tisdag 23 mars 2010

För 30 år sedan...

Tisdag 23 mars 13.00 - 15.00 Sergels Torg MANIFESTATION - ARR: FOLKKAMPANJEN.
Trettio år har gått. Sedan folkomröstningen om kärnkraft. Om den kan man tycka vad man vill. Man kan också tycka vad man vill om kärnkraft, vindkraft och olja.

MEN, oavsett vad man tycker, bör man kunna enas om att partier som lovade ett i folkomröstningen och gjorde något helt annat inte är värda annat än förakt.

Det var nämligen inte någon vanlig folkomröstning - människor i Sverige har nog aldrig varit så engagerade och insatta i någon enda fråga som man var inför denna folkomröstning.

Studiecirklar, kurser, debatter, radio- och teveprogram, sida upp och sida ner i tidningarna - och en hetta som väl aldrig tidigare förekommit i svensk debatt.


Nu, trettio år efter folkomröstningen, är det den rödgröna oppositionen som intagit exakt den ställning som Moderaterna hade då. Miljöpartiet, som till stor del grundades på grund av sveken i kärnkraftsfrågan, står nu på samma sida som Gösta Boman, Per Unckel och Svenska Arbetsgivarföreningen gjorde 1970.

Clownerna i den partipolitiska manegen har gjort sitt. Några kanske gråter bakom kulisserna, men de flesta garvar nog gått åt bluffen.


Socialdemokraterna och folkpartiet stod bakom den vinnande linjen - Linje 2. Efter valdagen lade man inte två strå i kors för att genomföra det man lovat inför omröstningen. Tvärtom röstade man i riksdagen gång på gång emot det man sagt, lovat och debatterat.

Eftersom den svenska tidningsmarknaden helt och hållet dominerades av tidningar som stod sossarna och folkpartiet nära undkom man år efter år anklagelser för att svika. Här kommer de tre valsedlarna:




Denna linje stod Moderaterna och Svenska Arbetsgivarföreningen bakom. Det är identiskt med det som nu de rödgröna gjort till sin politik. Det är den politik som Maria Wetterstrand och Peter Eriksson skall försvara i hösten val.





Detta är den linje som Socialdemokraterna och Folkpartiet stod bakom, liksom LO och TCO. Som ni ser är första sidan identisk med Linje 1. Men eftersom Olof Palme ville trixa så lade man till en baksida. På den lovades sådant som Socialdemokraterna aldrig någonsin levt upp till, tvärtom har man aktivt röstat emot förslag som skulle uppfylla kraven.
  • Trots löften på baksidan röstade man i riksdagen emot förbud mot direktverkande el - vilket innebar att hundratusentals nya villor byggdes just med direktverkande el som medförde att energibolagen fick avsättning för sin överproduktion av el. Och en avveckling försvårats.
  • Trots löften om att kärnkraftverken skulle ägas av staten, för att slippa skadeståndskrav etc vid nedläggning - som man i Linje 2:s avvecklingsplan lovade skulle ske senaste 2010 - överförde man istället ägandet till bland annat utländska intressen som Preussen Electra.
  • Trots löften om energihushållning, som skulle bedrivas kraftfullt, har idag Sverige byggnadskrav som lett fram till att nya hus, trettio år efter folkomröstningen, fortfarande får byggas utan lågenergistandard.
Folkpartiet har givetvis betett sig lika svekfullt som Socialdemokraterna. Något annat var hellre aldrig meningen. Inför folkomröstningen bluffade dessa partier sina väljare rakt av.




Bakom Linje 3 stod Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, som inte satt i riksdagen än. Linje 2 fick 0,4 procent mindre än Linje 2. Miljöpartiet fanns inte på den tiden.



Fyra män - fyra tillstånd.

Tillstånd 1: Lögn


Ingvar Carlsson, socialdemokratiskt statsminister under många år, har varit den fräckaste av samtliga politiker. Så sent som den 15 juni 1995 låtsades Ingvar Carlsson att han stod fast vid löften socialdemokraterna gett inför folkomröstningen, nämligen att all kärnkraft skulle vara avvecklat 2010.

Inga beslut tog denne man, eller hans efterföljare, som ens tillnärmelsevis skulle kunna leda till en avveckling till i år. Det var bara lögn. Inget annat. Medveten om att han skulle vara avgången, och att riksdagsprotokoll sällan läggs på minnet, sa han den 15 juni 1994 följande:

Anf. 42 Statsminister INGVAR CARLSSON (s): Herr talman! Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag gör det, men jag skall gärna för Birger Schlaug upprepa att för mig är en folkomröstning ett utomordentligt viktigt instrument i demokratin. Har man valt att underställa folket en fråga, kan man inte utan vidare nonchalera dess beslut. Därför är detta inte bara en energipolitisk fråga för mig. Det är också en moralisk fråga. Svenska folket har sagt ifrån genom att rösta för en avveckling 2010, och då kan vi inte bara ändra på det.
Låt oss konstatera det Ingvar Carlsson säger: det är en moralisk fråga. Och det parti som alltid haft möjlighet att i olika koalitioner avveckla kärnkraften till 2010 visade sig sakna moral.

Jag vet att det gör mer ont i många sossar än i mig. Själv har jag aldrig, ens för en sekund, litat på ord från detta partis företrädare efter detta. De enda de är intresserade av är makt.


Tillstånd 2: Svek under bilan

Centerpartiet lanserade 1971 ett nytt partiprogram, men en försiktig varning för kärnkraften. Detta ledde till att Birgitta Hambraeus fick i uppdrag att kontakta professorn och nobelpristagaren Hannes Alfvén för ett sammanträffande med Torbjörn Fälldin, som i sin tur bjöd in Alfvén att tala på nästa stämma. De som var med har berättat att det var dödstyst i salen under detta tal.

Torbjörn Fälldin tog sedan snabbt avstånd från att medverka i en regering som skulle satsa på kärnkraft. I sitt miljöprogram 1974 krävde Centern förbud mot kärnkraft och avveckling av de reaktorer som fanns till senast 1985.

I valrörelsen 1976 kom kärnkraften att spela en huvudroll. Fälldin sa: "Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag vore beredd att dagtinga med min övertygelse." De borgerliga vann valet och socialdemokraterna fick lämna regeringsmakten för första gången på 44 år.

Därefter började ett kattrakande, med regeringskris där Fälldin tvingas avgå och efterträdas av en minoritetsregering ledd av Ola Ullsten. Fälldin återkom 1979 som statsminister och kärnkraften förföljde honom. Han tvingades/valde att dagtinga med sitt samvete, medan svetten rann på en presskonferens där han skall redogöra för att Barsebäck skulle laddas.


Tillstånd 3: Manipulation

Olof Palme var rasande över att socialdemokraterna förlorat valet på ett löfte som aldrig hölls. För Fälldin hade vunnit valet, och kunnat bilda regering, tack vare kärnkraftsfrågan - som var så mycket mer än kärnkraft, det var en samhällsfråga eftersom den rymde konflikten centralisering v/s decentralisering, materiell tillväxt v/s miljö, betong v/s gröna vågen.

Efter kärnkraftshaveriet i Harrisburg beslöt socialdemokraterna att säga ja till Centerpartiets krav på folkomröstning. Centern ville ha tydliga röstsedlar med ja eller nej till kärnkraft. Detta kunde inte Palme acceptera för då hade han tvingats stå på samma sida som högern. Därför manipulerades det fram tre linjer, där socialdemokraternas Linje 2 gavs samma innehåll som moderaternas Linje 1, men med en baksida med löften man aldrig hade för avsikt att genomföra.

Linje 2 vann med 0,4 procent över Linje 3. Hade Linje 3 vunnit med 0,4 procent hade naturligtvis Socialdemokraterna efter några år pläderat för att man egentligen borde räkna ihop Linje 1 och Linje 2 eftersom de hade samma grundsyn på kärnkraften... Manipulationen var total - och socialdemokraterna lade inte två strå i kors för att infria det löfte man gav under valrörelsen: att all kärnkraft skulle vara avvecklad till 2010.

Tillstånd 4: Mod?


Den borgerliga regeringen har kommit överens om att öppna upp för nya kärnkraftverk. Vilket inte ens fanns med som alternativ i folkomröstningen. Av den enkla anledning att det parti som skulle framföra något sådant skulle riskera att tappa väljare.

Centerpartiet har således frångått sin tidigare egen linje - och inte ens stoppat vid Linje 1:s krav. Det har däremot den rödgröna oppositionen, som nu intagit samma uppfattning som Moderaterna hade inför folkomröstningen.

En moderat och två centerpartister har meddelat att de inte kommer att rösta med regeringen. Ytterligare en centerpartist har meddelat att han är djupt kritisk till regeringens uppgörelse. Denne centerpartist är Sven Bergström. Det är han som avgör om det skall byggas ny kärnkraft eller inte i Sverige.

Sven Bergström är den som suttit längst i Centerns riksdagsgrupp. Han har suttit i fjorton år och avser, enligt tidningen Fokus, att avsluta sin karriär som kommunpolitiker. Men karriären kan stoppas om han röstar "fel". Tidningen Fokus påminner, i en längre artikel, om att han är beroende av att hålla sig väl med Maud Olofsson. Att fälla regeringens kärnkraftsplaner kan stå honom dyrt.

Själv menar han att utan statsbidrag finns det ingen som är villig att bygga kärnreaktorer - och statsbidrag säger sig regeringen inte vilja ge. Jag är övertygad om att han har fel. Bland annat därför att elpriserna kommer att öka högst avsevärt de närmaste tjugo åren och för att regeringen beslutat att hålla fast vid ett skadeståndsansvar som vida underskrider det som en kärnkraftsolycka kan kosta. Vilket givetvis också Sven Bergström är medveten om.

Sven Bergström har rösta mot regeringen förr. Nu handlar det om vilket eftermäle han vill få efter fjorton år i riksdagen. Han kommer att gå till den inrikespolitiska historien hur han än gör. Antingen som den som hade modet att gå emot sin partiledning och sin statsminister genom att stoppa nya kärnkraftverk, eller också den som satte spiken i kistan på alla löften som gavs inför folkomröstningen - och inför förra riksdagsvalet!

Hur framtiden kommer att värdera hans val avgörs nog till stor del av huruvida det blir någon kärnkraftsolycka eller inte.

Röstar han med regeringen har han också i praktiken tvingat fram uranbrytning i Sverige - det går inte att vägra bryta uran i sitt eget land om man bygger fler kärnkraftverk. Sven Bergström är den som de facto avgör om vi skall ha uranbrytning i landet eller inte.

Det skulle överraska mig om Sven Bergström röstar med regeringen. Min uppfattning om den mannen är att han mod att stå för sina grundläggande värderingar. Även om det blåser. Hoppas jag inte har fel. (Tillägg: Det visade sig att jag hade fel. Sannolikheten för att jag skulle ha rätt var nog ganska liten...)


64 kommentarer:

  1. Lysande och rasande genomgång av historien. Tack!
    Mia

    SvaraRadera
  2. Kampen mot atomkraft var viktig.

    Att forma sig till en Linje 3-rörelse var lärolikt: Sverige kändes som en enda stor by där man hittade sina meningsfränder bortom partibeteckningar, valde att som goda grannar med gemensamma krafter baxa en tung, otymplig vagn över en backe helt enkelt för att det måste göras.

    Man lärde sig också att stava till "svek" - en viktig läxa för livet.

    Sven Bergström klarar sig väl ekonomiskt framöver utan Mauds godtycke - och värdet av en rak rygg är högre än alla tänkbara uppdrag.

    SvaraRadera
  3. Frågan som bör ställas är inte om politiker "sviker" eller saknar "moral" utan om vi klarar oss utan kärnkraft eller inte. Att politiker ljuger oss rakt upp i ansiktet är inget nytt, att de manipulerar är inget nytt. Det är inte heller nytt att de säger ett för att blidka folket - och gör ett annat för att rädda samma folk från elände. Så länge leve den politiska lögnen! Vi hade levt i armod utan kärnkraften!
    Realist

    SvaraRadera
  4. Aha, här hittar vi Birger Schlaugs ovilja gentemot socialdemokratin! Jag har undrat var hans avsky kommer ifrån.

    SvaraRadera
  5. Hej Birger!

    En fanstastiskt bra genomgång av omröstningen. Jag lärde mig en del nytt här.

    Det som jag tycker är mest fantastiskt är att trots att människor lade ned så otroligt mycket tid på detta, så var det ingen som reagerade på att alternativen var snömos. Det fanns ett alternativ som var tydligt och det var Linje 3: ett klart uttalat nej till kärnkraft. Linje 1 och 2 däremot var "Nej till kärnkraft... men inte just nu... utan se'n... kanske... om det går".

    What the f... varför reagerade ingen på detta?!

    Jag har min egen teori och det är att detta var ett sätt att bli av med ett enormt politiskt tryck. Ett sätt att kasta den heta potatisen 30 år in i framtiden och på det viset kunna behöva stå som ansvariga för ett förbannat obekvämt beslut.

    Anyway... 30 år... ett val som inte var ett val. Grattis Sverige. Kan vi begrava den där farsen för gott nu och ta nya tag i frågan anno 2010, istället för att älta detta som som det såg ut för 30 år(!) sedan?!

    SvaraRadera
  6. Det har kommit nya generationer och de måste också säga sin mening. En omröstning för 30 år sedan, utan verkställande, är inte längre giltig.

    SvaraRadera
  7. Två sak-kommentarer måste jag dock kommentera. Birger, du påstår...

    regeringen [har] beslutat att hålla fast vid ett skadeståndsansvar som vida underskrider det som en kärnkraftsolycka kan kosta

    Detta är i sak fel. Det man gör är att man ökar den summa som måste hållas reserverad vid en olycka till 12 miljarder SEK. Men ansvaret blir oändligt.

    Dessutom spelar du fortfarande på den gamla myten om att en kärnkraftsolycka blir The Accident™.... större, värre, dyrare än något annat. Harrisburg visade annorlunda.

    Och Tjernobyl... förlåt, men sovjetiskt skrot designat på 50-talet, kört i en vansinnig diktatur utan någon säkerhetskultur att tala om.... please, move on. Det har inte i den svenska debatten år 2010 att göra.

    Vidare säger du:

    det går inte att vägra bryta uran i sitt eget land om man bygger fler kärnkraftverk.

    Fel. Helt fel. Jag vet att du är starkt inne på tanken om lokal självförsörjning Birger.

    Men, snälla, du kan inte förneka att basvaror, varor och tjänster rrör sig i världen. Så länge vi har import och expert så faller det argumentet.

    Ett mer utvecklat resonemang i den frågan hittar du här.

    /Micke

    SvaraRadera
  8. I söndags hade Folkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen riksårsmöte. Kan någon berätta hur den nya styrelsen ser ut? På kampanjens hemsida finns inget referat. Inte heller TV hade någon rapport. Eller har jag bara missat detta?

    Viktigt är nu, att alla goda krafter samlas, ty motståndaren är en jätte med såväl spetskompetensen som kapitalet på sin sida. Det saknades inte "lärt folk" på vår sida heller, på den tiden. Var finns de nu?

    Gröna tankar

    SvaraRadera
  9. Två sak-kommentarer måste jag dock kommentera. Birger, du påstår...

    regeringen [har] beslutat att hålla fast vid ett skadeståndsansvar som vida underskrider det som en kärnkraftsolycka kan kosta

    Detta är i sak fel. Det man gör är att man ökar den summa som måste hållas reserverad vid en olycka till 12 miljarder SEK.

    Men ansvaret blir oändligt.

    Reglerna ändras så att kärnkraftsbolaget blir oändligt ansvarigt och måste betala varenda krona som upprensningen kostar.

    Dessutom spelar du fortfarande på den gamla myten om att en kärnkraftsolycka blir The Accident™: större, värre, dyrare än något annat. Harrisburg visade annorlunda.

    Och Tjernobyl... förlåt, men sovjetiskt skrot designat på 50-talet, kört i en vansinnig diktatur utan någon säkerhetskultur att tala om... det har inte i den svenska debatten år 2010 att göra.

    Vidare säger du:

    det går inte att vägra bryta uran i sitt eget land om man bygger fler kärnkraftverk.

    Fel. Helt fel. Jag vet att du är starkt inne på tanken om lokal självförsörjning Birger.

    Men, snälla, du kan inte förneka att basvaror, varor och tjänster rör sig över gränserna i världen. Så länge vi har import och export så faller det argumentet.

    Ett mer utvecklat resonemang i den frågan hittar du här.

    Skall man dra reonemanget till sin spets, så varför sluta vid landsgränsen? Varför inte vid länsgränsen? Kommungränsen? Eller att alla som använder uran (och järn, koppar, neodym, trä, plast, olja, tyg) måste tillhandahålla materialen själva, ifrån sin egen mark?

    Det håller inte att påstå att vi måste göra allt själva också. Ett mer avancerat tänkande krävs, där man agerar etiskt som konsument och kollar ursprunget. Vi måste kolla så att de som bryter uran verkligen följer miljölagar, arbetsskyddslagar och överenskomna standarder. ISO-14001 gäller för uranbrytning.

    Och om detta inte följs är det in bojkott eller att sluta använda som gäller, utan att tvinga fram fullgott skydd. Den som påstår att detta är omöjligt ljuger... och är en enorm pessimist. ;)

    /Micke

    SvaraRadera
  10. »varför reagerade ingen på detta?!« – Jomen visst gjorde folk det. Inom nej-sidan såg man och reagerade på ja-sidans trixande, men man kunde just inte göra något åt det.

    Skälet till ja-sidans trixande var inte i första hand att kasta fram den heta potatisen utan för att det var enda sättet att vinna. Om man istället gjort en klar ja-linje att ställa mot nejet så hade nej-sidan vunnit med mycket stor sannolikhet. Det visste alla.

    Trixandet var mycket tydligt. Det är ingenting som framstår bara i historiens ljus, som kanske en del yngre tror. Jag vet t.ex. en kärnkraftsvänlig vän till mig som röstade på linje 3 ändå pga. avsmak inför hur frågan hanterades av de andra, och det kan jag väl förstå. Det ligger inte långt bort att tycka att demokratifrågorna runt den frågan blev viktigare än själva sakfrågan. Det fanns säkert andra som såg trixandet som ett nödvändigt ont för att få fram det som de såg som det enda förnuftiga resultatet.

    I debatten hette det att det var totalt orimligt att avveckla kärnkraften på bara tio år (som linje 3 krävde) – det skulle ta längre tid! Men när de som sagt så vunnit ändå aldrig påbörjade den omställning som de hade sagt skulle vara omöjlig att göra på bara tio år så var det just ingen som blev förvånad.

    SvaraRadera
  11. Per, desto större anledning att lägga den där farsen som var folkomröstningen till handlingarna och gå vidare. Det var för mycket känslor, för mycket politiskt manövrerande, för mycket tjafs.

    Bara en sådan sak som att en stand-up sketch(!) ges stor betydelse än idag måste ju ses som symptom på hur sjuk och infekterad diskussionen var. Inget ont om Tage, han var en lysande komiker och en förebild för dagens wannabes. Men... hallå... det är en 30 år gammal stand-up sketch. Kan vi - snälla söta rara - behandla denna viktiga fråga med mer respekt än så?!

    SvaraRadera
  12. Tack för en bra historisk genomlysning. Delar inte din åsikt i sakfrågan, men däremot stora delar av dina åsikter om sossarna dribblande med frågan. Det är dock förvånande att du så undviker att kritisera dem som idag fortfarande hävdar att folkomröstningen gäller, eller det faktum att du fortsätter raljera över Ingvar Carlssons uttalande från 1995. Håller med om att han ljuger, men en seriös kritiker hade istället riktat in sig på att Sveriges dåvarande statsminister använde ett 15 år gammalt valresultat som moralisk vägvisare. Han skulle självfallet sagt att en folkomröstning från 15 år tillbaka är fullständigt irrelevant, och att tidigare generationer röstat om en ogenomförbar politik är inget som dagens generationer ska sota för.

    Folkomröstningen från 1980 saknar idag fullständig legitimitet och har så alltid gjort. För att en folkomröstning ska vara bärande måste resultatet från den kunna omsättas i politik omedelbart, i alla fall inom fyra år. Detta då samma människor som röstade fram politiken också ska ta konsekvenserna av den samma. Att påtvinga framtida generationer en viss politik som inte påverkar de som beslutade om den samma är fel. En bra folkomröstningen var om EU 1994, där effektuerades folkets dom bara en och en halv månad senare.

    Detta är en fråga som Linje 3 fans än idag duckar för. Vidare så var inte speciellt Linje 3 speciellt ärligt, se bara vad som står på val sedeln. Man drar in der fullständigt irrelevanta argumentet om kärnvapenspridning och hoppas skrämma folk med att röstar ni inte med oss så förintas vi alla i kärnvapen.

    ”Ich habe kein angst für Kernkraft!” så som jag minns jag skrev på tyskalektion i mitten av 1990-talet på högstadiet.

    SvaraRadera
  13. Måns! Hur kan man säga att ett 15 år gammalt resultat i en folkomröstning inte är relevant när man i denna folkomröstning tog ställning till ett förslag som innebaratt kärnkraften skulle vara avvecklad efter 30 år... Det var ju just när Carlsson sa detta, 1995, som man måste påbörja avvecklingen för att uppfylla sitt löfte.

    Michael: Du skriver att det var för mycket känslor, men faktum är att svenska folket aldrig varit så insatt i såväl teknik som idéer som efter denna valrörelse.

    Nej, jag tror inte man i ett land som beslutar att bygga ut kärnkraften, efter att tidigare sagt nej,i realiteten kan säga nej till uranbrytning i längden. Det är såväl moraliskt som politiskt omöjligt, inte minst eftersom Sverige sitter på stora tillgångar.

    Kärnkraftsägarna borde givetvis betala full försäkringspremie för sin nya verksamhet och därmed låta marknaden bidra till att sätta rätt pris på denna from av framställning av el.

    Per: Visst reagerade man på trixandet, men när såväl LO som näringslivet, sossarna som moderaterna var eniga om mifflandet så var det inte mycket att göra.

    SvaraRadera
  14. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  15. Gröna tankar:

    Följ gärna den här bloggen:

    http://dagbokmotatomkraft.blogspot.com/

    (Också...)

    Där brukar det berättas vad som är på gång i kärnkraftssverige

    SvaraRadera
  16. Birger: Du skriver att det var för mycket känslor, men faktum är att svenska folket aldrig varit så insatt i såväl teknik som idéer som efter denna valrörelse.

    Det må hända... men det ändrar inte det faktum att det var för 30 år sedan och att kunskapsnivån om kraftformen ändå var katastrofalt låg. Man trodde fortfarande på Kinasyndomet (hände inte ens i Tjernobyl) eller att kärnkraft = atombomber, trots att världen spängde 50 stycken (inklusive vätebomber) och byggde över 2000 innan kärnkraft ens existerade.

    Idag är kärnkraften mer än dubbelt så gammal; erfarenheterna att drifta kärnkraft har minst femfaldigats; teknik har gått framåt och lösningar som inte fanns då har kommit i dagens fokus, som exempelvis lösningen för ett tillförlitligt slutförvar.

    Det är ett helt annat läge idag. Kunskaperna som fanns för 30 år sedan har passerat bäst-före-datum, och människor har idag mycket bättre möjligheter att informera sig i frågan.

    Nej, jag tror inte man i ett land som beslutar att bygga ut kärnkraften, efter att tidigare sagt nej,i realiteten kan säga nej till uranbrytning i längden.

    Som jag sade ovan Birger: jag tror inte på det argumentet, därför det gäller inga andra varor som vi handlar med. Ingen säger exempelvis att vi måste odla kaffe och bananer i Sverige. Det är ett ogiltigt argument, och dessutom ett primitivt och alledes för förenklat synsätt.

    Mer troligt är att importen fortsätter, medan konsumentmedvetenheten kommer att öka. Vi ser tydligt sådana strömningar idag, där människor reagerar med stor upprördhet när det uppdagas att deras varor inte är etiskt producerade. När detta sker pressas producenterna att tvinga fram bra villkor. Och självklart gäller detta även mineraler, som uran och torium.

    Det är såväl moraliskt som politiskt omöjligt, inte minst eftersom Sverige sitter på stora tillgångar.

    Jämfört med Canada, Kazakstan, Nigeria, Australien och Ryssland sitter vi på småsmulor. Canadickerna skopar upp uran ur marken med otroliga halter, på upp till 20 000 ppm (20%). Vi kommer inte ens upp i 1 000 ppm i Sverige. Det var ju så USA hjälpte till att döda svenska atombomben: genom att lova oss billigt uran (under förutsättning att vi underkastade oss granskning av vårt klyvbara material).

    Teknikutvecklingen kunde gått ännu snabbare om det inte vore för att urantillgången i världen varit så otroligt generös och billig. På grund av att vi flödar över vad gäller tokbilligt uran så är vi fast med gamla ålderdomliga uransamovarer (Gen II och III+), därför att det är en säker och teknik med mycket låga risker, både vad gäller haveririsker och vad gäller ekonomi.

    Kärnkraftsägarna borde givetvis betala full försäkringspremie för sin nya verksamhet och därmed låta marknaden bidra till att sätta rätt pris på denna from av framställning av el.

    Då säger du nej till elcertifikat och bidrag till vindkraft också hoppas jag? Speciellt sedan kritik mot detta avlats-system framlagts. Samma sak har upptäcts vad gäller utsläppsrätter: man köper sig ett rent samvete, men miljön tjänar inte ett endaste dugg på det.

    Jag håller med dig: låt marknaden bestämma vad den vill ha. Skrota elcertifikaten,. effektskatten och liknande "justeringar" av marknaden. Det enda staten skall göra är att sätta hårda utsläppsgränser och krav på producentansvar, för alla producenter. Sedan får marknaden välja själv. Tror du vindkraft kommer att leva särskilt länge efter det? Det tror inte jag...

    SvaraRadera
  17. Birger, av dem som hade rösträtt 1980 har nästan 3 miljoner dött.

    Ännu fler har fått rösträtt efter 1980.

    Att som du, hävda att en 30 år gammal folkomröstning speglar de svenska åsikterna idag är djupt odemokratiskt.

    SvaraRadera
  18. Anonym, du säger: Att som du, hävda att en 30 år gammal folkomröstning speglar de svenska åsikterna idag är djupt odemokratiskt.

    Nu måste jag ta Birger i försvar här, därför att till skillnad från andra kärnkraftshatare så säger han här inte att folkomröstningen måste respekteras.

    Det närmaste han kommer är detta:

    Trettio år har gått. Sedan folkomröstningen om kärnkraft. Om den kan man tycka vad man vill. Man kan också tycka vad man vill om kärnkraft, vindkraft och olja.

    MEN, oavsett vad man tycker, bör man kunna enas om att partier som lovade ett i folkomröstningen och gjorde något helt annat inte är värda annat än förakt.


    Birger får givetvis svara själv vad har tycker om omröstningen. Men i vilket fall som helst tolkar jag det jag läser som att han håller med mig - kärnkraftskramaren - att omröstningen och framförallt det som omgärdade omröstningen förgiftade ställningstagandet rätt mycket med oväsentligheter. Och facit blev som sagt att frågan blev varken hackad eller malen.

    Det blev en kompromiss, d.v.s. något som gjorde alla lika missnöjda.

    SvaraRadera
  19. Mchael förstår sig inte på politik, det märks. Birger har givetis rätt när han påpekar att uranbrytning blir följd av regeringens krav att öppna upp för ny kärnkraft. Så här sa Reinfeldt i december 2009:


    -Jag tror att kärnkraftsparentesen kommer att förlängas, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till SVT:s Västerbottensnytt.

    Med det menar Reinfeldt att kärnkraften ska fasas ut men att tidpunkten för det har flyttats fram eftersom det ännu inte finns några energialternativ till kärnkraft.

    Därmed är det logiskt att uranbrytning skulle kunna ske i bland annat norrlands inland.

    SvaraRadera
  20. Mchael förstår sig inte på politik, det märks. Birger har givetis rätt när han påpekar att uranbrytning blir följd av regeringens krav att öppna upp för ny kärnkraft. Så här sa Reinfeldt i december 2009:


    -Jag tror att kärnkraftsparentesen kommer att förlängas, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till SVT:s Västerbottensnytt.

    Med det menar Reinfeldt att kärnkraften ska fasas ut men att tidpunkten för det har flyttats fram eftersom det ännu inte finns några energialternativ till kärnkraft.

    Därmed är det logiskt att uranbrytning skulle kunna ske i bland annat norrlands inland.

    SvaraRadera
  21. Birger!

    Anledningen till att resultatet inte är relevant är att dess demokratiska legitimitet har spelats ut efter 15 år. Ska man rösta om något ska det vara tydliga alternativ (här håller jag med dig i din kritik), något som snarare varit regel att inte ha i Sverige än det motsatta. EU-omröstning var dock ett undantag, där var det klara alternativ. I och med att de politiker som drivit igenom beslutet om omröstning inte gjorde något åt det direkt, så kan man inte kräva att man ska göra något 15 år senare. En stor del av de personer som röstade igenom beslutet är döda och andra kommit till. Det är delvis på grund av detta man har tidsbegränsade mandatperioder, samma sak gäller för folkomröstningar. Besluten ska genomföras direkt annars får man ta upp frågan på nytt.

    Att rösta om en fråga som ska genomföras om 30 år är i grund och botten fullständigt fel. Dock blir det inte rätt genom att man halvvägs dit plötsligt påbörjar genomförandet. Två fel blir inte ett rätt. Naturligtvis skulle folkomröstningen enbart haft två alternativ, ja till fortsatt kärnkraft eller omedelbart påbörjad avveckling.

    Hade nej-sägarna varit seriösa i sin kritik av folkomröstningen skulle de ha krävt en ny omröstning, där enbart tydliga alternativ accepterats. Nu kräver man att man ska följa en omröstning som alla vet är fullständigt galen ur ett demokratiskt perspektiv.

    SvaraRadera
  22. 20 000 ppm är 2 % - inte 20 %.

    SvaraRadera
  23. 20 000 ppm är 2 % - inte 20 %.

    DOH!!! Själklart! Gudars vilken pinsam felräkning...

    Ok... för att förtydliga:

    McArthur River mine ger malm på 200 000 PPM, 20%. Cigar Lake är inte öppen än men man planerar att få ca 20.67% ur den.

    McCleanLake (i drift): 2.4%
    Midwest (planerad): 4.4%
    Millenium (planerad): 3.9%

    Wikipedia har en fullständig lista.

    SvaraRadera
  24. Birger.
    Att slå teknikerna på fingrarna går bara inte. De vet vad de talar om. De har gjort sitt jobb, precis som alla deras föregångare gjorde. Likaså ser varje generaton tekniker brister hos den förutvarande tekniken, och så blir det förstås även framöver. Om några år får vi kanske veta, hur farlig kärnkraften var år 2010.

    Fast egentligen är kärnkraften inte farligare än en brödkniv. Det är den hand som håller i verktyget/energikällan som kan vara farlig.

    Nja, egentligen stämmer nog inte det heller. För i brödknivsfallet kan knappast jordbävningar inverka.

    Hur som helst, så är det inget fel på teknikernas tänkande. Ändå är många av oss skiträdda för denna kraftkälla.

    Beror det kanske på, att saken egentligen mest är filofofisk, och inte enbart teknisk? Det handlar om vilken typ av samhälle vi vill ha. Här är meninagrna delade, vilket tycks omöjliggöra en vettig politik.

    SvaraRadera
  25. Beror det kanske på, att saken egentligen mest är filofofisk, och inte enbart teknisk? Det handlar om vilken typ av samhälle vi vill ha. Här är meninagrna delade, vilket tycks omöjliggöra en vettig politik.

    Du sätter fingerat på en av de stora punkterna här, ja. Birger har flertalet gånger yttrat saker i just den riktningen.

    Saken är dock denna: du kan aldrig förbjuda en enskild företeelse för att du i din ideologi inte tycker att den skall få finnas. Inte förrän du har ett beslut att en viss ideologi är den enda rätta kan du agera på det viset. Sovjet försökte... och misslyckades kapitalt. Tjernobyl-olyckan är ett annat utslag av Sovjets överdrivna tro på att deras version av socialism/kommunism var det enda rätta.

    Varje företeelse du beslutar om skall bedömas på egna meriter i förhållande till tidigare tagna övergripande policy-beslut. Något sådant som hindrar Kärnkraft har vi inte i Sverige. Det närmaste vi har är Regeringsformen där det står...

    Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

    ...vilket är ett krav som kärnkraften galant klarar av, medan vissa av de förnybara decentraliserade kraftkällorna har problem med det.

    SvaraRadera
  26. Alla kärnkraftskramare kan vara lugna. Mp kommer aldrig att jobba för en avveckling.

    Se dagens GP

    http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.336999-mp-backar-om-karnkraften

    SvaraRadera
  27. Schlaug är en lysande historiker. Men vi har varit med från folkomröstningen, bildat miljöpartiet och är förbannade på alla som vill förvanska historiebeskrivningen. 10 poäng till Schlaugs inlägg med hälsningar från en miljöpartist som suttit 10 år i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige för miljöpartiet i Sveriges mest kärnkraftsproducerande kommun Varberg mellan 19988-1998.

    SvaraRadera
  28. Jag skulle vilja säga att svenska folket inte visste särskilt mycket om kärnkraften för 30 år sedan och det är inte så mycket bättre idag! Däremot ”tvingades” folk välja vem man skulle lita på, men det är en helt annan sak. Rent tekniskt är kärnkraften nämligen så pass komplicerad att det behövs lite mer än en partibok för att kunna ta ställning.

    Från debatten för 30 år sedan minns jag bäst en mycket respekterad och tekniskt välutbildad man nämligen Hans Werthén. ”Vi lever i ett kallt land” var hans krassa och kloka konstaterande. Detta är något som vi förvisso blev påminda om under den gångna vintern. Vill minnas att många var irriterade över att inte kärnkraften kördes för fullt...

    SvaraRadera
  29. Om uranet bryts i Sverige eller utomlands, så är det väl lika illa. I båda fallen är det ju människor som blir utsatta för faran.

    SvaraRadera
  30. Spetskompetensen på den tekniska sidan är måhända uppknuten till dem som har råd att betala de löner som krävs. Därför finns det inte många civilingenjörer i Folkkampanjen. Eller?

    Industrin är alltid hungrig efter energi. Ju mer energi vi öser in i den, desto större och därmed hungrigare blir den.

    Djävulskarusellen snurrar allt fortare.

    SvaraRadera
  31. Mikael K, om det nu är så billigt med Uran och tillgångarna i Sverige är försumbara, så måste det stora intresset att prospektera fyndigheterna här bygga på ren okunskap från gruvbolagen som borde vara de som har bäst koll på fyndigheterna...

    SvaraRadera
  32. Vilken fantastisk blogg du har!
    Peter Lindwall

    SvaraRadera
  33. Tack för historielektionen.

    Hörde för en tid sedan en talesperson för ett ledande tyskt energibolag proklamera:

    ”Vi behöver inte kärnkraftsbron längre – vi har redan gått över den”.

    Apropå att de enbart förra året byggde vindkraft som motsvarar två reaktorer, samt att Tyskland nu planerar ett mångmiljardprojekt med åtta andra länder kring Nordsjön, däribland Danmark och Norge, om en gemensam snabb utbyggnad av elnäten för all ny vindkraft som just nu byggs till havs och längs kusterna.

    Ett gemensamt nät förväntas jämna ut väderskillnader och bidra till en stabil distribution av förnybar el till hela Europa. Men Sverige är ännu inte med i projektet trots den svenska västkustens stora potential för vindkraft och vågkraft. Sveriges plan är i stället att exportera dyr kärnkraftsel till ett Europa som snart inte är i behov av sådan längre.

    Ja, för att inte tala om de statliga lånen/bidragen till förnybar energi. En lag som ger förnybar energi företräde samt ett fastprissystem för grön el...

    Behöver jag säga att de höjer på ögonbrynen över Sveriges vurmande för planekonomi även om den i vårt land har blå färg? De har varit där och vänt och fick inte särskilt fina erfarenheter av det...

    Bl.a. här refereras det till att de inte längre behöver "kärnkraftsbron".

    http://www.sueddeutsche.de/wirtschaft/144/501400/text/

    Den tyska lagen har också bidragit till att även de stora energibolagen, som vårt kommunala, nu erbjuder oss kunder att välja kärnkrafts- och kolfri el.

    Förmodligen kommer Sverige kunna sälja kärnkraftsel till Tyskland. Lycka till Hans Blix!

    Men vi får inte ens chans att säga vårt i ett val om vi vill använda skatten till dyr, smutsig och förlegad energi. Även om man själv väljer förnybar el så måste man tydligen vara med och betala...

    SvaraRadera
  34. Var det för att håna Folkomröstningens 30-årsjubileum som minister Andreas Carlgren (C) och regeringen valde att lägga förslaget om förnyad kärnkraft just idag?

    Gröna tankar

    SvaraRadera
  35. Gröna tankar:

    Man kan ju alltid hoppas!

    SvaraRadera
  36. Alliansens cynism verkar vara gränslös.

    Och tyvärr ger heller inte Maria Wetterstrand något hopp. Ikväll sa hon i SVT Aktuellt 21 att kärnkraften ska slopas, när utrymme finns.

    -Ett elegant sätt att begrava frågan på.

    SvaraRadera
  37. Dags att börja planera för civil olydnad mot kärnkraftverk och uranbrytning, verkar det som. Så slipper vi ha något att klaga på om ytterligare trettio år. Kom igen gamla trädkramare och andra rakryggade med värderingar värda namnet, gå ihop med den nya generationen. Ni var våra hjältar då och gav oss ett politiskt medvetande, hjälp oss nu så det händer något. Låt inte sjuttio- och åttiotalister tro att man ger upp när man blir gammal.

    Annelie

    SvaraRadera
  38. Låt inte sjuttio- och åttiotalister tro att man ger upp när man blir gammal.

    Du, ta ur foten ur munnen är du snäll. :)

    Nej vi 70-talister och yngre vet att gamla stötar aldrig ger upp. Ni är för oviga i ert tänkande för att någonsin byta åsikt... precis som äldre generationer alltid är.

    Att hålla fast vid en åsikt och kämpa för den med intil dumhets envishet är kanske något som var en dygd förr i tiden. Idag är den sortens beteende bara tecken på trögtänkthet.

    Avslutar med wisdomsord från min favorit-poet...
    "Like Lily Like Wilson" - Taylor Mali

    Changing your mind is one of the best ways of figuring out whether or not you still have one.

    SvaraRadera
  39. En kund provade skor och fann att de gjorde ont.

    Biträdet: Men de är ju av senaste modell.

    Kunden: Ja, men jag har 1930 års fötter.

    (Vissa ting är alltså tidlösa...)

    SvaraRadera
  40. Om vi skulle lyckas förverkliga det småskaliga samhället, där industrin inte ropar efter mer och mer energi, och där ingen kärnkraft behövs, då skulle ingen strålning utöver den naturliga förekomma. Ingen skulle behöva känna rädsla i det avseendet.

    Men om nuvarande materialistiska tänkande, med all sin storskalighet, alltjämt ska råda, då kommer många att känna fortsatt oro för sin hälsa.

    Därför är det så viktigt att återaktivera Folkampanjen.

    SvaraRadera
  41. 06:55 har helt rätt. Frågan är bara hur det skall gå till rent praktiskt. Ingen verkar frivilligt vilja avstå från allt högre materiell levnadsstandard. Och om staten i form av lagstiftning skulle införa tvång, blev dem regeringen bortröstad i nästa val. Så är det i en demokrati, och något annat styrelseskick vill vi inte ha.

    SvaraRadera
  42. Fredrik Gräslundons mars 24, 09:22:00 fm

    Birger, vore kul om du kunde göra en utläggning om varför just vi i Sverige fastnade för kärnkraft i så hög grad. Industristruktur, näringslivsstruktur, ägarförhållanden, tekniktilltro, storindustri osv ?
    Vi hade ju ändå en fantastisk tillgång till billig vattenkraft.
    Vår billiga el har ju vidare varit en förbannelse som effektivt förstört intresset för energisparande och teknikutveckling, och nu är vi långt på efterkälken till t.ex. Tyskland o Spanien när det gäller vindkraft.
    När nu oljan sinar kommer detta att slå tillbaks extra hårt mot länder som vårt som eldat så hårt för kråkorna. Då blir alla andra energislag nämligen också mycket dyrare, eftersom olja alltid krävs som insatsvara, särskilt i storskaliga, centraliserade system. Och såna system har vi varit bland de främsta på att sätta oss fast i. Detta dessutom i ett extremt glesbefolkat land med ett oljeberoende transportsystem.

    SvaraRadera
  43. Om vi skulle lyckas förverkliga det småskaliga samhället, där industrin inte ropar efter mer och mer energi, och där ingen kärnkraft behövs, då skulle ingen strålning utöver den naturliga förekomma. Ingen skulle behöva känna rädsla i det avseendet.

    Men om nuvarande materialistiska tänkande, med all sin storskalighet, alltjämt ska råda då kommer många att känna fortsatt oro för sin hälsa.


    Det funkar inte längre att vifta med strålningsspöket. Alarmisterna har haft fritt spelrum alledes för länge vilket har gjort att fler och fler blir medvetna om vad strålning och var riskerna egentligen ligger. Och det är inte vare sig kärnkraftverk eller mobilmaster som är faran... faran är solen. Melanom är på ständig uppgång, och det är oförsiktigt vistande i solen som står bakom som står för en reel och mätbar risk, medan de klassiska orosmomenten, som kärnkraft, inte ens säter en fluglort på den epidemiologiska statistiken.

    Vad sedan gäller småskaligt vs storskaligt... det är ett lyxproblem som enbart rika, välmående i-ländare har möjlighet att välja om. Det är lätt att snacka om att avstå när man har något att avstå.

    Men för den som lever i en rural landsby i ett mindre välmående land, där är det inget snack om saken: tryggheten ligger inte där. Tryggheten ligger i det storskaliga. Urbanisering sker inte på grund av ondsinta krafter som tvinga människor att flytta in. Urbaniseringen sker därför att det storskaliga ger en trygghet som du inte kan få med det småskaliga. Detta syns extremt tydligt på förelsetalen i världen: så fort människor flyttar ifrån den otrygga landsbyggden, in till städer - om det ens så är slumstäder som Mumbai's ghetton - så rasar födelsetalen genast ned till 2-2.1 barn per kvinna. Varför? För att där känner man sig tryggare och försöker inte överkompensera med en stor familj. Två avkomma räcker.

    Drömmen om små självförsörjande avurbaniserade enklaver är en dröm som rika, välmående miljöpartister i Sverige anno 2010 kan kosta på sig. Men ni kan inte blunda för att vi är rätt många som finner mer trygghet i det storskaliga, och som faktiskt vågar lita på att människor som jobbar inom det storskaliga inte per automatik är skurkar, banditer och utsugare... speciellt som vi själva faktiskt jobbar inom sådana branscher och kan se med egna ögon att sådana antydningar är nidbilder från den anti-industriella vänstern.

    Det hela sammafattas med följande ordspråk: man måste vara rik för att kunna vara fattig. Det är långt ifrån alla som är så rika att det kan vara så fattiga som de som drömmer om småskaligt vill att vi skall leva.

    SvaraRadera
  44. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  45. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  46. Vi hade ju ändå en fantastisk tillgång till billig vattenkraft.

    Japp... visst hade/har vi det. Men gå du ut och säg att du vill bygga nya dammar i norrlandsälvarna så får du se hur lång tid det tar innan du blir tjärad, fjädrad och utkörd ur stan på en räls. Älvarna är heliga.

    Vår billiga el har ju vidare varit en förbannelse som effektivt förstört intresset för energisparande och teknikutveckling, och nu är vi långt på efterkälken till t.ex. Tyskland o Spanien när det gäller vindkraft.

    Heh... Tyskland får mindre än 1% av sin energi från vindkraft. Och de har redan nu problem med att nästen inte håller för vindkraftens lynnighet. Tyskland har utsläpp som är 10 gånger högre per kWh än vad vi i Sverige har. 495 gram CO2/kWh, jämfört mot 47 g/kWh i Sverige. Och detta är i ett livscykelperspektiv. Siffrorna kommer från Världsnaturfonden och de kan du knappast anklaga för att vara kärnkraftsvänliga.

    Så hur du kan påstå att vi ligger efter Tyskland vad gäller att hålla nere utsläppen... det får du gärna förklara.

    När nu oljan sinar kommer detta att slå tillbaks extra hårt mot länder som vårt som eldat så hårt för kråkorna. Då blir alla andra energislag nämligen också mycket dyrare, eftersom olja alltid krävs som insatsvara, särskilt i storskaliga, centraliserade system. Och såna system har vi varit bland de främsta på att sätta oss fast i. Detta dessutom i ett extremt glesbefolkat land med ett oljeberoende transportsystem.

    Det var just för att bryta fossilberoendet som vi byggde kärnkraften. Detta eftersom älvarna var heliga medan kol olja och gas gjorde oss helt beroende av utlandet.

    Och det finns ingen kraftkälla idag som inte på ett eller annat sätt är helt beroende av det storskaliga. Vind och sol är helt beroende av något som kompenserar när de inte kör. Idag när jag för ovanlighetens skull körde bil istället för att åka tåg (bil-h*vetet trasigt igen, var tvungen att åka till verkstad) till jobbet såg jag att varenda vindsnurra väster om Lund stod still. Inte ens så att de frihjulade i brisen utan de stod helt stilla. Detta betyder att den energi de skulle ha producerat kommer annorstädes ifrån... via storskaliga system.

    Du kan hålla på och postulera att småskaligt är bättre bäst du vill... men du kommer inte ifrån att det är det storskaliga som har bättre tillförlitlighet och därmed ger högre trygghet. Så funkar det nämligen när människor samarbetar: ju fler som är med, desto bättre funkar det.

    Den bästa förhoppningen som finns att kunna få mer lokala, självförsörjande system ligger faktiskt i fusionskraften. Om Robert Bussard's koncept lyckas, då kan vi börja plonka ned billiga och enkla 100 MW fusionskraftverk lite här och var, och detta inom överskådlig framtid. Men det är ett "om" där... vi kan inte planera efter det än.

    SvaraRadera
  47. Annelie:

    Du skriver att man ska börja planera för civil olydnad mot kärnkraftverk och uranbrytning. Varför inte agera genom demokratins ramar, varför ta till våldshandlingar? Är denna fråga så viktig att man inte har tid eller behöver vänta in den demokratiska processen? Hur ser du på i fall vi som varit för kärnkraft hade startat civil olydnad mot Tok-Olle & Co. och börjat bygga egna små reaktorer här och där och utan tillstånd börjat bryta utan utanför ditt hus?

    SvaraRadera
  48. 10:43, den vanliga definitionen, som jag använder, av civil olydnad är att göra motstånd mot våld utan att själv använda våld. Används våld ja då är det inte längre civil olydnad.

    Civil olydnad används för att stärka den demokratiska processen.

    Jag är inte säker på att det behövs civil olydnad i detta fall, det beror på om politiker kommer att respektera den demokratiska processen av sig själva eller inte. Tecknen på att det inte görs i denna folkomröstningsfråga får mig att undra om civil olydnad skulle hjälpa.

    Inte för att driva igenom en sakfråga utan majoritet, utan för att få en debatt med rim och reson och respekt för demokratin. Det är det som civil olydnad är till för.

    Annelie

    SvaraRadera
  49. Inte för att driva igenom en sakfråga utan majoritet, utan för att få en debatt med rim och reson och respekt för demokratin. Det är det som civil olydnad är till för.

    Heh... det var den bästa skönskrivningen jag har sett hittils.

    Nej, civil olydnad är icke olagliga, eller i vissa fall milt olagliga, sabotageaktioner gjorda för att orsaka besvär och irritation för att tvinga parter att mot deras vilja behöva ägna sig åt en specifik motpart. Det är inte att stärka demokratin och/eller debatten... det är att uppföra sig som en egostisk barnunge som kräver att få stå i händelsernas centrum, som om just de och deras åsikt är mer värda än alla andras.

    Det är inte att ha respekt för demokratin annat än i lagens bokstavs mening. Det är haverism, vilket i de allra flesta fall är oerhört respektlöst mot demokratin. Att tvinga till sig plats och uppmärksamhet med dessa medel är inte demokrati... det är egoism.

    SvaraRadera
  50. Mahatma Gandhi var således en egoistisk barnunge? Och protesterna mot apartheidsystemet handlade om att vara respektlös mot demokratin?

    Intressant!

    SvaraRadera
  51. Då som nu behövs det helt nytt folk i politiken om det ska bli något av det här landet framöver.

    SvaraRadera
  52. Fredrik Gräslundons mars 24, 07:20:00 em

    Till Karnerfors:
    -Jag sa aldrig att det skulle byggas ut mer vattenkraft
    -Jag sa aldrig att vi ligger före Tyskland när det gäller låga utsläpp
    -Jag sa storskaliga centraliserade system. Vind/sol/vågkraft är/går att utveckla som ett storskaligt decentraliserat system.
    Kvarstår hursomhelst att vi är tokberoende av oljan och att sambandet mellan oljeförbrukning och tillväxt är fortsatt benhårt. Därför är vårt högenergisamhälle tvunget att växla ner nu när oljan sinar, om inte under ordnade former, så i form av en krasch(enda alternativet med dagens tro på business-as-usual)
    Däremot har du förstås rätt i att desto fler som är med och samarbetar, desto bättre funkar det. Synd att vi gått ifrån det då...

    SvaraRadera
  53. Mahatma Gandhi var således en egoistisk barnunge? Och protesterna mot apartheidsystemet handlade om att vara respektlös mot demokratin?

    *asgarv*

    Nej... men den svenska kärnkraftshatare som har sådan hybris att denne likställer sig med Ghandi eller Mandela och de lidanden som dessa personer genomgick, den personen har jag inga problem med att kalla för en egoistisk barnunge. :D

    SvaraRadera
  54. Karnerfors, om du vill diskutera civil olydnad och ickevåld så gör jag gärna det, det är intressant att höra vad du tycker i sak. Men jag har ett behov av att den jag vänder mig till lyssnar och inte anklagar mig eller det jag förespråkar för att "hata" eller andra, som jag uppfattar det, nedvärderande påståenden. Det vore fint tycker jag om du ändrade tonen så den blev lättare att uppfatta som mer respektfull nästa gång, vill du det?

    Annelie

    SvaraRadera
  55. Annelie, det var inte du som satte dig själv som likvärdig med Ghandi... det var en annan "Anonym".

    Men jag står vid vad jag tycker: civil olydnad (i Sverige, år 2010, i kärnkraftsfrågan) är att vara respektlös och att uppföra sig omoget i debatten. Det är att vara respektlös mot demokratin och att missbruka de rättigheter demokratin ger.

    Vill du framföra sakargument mitt kärnkraften och ha en dialog om dem, varsågod, be my guest. Jag kommer att välkomna det med glädje för det finns alltför många "predikanter" inom anti-kärnkraftslägret som redan på 80-talet beslutade sig för vad de skall tycka fram till den dag de dör.

    SvaraRadera
  56. Otroligt bra historik och intressant laesning. Jag aer absolut foer en folklig diskussion och en ny omroestning om kaernkraften nu efter Tjernobyl-katastrofen.
    MVH
    MrPerfect72
    Medlem av www.aktivdemokrati.se

    SvaraRadera
  57. Disagree with ideas, not with people.

    SvaraRadera
  58. Michael Karnerfors, du är allt ett riktigt troll.

    Jag jämför dina argument med verkligheten och blir mörkrädd.

    SvaraRadera
  59. Joakim: Jag jämför dina argument med verkligheten och blir mörkrädd

    Vilken verklighet då? :)

    Kort exempel, om du behagar: nämn något som du tycker att jag har tokfel jämfört med verkliogheten och som "gör dig mörkrädd". :)

    SvaraRadera
  60. Genom att införa tre alternativ räddade Palme kärnkraften. Sannolikt skulle inget få egen absolut majoritet. Spetsat med luddiga formuleringar var framgången given. Det man ansåg sej bli enig om var att kärnkraften skulle fasas ut när tillräckligt effektiva alternativ kom. Efter 30 år kan vi konstatera att de fortfarande saknas. Möjligen kan vedeldning (pellets) blivit en framgång i Sverige, men få länder har så mycket skog. Beträffande vind och sol är deras energier fortfarande så utspädda att de fordrar enormt stora anläggningar, som dessutom inte ger något då naturen vrenskas, som på nätter och vintrar i vårt klimat för solen. Vinden envisa med att ofta blåsa för mycket eller litet. Enorma vispar med rotorradier på 50 till 100 m förfular effektivt landskapet, men fordrar lika stor back-up-effektivitet.
    _Summa sumarum, i trettio år har utvecklingen av kärnkraft försummats och alternativen misslyckats

    SvaraRadera
  61. Det aer inte alternativen som misslyckats men maensklighetens dumgirighet som inte foerstaar den exponentiella funktionen paa djupet och det kommer till slut leda till stora tomma byggnader och graes-slaetter precis som det gjorde paa Paaskoen.
    http://www.hartford-hwp.com/archives/24/042.html
    http://www.youtube.com/watch?gl=US&feature=related&hl=iw&v=gfbQA-Krx9Q
    Loesningen heter vare sig roett eller blaatt eller groent men "intelligent union" i naesta val om man vill undvika detta. Kaerbraenslet kommer naemlien ocksaa ta slut.

    SvaraRadera
  62. Birger, kan du inte starta ett antikärnkraftsparti, så ska jag gå med och saluföra dina ord...

    SvaraRadera
  63. @Ewa Hammar: kan du inte starta ett antikärnkraftsparti

    För det första finns det ett sådant redan... heter "Miljöpartiet".

    För det andra... hur skrivat är det inte att starta ett aprti bara för att vara emot något? Det enda andra sådana partiet jag känner till är SD. Men uppenbarligen funkar det till viss del därför att båda partierna sitter i riksdagen.

    Själv föredrar jag när människor är för saker hellre än emot dem.

    SvaraRadera
  64. Jag är För att vara emot kärnkraft.
    Roland

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.