Tips...

Denne kepsförsedde man påpekar att grön politik nog är bra för Sverige och världen men grön politik blir bättre av att läsa en bra bok.... sagt med aningen ödmjukhet 😇

Repris: Lurad av artikel 5?

 

Vi tar det en gång till:

Inför Nato-beslutet spelades artikel 5 upp - även i public service - som om det var en garanti för att bland annat USA militärt skulle komma till undsättning om någon del av Nato blev angripet. Så är det inte. 

Enda gången statsminister Kristersson sa som det är inträffade då någon elak person frågade om svenska soldater måste delta till försvar av Turkiet. Svaret blev: Det avgör vi själva. 

Och precis så är det. Lustigt nog valde journalisten att inte ställa följdfrågor på det. USA avgör också själva. 

Vi som påpekade det fick inte plats på debattsidor. Obekväma fakta var att se som obefintliga fakta. 

Jag har förstått att många tror att vi med Natomedlemskapet skulle ha en garanti för att USA kommer till militär undsättning om - vilket ju hävdats av ledande politiker i Sverige som ett scenario - Ryssland skulle anfalla Gotland. Nato-medlemskapet utmålades i termer som "garanti", "försäkring" etc.

Det enda som artikel 5 säger är att alla Natoländer skall ställa upp, men att varje land själv avgör med vad man ska ställa upp. 

Sjukvårdsinsatser, poliser, juridisk handräckning, brandbilar räcker. Eller några stridsvagnar. 

Antingen har svenska journalister inte läst artikel 5 eller också spelade man med inför Natobeslutet. Hoppas att det i så fall hellre var det förstnämnda, även om jag misstänker att public service faktiskt drabbades av det sistnämnda som mentalt marinerade i tanken på psykologiskt försvar... 

Faktavideon ovan är exempel på detta, utan att direkt säga det, bildsätter man så att alla ska misstolka innehållet i artikel 5. 

Ni ska veta att virrhjärnan Trump har rätt när han under en flygresa meddelade att "artikel 5 är ingen militär garanti".

Alltså:

Artikel 5 är kärnan i Natos kollektiva försvar och garanterar ömsesidigt stöd...
1) men varje land bestämmer själv hur det bidrar, vilket kan vara militärt eller på annat sätt

2) det krävs enhällighet för att besluta om gemensamma åtgärder. 

Möte i aula

 

Finns det verkligen någon framtid? Jag fick frågan efter en föreläsning i en gymnasieskola.  Frågan kom så direkt, ärligt och sorgset att den brände fast i mig. Tjejen som frågade hade, under den formella frågestunden, ställt frågor om allt från miljöförstöring och djurens rätt till hur det ekonomiska systemet fungerar. 

Nu stod hon framför mig. Hon var allvarlig. Hon hade sorg inför framtiden. Det syntes i hennes ögon och hördes i hennes röst. Hon ville veta om hon någonsin skulle kunna ge trygghet till sina barn. Hon ville veta vad pengar egentligen är, vilken trygghet som finns i pengar.

Hon var påläst, ställde de svåra frågorna och visste nog de flesta svaren. Ju mer hon hade förstått, ju mer förundrad hade hon blivit. Hon berättade att när förundran hade övergått till oro började en märkvärdig känsla av sorg krypa i henne. Hon hade förstått att hela det ekonomiska systemet till förskräckande stor del bygger på illusioner. Att marknadens aktörer bygger korthus som vi alla förväntas söka skydd i.

Vi brevväxlade en del, den lilla tjejen i den stora aulan och jag. Ibland låg jag sömnlös efter de där breven. 

Hon skrev i breven om den levande ekonomin och om den döda. Den levande ekonomin bygger på solens strålar som gröna växter kan omvandla så att djur och människor kan leva. Den döda ekonomin som baseras ut i Ekonomiekot och av börsanalytiker. Och det bisarra att de som förmedlar budskapen om världens tillstånd ägnar mångfalt mer åt den döda ekonomin än åt den levande.

Den levande ekonomin i form av jorden, skogen, de gröna ytorna som står för fotosyntesen som är den grundläggande produktionen som allt annat snurrar kring. Så enkelt och så svårt är det. Men trots att livsmiljön utarmas, trots att de planetära processerna – varav klimatet är en av flera – skadas, trots att förutsättningarna för våra celler förändras och försämras kan ändå ekonomin växa och tillväxten slå nya rekord. Det ligger något bisarrt i detta.

Bristvaran framför andra i det sentida tillväxtsamhället tycks vara eftertanke och tid att summera var vi står. Tempot har hissats upp i takt med tillväxten. Det finns inte så mycket tid för långa tankar. Finansministrar lever i en värld med excelark vars siffror hämtas från den döda ekonomin, från illusionernas värld.

Vem kan lita på system som bygger på fiktiva värden?  Pengar, konton, siffror. Vi måste börja räkna i andra sorter också. Det är ju egentligen så självklart. Är brödet slut och affären stängd spelar det ingen roll hur många siffror jag samlat. 

Vi har börjat förväxla pengar och siffror med verkliga resurser. Vi förlitar oss på den döda ekonomin och förnekar den levande. Det är detta vi måste bryta. Det kommer att göra ont. Men är nödvändigt. Det är vår arts stora utmaning.

Aulan var tyst. Hon stod med sorg, rädsla och hopplöshet i ögonen och undrade om hon orkade leva. Vi brevväxlade några gånger. Hon lärde mig mycket. Nu är hon död. Hon tog sitt liv för att hon inte orkade med. 

Hon var känslig, sa de som kände henne. Men det var inte därför. Hon såg verkligheten och hon blev förtvivlad när så få ville lyssna och stanna upp. Förtvivlad över allt från hur vi behandlar höns till de globala orättvisorna, förtvivlad över miljöförstöringen och tvivlet på möjligheten att ge egna barn en framtida trygghet. Världen är sjuk, sa hon. Världen svarade desperat, som om samvetet tärde, med att påstå att hon var sjuk och känslig.

Jag saknar henne, den lilla tjejen med de sorgsna ögonen i den stora aulan. Jag är ledsen över att det genuint goda och medkännande inte orkade leva. Jag är ledsen över att det förklarades som något sjukt.  För det är onekligen något annat som är sjukt. 

Sommar best of... Hårt arbetande svenskar

Rötmånaden kom tidigt i år. Redan i juni. Den presenterade sig på DN Debatt. Rubriken var: ”Hårt arbetande svenskar ska skyddas från kriget i Iran”. Författare: Finansminister Elisabeth Svantesson. 

Ämnet för artikeln var att ”hårt arbetande svenskar” ska undkomma prishöjningar på energi och annat som uppkommit på grund av det krig Donald Trump trampade igång i Mellersta Östern. Icke hårt arbetande svenskar i vårt land kan däremot gott drabbas. De som är arbetslösa, sjukskrivna, ålderstigna eller har mage att arbeta deltid. För att inte tala om dem som arbetskraftsinvandrat och som jobbar hårt men som inte är svenskar. Alla dessa ska fan i mig drabbas av kriget. 

Nu kan förstås någon tycka att jag drar för långa slutsatser. Men icke! I artikeln lyckas Sveriges finansminister använda begreppet ”hårt arbetande svenskar” fyra gånger! Överideologin som baseras på den så kallade ”arbetslinjen” har således nått nya allt mer bisarra dimensioner med en Sverigedemokratisk vinkling. 

Vi sitter onekligen på det sluttande planet.

I mitt stilla sinne undrar jag vad nästa steg ska bli i den moderata retoriken. Kan det möjligen bli så att de ”icke hårt arbetande” ska hamna längre ner i köerna till sjukvården, tilldelas lägre barnbidrag och högre skatt? Javisst ja, det sistnämnda har redan genomförts.

Svantesson avslutar artikeln med följande budskap: ”Svensk ekonomi befinner sig i en prövande tid. Det kräver svåra avvägningar men regeringens riktning är klar. Vi står på de hårt arbetande svenskarnas sida.”

Kort sagt: mer pengar i plånboken för hårt arbetande svenskar.

Nu kan man ju tro att Svantesson skulle få mothugg av oppositionsledaren Magdalena Andersson. Men hon är inne på liknande tema. När DN lät Edvin Törnblom utfråga henne fick hon svara på vilken som är den viktigaste valfrågan. Henne svar: Mer pengar i plånboken till vanligt folk.Hårt arb

Utfrågaren ställde inte följdfrågor på det. Vad är vanligt folk? Omfattar de fler än ”hårt arbetande svenskar”? Jag vet inte. Men dessvärre har ju även den tilltänkta statsministern i en rödgrön regering varmt och innerligt avslöjat hur hon tänker. Redan i februari meddelade hon på Instagram att ”elpriserna är skyhöga och många hårt arbetande svenskar får nu hem höga elräkningar”. Som om icke hårt arbetande svenskar inte fick höga elräkningar. 

I april hade hon på samma forum (Instagram) dock vidgat vilka hon ville ge ett bättre liv: ”Vår uppgift är att förbättra vardagen för hårt arbetande människor”. Den Sverigedemokratiska knorren var borttagen. Man får vara tacksam för det lilla.

Nu är det förstås så att vissa av de icke hårt arbetande människorna ska gynnas extra mycket. De som lever på stora arv, gåvor och förmögenheter. Ingen skatt alls på sådant. Alltihop är sanktionerat av Socialdemokraterna. Och därmed också av den rödgröna oppositionen. I vart fall så länge Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte sätter ner foten. Hårt. På Magdalena Anderssons ömma tår. 

Mitt råd: Var inte Magda-light! Ha inte snäll regeringsmedverkan som mål. Ha politikens innehåll som mål.

Hyckleriet än värre

EU har köpt mer gas i år från Ryssland än första halvåret 2025. Vi finansierar det ryska kriget i Ukraina och skickar vapen så att Ukraina kan försvara sig mot det krig vi delfinansierar. Hyckleriet är groteskt!

Bakom strålkastarna

 

Det regelbaserade världsordningen fortsätter...

Det som vi borde tala om inför valet...

Några månader kvar till valet. Men det som borde stå högst på dagordningen pratas inte om. Nämligen vad vi ska ha samhället till... Är vi till för det ekonomiska systemet eller ska systemet vara till för oss?

Laddar för att ro...

Klart vi haft roddbåt i årtionden Tyst, smidigt. Vältränade. Ikväll ros det på land. För och med Norge och Haaland.

Smarta gänget vill bygga kärnkraft

 

Gökboet i Ankara

Natomötet i Ankara. Trump åter igen ute efter Grönland, kallar Iran för Japan och Spanien för värdelöst och förfärligt. Gnällde på att Natoländer inte "hjälpte" USA i deras anfallskrig mot Iran. Övriga deltagare hade som mål att inte göra Trump sur. Natos generalsekreterare meddelade att allt var frid och fröjd och att Trump var framgångsrik. Det kröps och bugades för en lögnare, galenpanna med klara psykopatiska drag. Gökboet IRL. 

Och vi är stolta medlemmar... som pimpat med att i realiteten ge Trump tillgång till 17 baser i Sverige (DCA-avtalet). 

Sommarlov som hot

 

Skriver i dagens krönika bland annat:

Sommarlov. Med lust och fägring stor. När jag gick i högstadiet och gymnasiet på 60-talet var lusten inte helt oproblematisk. En del rökte på, men de flesta av oss spelade fotboll – planer fanns lite varstans – umgicks på fritidsgården, åkte på kollo eller läger. Lockelser att bli kriminella var måttliga.

Numera lockar gängkriminaliteten med kattguld. Ungar på sommarlov lockas in för att sedan fastna och till slut hamna i fängelse eller i en grav. Nu ska visserligen inte 13-åringar låsas in i fängelse som regeringen ville. Det satte några upproriska liberaler stopp för trots partiledarens vädjanden. I stället blir det 14-åringar som var socialdemokraternas förslag. Vänstern och Miljöpartiet tycks mer benägna att läsa forskningsrapporter och står fast vid 15 år. En uppfattning som delas av Kriminalvården. Barn som stärkts i identiteten som kriminella är inte något som samhället i stort vinner på.

(-)

Dessvärre har staten dragit in på stöd till studieförbunden vilket medför färre lokaler och minskad verksamhet för ungdomar. Är det verkligen viktigare för staten att köpa fyra franska fregatter, som kan bombas ut på några minuter, för 40 miljarder än att investera i förutsättningar för ungdomar? Visserligen en retorisk fråga, men ändå…

Hela krönikan här.

Infantino och Infantilo

Symboler för världen 2027.... Infantino och Infantilo.

 

Ror för Norge i korrupt VM

Jag ror för Norge i det suspekta och korrupta VM som Fifa ansvarar för. Punkt. 

Först delar Fifa ut fredpris till Trump, sen fifflar man för att hjälpa USA. Ruttet. Sjukt. Korrupt. Må USA förlora mot Belgien och Fifas ledning kastas ut.

Med Gud på vår sida...

Med anledning av gårdagens inlägg - som uppmärksammats rejält på sociala medier -  musiksätter jag så här:

Gud är med oss...

USA firar 250 år, Trump talade om att Gud gjort USA så stort. 

Men det är inte bara länder som  USA och Iran som anser sig ha gud med sig.

 Häromdagen var det minnescermoni  i det svenska Flygvapnets minneshall för de 955 som dött då svenska militärplan störtat i övningar. Flygvapnets präst meddelade att Gud stod på Flygvapnets sida. 

Och än mer: Gud tog den svenska försvarsmaken i anspråk för sin kamp....

Krigskulturen har tagit ytterligare ett steg.

Sagoliden, tidigt i juli

 

Hit flyttade vi för snart 30 år sedan. Precis över över gränsen från Sörmland till Östergötland.

Restaurerade försiktigt det nedgågna huset i tre år. Och den kaotiska trädgården i tio år. Istället för semesterresor och mycket annat. Evigt underhåll. Men vi trivs med det. Kan inte tänka oss något annat.

Är vi galna? Eller kloka? Ibland har vi undrat. Och så frågan: Finns det kvar om 50 år? Har trädgården förfallit igen? Har någon tagit hand om huset dagligen? Eller har det blivit sommarstuga som övergetts på vintern? 

Varför lägga ut det här? Jo, vill berätta att det är värt att bevara och odla, ta sig fram försiktigt istället för att rusa runt. Och ett tips: utlys trädgården, odlingslotten, bostadsrätten, hyreslägenheten till en kärnvapenfri zon. Det inte politiker gör får vi göra själva. 

Det började med en pinne

Honungsrosen på bilden har fyra år på nacken. Vi tog en decimeterlång snutt från en gren på en honungsros som vi har mot en husvägg. Av nästan ingenting har rosen blivit en jätte. Av det finns en del att lära.

Av en ynka pinne kan det bli något stort. Det kan också gälla för framväxt av en rörelse som...

1... begriper att människor inte äger planeten utan är tillfälliga gäster 

2...  inte skäms för att säga att vi måste ändra livsstil

3... vågar stå för att system, strukturer och normer måste förändras

4... inte fegar ur utan påtalar att den sentida globaliserade kapitalismen tränger ut demokratin, hånar allt som har med jämlikhet att göra och låter finanskapital (siffror) väga tyngre än naturkapital (verkligheten)

5... vågar kritisera krigsretoriken, motverka konfliktbyggande tjata om vikten av fred

6... inte är fega medlöpare när Trump idiotiserar världen.

Snabbspolade beslut

 

Tretton minuter. Så lång tid tog Katrineholms fullmäktige på sig att spola igenom en stympad dagordning häromsistens.

Katrineholm är inte ensamt om snabbspolningar. Det har blivit allt vanligare med såväl korta dagordningar som att besluten tas högre upp i hierarkin.

Låter det harmlöst? Det är det inte.

Demokratin dör sällan över en natt. Oftast tunnas den ut. Lite i taget. Beslut för beslut. Därför är frågan om vem som fattar kommunens beslut större än den först verkar.

(-)

Trenden att allt färre beslutar alltmer i slutna rum har spritt sig över hela det politiska fältet.

Den 15 juni togs i riksdagen ett så kallat maktförskjutningsbeslut som innebär att en regering – även en minoritetsregering – har rätt att utan beslut i riksdagen ge utländska militära styrkor från Nato- och EU-länder tillåtelse att verka, öva och använda baser på svensk mark. Även med krigshandlingar mot andra länder. I sak kan man ha olika uppfattningar.

Men harmlös beslutsgång? Nej!

Jag är övertygad om att tystnaden – som blir följden av att beslut flyttas till slutna rum – är skadlig för demokratin. Det offentliga samtalet blir torftigare, medborgarna rundas när tystnad breder ut sig. Och allt fler beslut snabbspolas. Det är ett hot mot värderingar i det som högtidligt kallas ”liberal samhällsmodell”.

(-)

Men. Ska erkänna. Sitter själv i glashus...

1998 inledde Miljöpartiet budgetförhandlingar med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. När deadline närmade sig för tryckning av Nådiga Luntan fanns plats för utpressning, ansåg jag som var språkrör för Miljöpartiet. Det var så Blekinge kustbana fick pengar för elektrifiering – tågen hade gått på diesel.

Den förhandlingen var snabbspolad. Beslutet togs på betydligt kortare tid än 13 minuter.

Fler liknande utpressningar avslöjar jag inte. Vill inte genera vare sig mig själv eller dåvarande statsministern Göran Persson.

Hela krönikan i Katrineholms Kuriren finns här.

Vänorter i Ukraina och Ryssland?

När det ryska anfallskriget i Ukraina tar slut, vad gör vi då? Vi kommer ju att leva med Ryssland som granne. 

Avståndet mellan Sävstaskolan i Vingåker och Skola Nr 7 på Gorkijgatan i Kaliningrad är knappt 60 mil. Båda är grundskolor. 

Det är barnen där som ska leva med vad vuxensamhällen skapar för framtid. Kan vi göra något – om än litet och civilt – för att göra deras framtid fredlig så må vi göra det. 

Risken är annars att också flera av dem ikläds uniform för att sedan återföras i plastsäckar eller bara förintas som kroppsslamsor och mat för likmaskar. Den risken bör motverkas. 

Om kommuner i Sverige skaffar vänorter i både Ukraina och Ryssland, organiserar möten mellan medborgare från de två länderna, så blir det en liten, liten pusselbit på vägen mot något som kan bidra till fred. 

Under förutsättning att stat och myndigheter utbildar i dialogfacilitering, konfliktlösning, fredsprocesser etcetera. Och stöttar ekonomiskt till en kostnad av någon procent av de militära satsningarna.

Naivt? Kanske. En möjlighet? Javisst. Ett hot? Tja, möjligen för vapenindustrin. 

Jag är övertygad om att medborgare i Ryssland och Ukraina steg för steg måste försonas, hur svårt det än är. Och vi i Sverige tillhör de som kan hjälpa till. 

Alldeles vanliga ryssar och ukrainare inser förstås att krig förstör deras liv, att gigantiska militära investeringar suger pengar från sådant som skulle göra livet bättre. 

Försoning mellan människor som mer eller mindre tvingats in i uniform – de allra flesta som redovisas i kolumner för döda soldater var nyss civila söner, bröder, pappor – måste på något sätt ske. 

Kan vi underlätta det så är det en del av försvar mot krig. 

Hela krönikan finns här.

Mitt Sommar

 Får titt som tätt förfrågan var mitt "sommarprogram"  finns. 

Svaret är här: https://mediafiler.tribunalen.com/2022/07/Birger-Schlaug-6-juli-2022.mp3

(Några siffror har ändrats sedan inspelningen. 2 har blivit 5. 8 har blivit 20).