Tripp, trapp, trull
har alla varit mammas lilla gull.
Stora män med makt
i all sin gråa prakt.
Tripp, trapp, trull
sen så blir dom mull.
Tripp, trapp, trull
har alla varit mammas lilla gull.
Stora män med makt
i all sin gråa prakt.
Tripp, trapp, trull
sen så blir dom mull.
Det är skillnad på domare och domare i SVT. 70-talets Musikfrågan. Och dagens Kontrapunkt. Tiden löper... normerna växlar...
Människor har ett helvete medan missiler och drönare spränger hus och kroppar i Ukraina. Vintern kommer att göra allt värre när el och vattenförsörjning slås ut, sjukhus angrips och larmen går. Stöd gärna Läkare utan gränser, deras hjälp också i Ukraina är viktig för illa drabbade människor.
Stöd derar arbete här:
Så har jag då kommit dithän i mitt liv att det är dags att döstäda arbetsrummet. Det är en konst att inte låta nostalgin ta över, att inte sätta sig timme efter timme mentalt nersjunken i pärmar, anteckningsböcker, arbetsmaterial, utkast...
Att sortera ut bland tusentalet fackböcker från närmare 50 års "arbete" som tyckare, opinionsbildare, programledare, föredragshållare och nördig politiker känns som en ganska omskakande virvel ner i tider och känslor som roterat medan sanden runnit från den övre till den undre behållaren i timglaset. När memoarerna (Medan sanden rinner) väl kom ut i bokform blev det dags att rensa. Dörensa. Arkiv till bränning, böcker till pappersåtervinning och i bästa fall till ortens second hand.
Förra gången jag rensade arkiv var från riksdagsrummet. Det var drygt 25 år sedan. Det kördes hem. Bilen full. Efter några år på vinden brändes det i en majbrasa som en sorts befrielseakt.
Så nu har delar av livet gått upp i rök annat ligger i sopsäckar, kassar och kartonger inför transport till en annan form av kremering. Hårddiskar ska tömmas, disketter krossas, ettor och nollor utraderas.
Det är en konst att inte fastna i nostalgins klor, börja lusläsa, kolla vad som strukits under i böcker. Jag behärskar inte konsten.
Minns hur vi döstädade Lenas morfars verkstad. Han skulle lämna allt för att flytta in på äldreboende. Han satt nästan lamslagen och betraktade hur allt sorterades. En del tog vi hem. Finns i vår verkstad. Svårt att kasta.
När sanden i ens timglas runnit länge blir det dags att göra det man vant sig vid en sista gång. Skriver i memoarerna så här:
"Partiledardebatten gick ganska bra, mer än godkänt i vart fall. Det kändes dessutom skönt att det var den sista. Allt man gör blir en gång den sista. Jag tänker ganska ofta på att det en dag blir den sista jag låser dörren till vårt hus, sista gången jag vaknar hemma, sista gången jag äter frukost med Lena, sista gången jag messar mina barn, sista gången jag träffar barnbarnen. Men mest ser jag bilden framför mig av att stänga och låsa dörren en sista gång, vandra de tunga stegen, lämna huset. Kanske för att förflyttas till ett äldreboende. Om det nu inte blir direkt till frysrummet i väntan på att atomerna ska återgå till kretsloppet. Minska klimatavtrycket, om man ser det från den sidan. Och så småningom ge andra människor möjlighet att bo bra i ett ganska välskött hus med utsikt över en fjärd där lommen låter och isar ömsom lägger sig, ömsom går upp. Eller om det bara blir sommarhus som stillsamt förfaller medan slyet anfaller och äter sig in i trädgårdsland och växthus."
Från senaste krönikan:
I Ukraina och på andra ställen blåser också höstlöven ner. Det är inte mycket ide att kratta dem. Det är en lyx för oss som lever i fred. Så ta vara på löven, kratta dem och andas djupt. Snart kanske män och kvinnor i mörka kläder dragit kriget hit också. Av bara farten. Vi lever ju en krigskultur. Där få tankar är längre än pipan på en AK4.
Hela finns här.
Cirkus C fortsätter. Ett litet blått paket med bruna snören placerades i kö medan ett paket med röda ränder - och i övrigt oklar färg - nådigt togs emot av cirkusdirektören ty det doftade ju ändå av både skogsskövling och bevarad marknadsskola. Men utan bruna snören.
Cirkusdirektören hördes sjunga:
"Ett bra driv! Stundtals mycket rolig!"
"Han talar klartext, särskilt i kontroversiella ämnen."
"En mycket god bild av den svenska politiska scenen från 1980-talet och fram."
"Med kritisk blick granskar Schlaug personliga relationer, arbetsmetoder och konflikter inom partiet. Mellan varven görs nedslag i privatlivet."
Mer om boken här.
Man lever och dör. En fin låt sjungen av en röst som passar så bra till den låten och melodin. Samtidigt vet jag att sångaren, Michel Sardou, har åsikter som jag ogillar, främlingsfientliga.
Tänkte på den här låten när jag hörde att Elisabeth Tandh Ringqvist tagit emot "totalpaketen". Hon lät så bra före valet, som om allt det där med rättsamhälle, humant beteende och klimat var viktigt för henne. Hon sjöng liksom en riktigt fin låt. Men innerst inne kanske det är något annat som dominerar.
Här är låten:
"Häromdagen har grundläggande rättsstatliga principer knycklats till och svensk demokrati förlorat en skyddsvall.
Det handlar om två grundlagsförändringar, på två olika områden, som dessutom genomförs efter en påfallande avsaknad av debatt.
Den ena förändringen handlar om att förskjuta makt från den folkvalda riksdagen till regeringen.
I vad som kallas en ”allvarlig fredstida kris” ska regeringen kunna kringgå det normala kravet att nya lagar beslutas i riksdagen.
Om situationen bedöms som akut ska regeringen inte ens behöva ha riksdagens stöd för att införa detta konstitutionella undantagstillstånd, utan kunna be om tillstånd av en kvalificerad riksdagsmajoritet i efterhand. Både vad som utgör en allvarlig fredstida kris och hur pass akut den är lämnas dock åt regeringen själv att avgöra.
De regler som en sådan enväldig regering inför ska vara tidsbegränsade till tre månader, men ingenting hindrar att samma beslut sedan fattas igen, och igen. Och när riksdagen väl har givit regeringen all den här makten krävs en kvalificerad majoritet också för att ta tillbaka den.
All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare, som det står i vår regeringsform. Ändå var det bara Miljöpartiet som röstade emot den här urgröpningen av riksdagsmakten.
Den andra förändringen berör medborgarskapet. Det är ingen hemlighet att vissa inom politiken drömmer om att återkalla medborgarskap från svenskar som inte uppför sig som de önskar.
I dag gick en bred riksdagsmajoritet dem ett första steg till mötes och öppnade för att införa två olika sorters medborgarskap: ett för dem som fötts in i svenskheten och ett för dem som själva valt att kliva in i vår medborgerliga gemenskap.
För de senare ska medborgarskapet kunna dras tillbaka. För den som tvingat till sig svenskt medborgarskap genom exempelvis hot eller mutor och det därmed kan anföras att det gavs ut på felaktiga grunder kan det möjligen motiveras.
Men de nya reglerna är bredare än så: även den som begått brott som ”allvarligt skadar Sveriges vitala intressen” ska kunna bli av med sitt svenska pass.
I likhet med vad som utgör en allvarlig fredstida kris preciseras det dock inte närmare vad ”Sveriges vitala intressen” innebär. Kan klimataktioner mot motorvägar komma att räknas? Demonstrationer mot Turkiet?
På det här sättet frångås rättsstatens centrala princip om likhet inför lagen. Olika medborgare kan få olika straff för likadana förseelser.
Dessa försämringar av grundlagen – och försvagningar av såväl rättsstat som demokrati – införs nu i bred enighet. Miljöpartiet röstade emot även medborgarskapsförändringen, liksom Vänsterpartiet.
Ser de andra partierna inte vilka principer och värden som står på spel?"
Dubbdäck på. Snart vinter. Ekved i vedboden. Blandat med björkved. Sockor framplockade. Vi är redo. Rotmos.
Läs den! Finns här. Och Sverige, EU, världen låter det ske. Dag after dag, vecka efter vecka, år efter år. Vi bjuder till och med in Israel till Eurovision Song Contest. Några länder vägrar delta. Det hedrar dem.
Masskjutning. Igen. Nu i Polen. Halvautomatiskt militärt vapen, typ AR 15. Sådana som numera, efter lagändringen, finns i mängd hos svenska jägare som tydligen inte anser sig kapabla att skjuta med vapen ämnade för jakt utan för krig och kriminell verksamhet. Militäranpassade magasin och "tufft" utseende förutom det barnsligt enkla att klämma i väg skott för den som har svårt att sikta eller har dåligt omdöme. Ett nedköp för seriösa jägare med kompetens, kan man tycka. Jag gjorde just det.
Efter terrordådet på skolan i Örebro ville regeringen se över det rimliga i att sprida dessa vapen som är det vanligaste sättet att i USA döda genom masskjutning i skolor etc. Ett antal Sverigedemokrater protesterade. Vilket i sig säkert en och annan ser som varning.
Hur som helst. Skickliga seriösa jägare behöver inte vapen anpassade för krig. Känner åtskilliga jägare som håller med mig. Jakt bör vara något för de som är kapabla och har tillräckligt omdöme.
![]() |
| Brist på allt möjligt... |
![]() |
| (C)irkus. |
Regeringsbildning före eller efter nyval? Oavsett vem som blir statsminister blir det allra mesta sig likt. Gårdagen fortsätter. Även i det rödgröna alternativet dominerar de som i stort sett vill fortsätta. Blocken färdas fram på samma motorväg, om än i olika filer, mot i stort sett samma mål: tillväxt, arbetslinje, konsumera mer, håll igång hjulen.
Synd, för varje tidevarv har sina lösningar. Nästa steg i samhällets evolution är inte desamma som de steg som fört oss hit.
Skuldberget växer, prekariatet växer fram, utsläpp av växthusgaser och skövlingen av naturresurser sätter spår som aldrig förr. Till det kommer ny teknik som styr oss än mer än förut - och som gör dagens skattesystem, som bygger på att det är arbete som främst beskattas, allt mer otidsenligt.
Vi är nog, trots allt, många som vill se en kulturrevolution. Tror jag.
Vi som vill utmana rådande system och strukturer,
vi som tror på en fredlig kulturrevolution,
vi som känner att någonting grundläggande blivit fel trots att så mycket blivit bättre,
vi som tror på gemensam säkerhet, inbördes hjälp och uthålligt samhälle,
vi som tror på självtillit som en möjlighet att möta världen utan rädsla,
vi som tror mer på livslinje än på arbetslinje,
vi som känner att ekonomismen håller på att ta strupgrepp på framtiden,
vi som vill ändra spelreglerna så att frihetlighet och rättfärdighet kan gå hand i hand inom de ramar som naturen sätter.
Vi som tror på en utveckling bortom tillväxt- och konsumtionssamhället.
Vi som vill vara med och skapa opinion för en djupare debatt om vart vi är på väg - och vart vi skulle kunna vara på väg om vi bara vågade.
Vi som tror på omställning.
Vi som tror på omstart.
Vi som tror på omtanke.
Vi är nog fler än de flesta av oss tror... Vi som inser det bisarra i att systemet kräver att vi springer fortare - jobba mer så du kan konsumera mer så vi kan producera mer så vi kan konsumera mer - för att hålla igång systemet.
Så sargas planeten och vi reduceras till verktyg för att hålla igång systemet.
Tor 12 nov kl 18
Hornstulls bokhandel, Bergsunds strand 32, Stockholm
Möt författaren och det tidigare språkröret Birger Schlaug, som i sin nya bok Medan sanden rinner tecknar historien om partiets framväxt. Det är berättelsen om hur en gräsrotsrörelse blev en etablerad politisk kraft, om visionerna, konflikterna och kompromisserna – och om hur Sverige förändrats under flera decennier.
Fri entré, föranmäl gärna till hornstullsbokhandel@gmail.com.
Arr: Verbal förlag och Hornstulls bokhandel.
Att säga att man förstår protesterna i europeiska städer innebär att man per automatik får kritik som går ut på att man försvarar våld och skadegörelse. Jag tar risken.
Således: jag förstår protesterna. Men försvarar inte våld.
![]() |
Just detta med att skilja på att försöka förstå och att försvara var tidigare, innan dumhet och enögdhet blev omhuldat, något självklart. Till och med något grundläggande. Inte minst då det gällt säkerhetspolitik.
Idag blir fredsforskare, diplomater och debattörer som säger att det är avgörande - om man vill förhindra konflikter och krig - att försöka förstå den andre anklagade för att relativisera och försvara motståndarens agerande, våld, krigföring. Något av det mest groteska i denna förtals- och fördumningsbranch var när DN på ledarsidan anklagade sådana som Hans Blix för att försvara det ryska kriget mot Ukraina när han hävdade att det är viktigt att försöka förstå intentioner och drivkrafter för att kunna hantera konflikten.
Skriver i min bok "Ett jävla tjat om fred" så här:
Hur mycket har ovilja att förstå sin potentiella fiende bidragit till att föda och göda terrorism? Vad hade hänt om man försökt förstå sin fiende i Irak?
Om man försökt förstå Afghanistan, om man inte klampat in i Libyen på det sätt man gjorde? Om man inte levt med ett innanförperspektiv som innebär att man vägrar inse vikten av att försöka förstå andra än sig själv.
Att förstå innebär inte att acceptera. Det innebär bara att kunna skapa sig en kunskap som ger flera möjligheter till konfliktlösande.
Att ironisera över de som påpekar hur väsentligt det är att sätta sig in i potentiell fiendens tänkande och verklighetsuppfattning är därför något av det mest bisarra man kan göra. Just den ståndpunkten - att leva med så mycket innanförperspektiv att man inte förmår ens försöka se hur motsidan tänker - har skapat så mycket elände som hade kunnat undvikas om man försökt förstå."