debatten förekommer inslag som uppenbart är till för att förvirra.

Det är visserligen helt riktigt, som S framför, att neddragningen av Arbetsförmedlingens kontor till stor del är följd av att M och KD fick igenom sin budget i riksdagen med hjälp av SD. Men det är ju inte det misstroendeförklaringen i första hand handlar om, inte i andra hand heller. Så den debatten är till för att retoriskt förvirra.

Det handlar om privatisering av Arbetsförmedlingen - det vill saga att privata aktörer skall sköta det konkreta arbetet. M och KD, som i princip är positiva till privatiseringar, anser att just Arbetsförmedlingens uppgifter inte lämpar sig för privatisering. De försökte sig på detta, i mindre skala, under Reinfeldtregeringen och lärde sig att det inte fungerar.

De som inte lärt sig är Annie Lööf och Martin Ådahl - den sistnämnde är någon sorts nyliberal ideolog inom Centern. Det är dessa två som drivit igenom förslaget på privatisering.

Minns ni Stureplanscentern? Där hörde Annie Lööf hemma politiskt när hon tog över partiledarskapet som nyliberalismens främste företrädare bland partiledarna. Att Centern står till höger om Moderaterna i ekonomiska frågor - det gäller i snart sagt all ekonomisk politik - hade förstås aldrig skett under tidigare partiledare som Torbjörn Fälldin eller Olof Johansson. De kallade, ofta med en fnysning, Moderaterna för bolagshögern. Centern hade en ekohumanistisk grundsyn med socialkonservativa inslag, nu har man en nyliberal grundsyn över hela fältet.
Här skrev jag om Stureplanscentern.

fredag 6 december 2019

Nyamkos julsång till Ulf: I will be home again

Julfesterna förbereds, så ock traditionen att sjunga en stump för varandra.  Nyamko tycks längta till den andra sidan, för denna låt hörs repeteras i Liberalernas kansli: 



I will be home again
Don't worry dear
I'll be home again
So won't you dry the tear
The promise in your eyes
Will see me through
There'll be brighter skies
When I come back to you

A-a-ah sweetheart
The love you're giving
Thrills my hungry heart
You make my life worth the living
Although we are apart
I will be home again
We'll start anew
Darling until then
Our dreams will have to do

A-a-ah sweetheart
The love you're giving
Thrills my hungry heart
You make my life worth the living
Although we are apart
I will be home again
We'll start anew
Darling until then
Our dreams will have to do

torsdag 5 december 2019

Försvarsmakten hotar Vättern

Har skrivit många gånger om det förr. Det är så absurt som det kan bli. Ny film om angreppet på Vättern.

onsdag 4 december 2019

Nato fyller 70...

Nato fyller 70 år och det firades igår med en galamiddag hos drottning Elizabeth II i Buckingham Palace.

Nato intar samma vördnadsfulla ålder som jag. Dock känner jag mig piggare än vad Nato synes vara. Frankrikes Macron har gett Nato diagnosen hjärndöd. Visserligen har jag också blivit kallad hjärndöd - av en ung miljöpartist i karriären då jag dristade mig att förorda en övergång till sänkt arbetstid trots att MP hade lagt av med det kravet med rörmotivet att det var omodernt.

För övrigt är det Nato som i realiteten stoppade Sverige från att rösta för FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. Man la sig i svensk politik. Precis som Kina försöker genom att stoppa svensk film att visas i Kina. Dom är allt bra lika. Lägger sig i hur svensk politik skall drivas. USA lyckades få Margot Wallström att lyda och sedan avgå. Kina lyckades i vart fall inte med Amanda Lind.

Själv är jag mer som Kina i det fallet: jag lyckas inte påverka regeringen.

tisdag 3 december 2019

En bra sammanfattning av läget

Gör det lätt för mig... länkar till DN:s klimatbilaga som är en riktigt bra sammanfattning av läget.

https://www.dn.se/klimatet-just-nu/

måndag 2 december 2019

Grottmän stiger fram igen

Det handlar om 2020 års väggkalender från företaget Ponsse, som är en stor finsk tillverkare av skogsmaskiner. Kalendern visar skogsmaskiner och lättklädda kvinnor.

Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen har med rätta reagerat på kalendern från Ponsse, vars ledning och inköpare av reklam lär ha levt i grottor de senaste åren.

Kalendern har designats av ett tyskt företag, vars grottmän skriver på sociala medier: ”Flickor och skogsmaskiner – det här är paradiset”.

Andra grottmän har kallat de kvinnor som reagerat för ”tokradikala feminister”, ”fula” och ”överdrivna kärringar som inte har tillräckligt med annat att göra”.

Ordvalet känns igen från kampen för kvinnlig rösträtt. Längre har vi inte kommit.

Reklamhistorien är förresten fylld med skitreklam. Här några exempel:





söndag 1 december 2019

Stefan Löfvens julsång till Annie Lööf

En säker källa - min katt - berättar att julfirandet förbereds i regeringskansliet. I år festar regeringen med C och L. Statsministern övar för fullt för att sjunga denna till sin boss Annie Lööf:




I'll be a strong as a mountain,
Or weak as a willow tree,
Anyway you want me,
That's how I will be.

I'll be a tame as a baby,
Or wild as the raging sea,
Anyway you want me,
That's how I will be.

In your hand my heart is clay,
To take a mold as you may.
I'm what you make me,
you've only to take me,
And in your arms I will stay.

I'll be a fool or a wise man,
My darling you hold the key,
Yes, anyway you want me,
That's how I will be,
I will be.


lördag 30 november 2019

Trettioåtta år sedan - fast det var ju nyss...

Miljöpartister i Sörmland. En av de verkliga eldsjälarna saknas: Monica Lindow. Men annars finns många med... Fantastiskt, ideellt arbetande, gäng!
38 år sedan. Ett foto med ganska många boomers... sådana som är födda mellan 1946 - 1964. Men dessa boomers insåg det som våra generationer höll på att ställa till med. Så vi bildade ett nytt parti byggt på idén om fred och nedrustning, ekologisk hållbarhet, rättfärdig fördelning och delaktig demokrati. Partiets byggdes som ett antipartiparti med stadgar som skulle motverka livstidspolitiker, politiskt mångsyssleri och toppstyrning.

Vi var det första parti som införde interna krav på varvade listor (kvinnor och män) och kvoterade styrelser och utskott. Rötterna fanns hos fredsrörelsen, miljörörelsen och kvinnorörelsen. Vi ville se en socialekologisk blandekonomi, en sorts medborgarideal med stöd till självägande kooperativa företag och regelverk som hindrade spekulation i bland annat bostäder.

Vi angreps från vänster och från höger. Från vänster för att vi ville öka människors frihetsrum, ta bort skatt på låga arbetsinkomster, förbjuda kollektivanslutning och införa grundtrygghet lika för alla. Från höger därför att vi ville förhindra spekulation i t ex bostäder, införa miljöskatter, avveckla ränteavdrag och behålla hög skatt på höga inkomster.

fredag 29 november 2019

Friday for Future eller Black Friday.

Fridays for Future eller Black Friday? Idag ställs två rörelser mot varandra. Och med det ställs en fråga på sin spets: kan vår ekonomi fortsätta fungera som den gör?

Ekonomipristagaren Joseph Sieglitz skrev i The Guardian hur vårt sätt att mäta ekonomisk tillväxt utgör en del av klimatkrisen. Vi måste sluta med vår strävan att öka BNP som det ser ut.

När det till och med i Svenska Dagbladet - vars ledarsida upplåtits till sådana som kallas klimatförnekare - numera konstateras att statistiken över BNP-tillväxt kopplade till våra utsläpp "onekligen är deprimerande" så har polletten, om än tillfälligt, ramlar ner. "Den enda gången de senaste decennierna som utsläppen faktiskt har minskat i den takt som krävs för att klara Parisavtalet, var i samband med finanskrisen."

Det Joseph Sieglitz meddelar är att vi måste hitta ett sätt att mäta "hållbar tillväxt" eftersom vi strävar efter det vi mäter. Tänk om det vore så enkelt! Problemet är inte vad vi mäter, utan att vi utformat våra system och strukturer på sådant sätt att de är beroende av ekonomisk tillväxt som sådan. BNP måste öka år efter år trots att det är en såväl fysisk som matematisk omöjlighet, vilket till och med klargörs i Nationalencyklopedin. Den som tvivlar kan sätta sig med papper och penna - eller med räknedosa eller dataprogram - och räkna själv. Eller kika här.

Det här är bra för BNP - men åt helvete för planeten och vår egen värdighet:

torsdag 28 november 2019

Apropå

Så har då Zlatan blivit fjärdedelsägare i Hammarby. Så absurt! Tacka vet jag det här:


PS! Se upp så du inte blir blåst på Black Friday. Antalet inkassoärenden hos Alektum Group ökade med över 20 procent som en direkt följd av köp på Black Friday 2018. För att inte tala om skulden till planeten när vi konsumerar sönder den. Behöver du det du tänker dig att köpa? Eller är du bara påverkad av konsumtionspropagandan?

En av dem som skrivit en hel del om konsumism och konsumtionsliv är Zygmunt Bauman. Han beskriver konsumtionssamhället som ett tillstånd av evig otillfredsställelse. Med det inte sagt att konsumtion i sig är något ont – sådan har ju i en eller annan form pågått så länge människan funnits. Det är i övergången från konsumtion till konsumism och ”konsumistisk kultur” som det sker något. Med människan, med samhället, med planeten.

Och naturligtvis blir det inte bättre av att konsumismen är en av förutsättningarna för det ekonomiska system vi byggt upp och numera gjort oss beroende av. Vi reducerar våra liv till att vara kuggar i ett ekonomistiskt hjul, vi vulgariserar samhället till att alltmer bli ett flöde av varor vars ursprung är naturresurser och slutpunkt synliga eller osynliga molekylsopor som skadar de planetära processer som gjort det möjligt att bygga och upprätthålla goda samhällen.

Det är inte våra behov som styr detta, det är våra frambesvärjade begär efter något som egentligen är ouppnåeligt.

Varje reklambudskap må vara hur harmlöst som helst, men det totala budskapet är ändå: var aldrig nöjd, din jävel. Vi jagas in i en nukultur och snabbkultur – begreppen är Stephen Bertmans. Skapande av ständigt nya ”behov” för att kunna sälja nya varor med allt kortare livslängd – beroende på inbyggt åldrande och ögonblickskorta trender – leder till kortvariga äganden där ingenting får rota sig.

Så fort vi har blivit ägare av en produkt gäller det därför att nedvärdera värdet av den. Därmed kan vi hållas kvar i känslan av otillfredsställelse och begära något annat än det vi har.

Modeväxlingarna måste komma snabbt, vi ska helst inte skaffa några personliga känslor för de saker vi har, vi skall inte lagra minnen i dem, vi skall jaga vidare, byta ut. Du skall aldrig vara nöjd, din jävel. Det är budskapet.

Nöjda människor är ett hot mot systemet. Hållbara produkter är ett hot mot systemet. Det ter sig inte klokt, rent av förfärande korkat, men detta – att ingenting får rota sig – är motor i det ekonomiska system vi byggt upp. Det är förfärande.

Resultatet är förfärande: en miljon arter är akut hotade, grundvatten sinar och människan påverkar klimatet. Att så många och så ihärdigt vänder bort ansiktet från detta är så märkligt. Men inte bara det: en vacker dag kommer allt fler inse att vi blir lurade på våra liv. Den dagen kommer många som idag är uppburna och välbetalda i näringsliv, politik och tankesmedjor att falla.

Om inte så sker, lär planetens möjligheter att härbärgera civiliserade samhällen för den kolbaserade arten homo sapiens mer eller mindre förintas. Nöjd då?

onsdag 27 november 2019

Stora länder släpper ut mest - konstigt?

Så har då klimatdebattörer skapat rubriker genom att upprörda påpeka att Kina producerar mer koldioxid än såväl USA som EU. Vore det inte konstigt om det inte var så? Kinas befolkning är betydligt större än den sammanlagda befolkningen som USA och EU har. Och såväl EU som USA konsumerar prylar, läkemedel, kemikalier, plast, mobiltelefoner etc etc från just Kina.

Så varför är det så frestande att peka på Kina? Ja, ett skäl är nog att på det sättet förminska sitt eget ansvar. Om vi ser till konsumtionen släpper vi i Sverige ut betydligt mer växthusgaser per capita än vad kineserna gör.