torsdag 29 november 2007

Lite uran får dom väl tåla...

När Uppdrag granskning igår sände ett program om uranbrytning var det inte något nytt som framkom. Men pinsamheten blev total när moderaternas gruppledare, tillika talesperson i miljöfrågor, Lars Lindblad plötsligt - efter 30 års debatt!!! - ger sken av att inte känna till att uranbrytning är något av det skitigaste man kan hålla på med. Han hade inte "uppfattat sådana signaler", hävdade han.

Antingen är karln totalt urblåst, eller också ljuger han. Jag tycker, trots allt, att det sistnämnda är att föredra.

Den svenska minerallagen är ett sanslöst exempel på naiv underkastelse. Markägare kan körs över, kommuner kan köras över, grannar kan köras över. Har du otur kan bolagen stå utanför din husknut på sommarstugan och ta markprover utan att du kan göra något åt det. Internationella företag hyllar lagen som ovanligt "exploateringsvänlig". Halva Sverige är inmutat för sökande av mineraler! När nu den svenska regeringen profilerat sig som öppen både för mer kärnkraft och för svensk uranbrytning kan ett litet helsicke bryta ut.

Det finns idag i Sverige 149 beviljade eller sökta tillstånd att prospektera uran! Det är näringsministern - centerpartiets ordförande Maud Olofsson - som ansvarar för dessa frågor. Och hon öppnar dörrarna vidöppna. Jo, ni läste rätt. Centerpartiets ordförande Maud Olofsson hukar när det gäller uranbrytning. Olof Hohansson, var är du?

Mer om minerallagen: 1989 slog en stor majoritet av riksdagen fast att internationella företag skall ha rätt att muta in landet för att leta efter mineraler. Vare sig markägare, kommuner eller stat fick vetorätt (vilket miljöpartiet krävde) för att förhindra intrång och mineralletning. Ingen skatt eller ersättning betalas för uttaget av en ändlig naturresurs. Idag är stora områden av Sverige inmutade av internationella företag. Åtskilliga kränks av denna lag: det förekommer att företag går in på andras mark - man får gå ända in till huskroppen på sommarstugor! - för att provgräva.

Miljöriskerna med uranbrytning är sådana att uranbrytning inte bör tillåtas i Sverige. Näringsminister Maud Olofsson borde se till att uranbrytning förbjuds, genom en ändring i minerallagen. Dessutom bör både kommun och markägare ges rätt till veto för all prospektering av mineral. Samtidigt bör skatten på el från kärnkraften snabbt stiga för att på det sättet mönstra ut verken. Den modellen innebär att värdet på reaktorerna blir allt mindre och därmed kan ägarna inte heller kräva enorma ersättningar från staten för beslut om nedläggning, som blev fallet när Barsebäck lades ner.

Om du är intresserad av att läsa vad jag skrev om denna fråga i boken
Svarta oliver och gröna drömmar (Norstedts, 1997) kan du klicka här.


17 kommentarer:

  1. Dilemmat är emellertid att vi står inför ett klimathot och att kärnkraft är det enda som i praktiken kan ersätta olja, kol och naturgas. Vi har att välja mellan klimatkatastrof eller att några omrden blir nedsmittade på grund av uranbrytning. Självfallet skall vi bryta uran i Sverige, det finns så stora områden i vårt land där nästan inga människor bor och där en stor del av EU:s uranreserver finns. Det handlar om solidaritet. De som vägrar inse detta är bypolitiker. Vind, som och vatten sjöng trubadurerna på sin tid. Men verkligheten styrs inte av trubadurer. Det styrs av mitt och ditt val av sätt att leva. Och du och jag kommer att vilja leva gott, äta vårt kött, konsumera i "överflöd", resa i världen och uppleva andra kulturer och andra miljöer. Det är en mänsklig drivkraft. Då får vi välja: klimatkatastrof för alla och för hela jorden, eller enstaka hot spots som skadar miljö, djurliv och kanske också människor på ett begränsat område. Livet är fyllt med val. Jag väljer det minst onda av de alternativ som står till buds när jag valt bort ett liv i grotta, säck och aska.

    SvaraRadera
  2. Kul debatt mellan Lars Lindblad och Schlaug om moderaternas miljöengagemang hittar man här: http://www.sr.se/webbradio/?type=db&Id=597083&BroadcastDate=&IsBlock=0

    SvaraRadera
  3. http://www.skollersta.nu/ Läs om "Freda skiffern".

    Här i Närke har vi hotet om uranbrytning hängande över oss. Det har begärts prospekteringstillstånd för Sköllersta i Hallsbergs kommun, Kvarntorp i Kumla kommun och Lanna i Örebro kommun. Länets politiker har samfällt lovat att arbeta mot tillstånd för brytning, men frågan är om borgarna är pålitliga i ärendet. För egen del får jag tillstå att mitt förtroende är skralt. I alla fall finns ett starkt lokalt motstånd, som inte minst hämtar sin näring ur erfarenheterna av skifferoljeindustrin i Kvarntorp under 1900-talet. Många fick sin hälsa förstörd där, och man minns den förfärliga miljösförstöringen och svavelstanken.

    Även i jämtländska Tåsjö pågår prospektering, och man kan förmoda att motståndet är svagare däruppe. En brytning skulle innebära jobb, och då kan man tänka sig att bita i det sura äpplet och vara beredd att ta alla de förfärliga avigsidorna: förstöring av miljö och av människors hälsa.

    För egen del är jag oroad av bristen på debatt i den här frågan. Varför river media upp himmel och jord över politikers småfiffel, samtidigt som man blankt ignorerar de beslut som planeras, och som innebär stora samhällsförändringar. Detta borde stå högt på dagordningen och vara föremål för en intensiv debatt. Nu är vi bara några få engagerade som har svårt att nå utanför de egna leden - trots att vi har en regering som vill återuppbygga atomkraften. Vart tar den politiska debatten vägen?

    Peter, grön.

    SvaraRadera
  4. Suck. Lägger in ett inlägg från Miljövänner för kärnkraft för att få lite balans:

    Sedan Tjernobylolyckan inträffade har svenska folket fått ta del av många larmrapporter i media om radioaktivitet i sjöar, fiskar, rådjur, svamp m.m. där också radioaktiviteten angivits kvantitativt i ett visst antal becquerel. Många människor kände sig oroade av värden som ofta angavs i hundratal eller tusental och därför lätt upplevdes som höga eller farliga. Det kan vara värt att jämföra med att mäta avstånd enbart i millimeter. 600 miljoner mm mellan Stockholm och Malmö skulle förmodligen upplevas som en lång sträcka för den som inte visste hur liten en mm är.Becquerel (Bq) är ett mått på hur många radioaktiva atomer som sönderfaller per sekund och sänder ut överskottsenergi i form av strålning. 1 Bq = 1 sönderfall per sekund. Sievert (Sv) eller millisievert (mSv) är den energi som upptas av t.ex. människokroppen (stråldos).

    Radioaktivitet är något helt naturligt som härstammar från The Big Bang varifrån jorden skapades och finns alltså överallt omkring oss. Varje människa är också radioaktiv. En vuxen människa har ca 7.000 becquerel i sin egen kropp ständigt och jämnt från framför allt kalium 40 men även kol 14, radium och en del andra radioaktiva grundämnen. Vi ger oss själva en intern stråldos om 0,2 millisievert varje år. Inte mycket men ändå dubbelt så mycket som ett svenskt kärnkraftverk maximalt får ge sina närmaste grannar och 100 gånger mer än vad medelsvensken i verkligheten får från all svensk kärnkraft.

    Om ett evenemang har fyllt Globen i Stockholm med 16.000 åskådare sker det faktiskt ett radioaktivt utsläpp om 112 miljoner becquerel när evenemanget är slut och åskådarna lämnar Globen. Om de åker buss därifrån med 64 passagerare per buss blir det 250 radioaktiva transporter med 448.000 becquerel i varje. Detta innebär naturligtvis ingen radiologisk fara men ger kanske kommande Becquerelrapporter ett nytt perspektiv.

    De allra flesta ämnena lämnar inte den egna kroppen och kan inte på-verka någon annan. Bland det som kommer ut finns kol-14 som följer med utandningsluften.

    SvaraRadera
  5. Här hittar du miljövänner för kärnkraft: http://www.mfk.nu/

    SvaraRadera
  6. "miljövänner för kärnkraft" - det där är nog minst sagt en självmotsägelse. Betänk detta:
    1. Brytningen är mycket miljöförstörande.
    2. Arbetsmiljön för uranbrytarna är extremt dålig med påtagligt ökade kancerrisker och risk för genetiska skador hos deras barn.
    3.Anrikning, framställning av atombränsle samt transport av det leder till utsläpp av radioaktiva och giftiga restprodukter.
    4. Driften av atomkraftverk är direkt riskfylld. Redan våra påstått säkra svenska atomkraftverk har ständiga fel och har vid flera tillfällen varit snuddande nära ett haveri. Kom ihåg hur det gick i Tjernobyl - resultatet skulle bli detsamma vid ett svenskt haveri. Tänk på hur det skulle vara i Stockholm vid ett haveri i Forsmark vid nordostlig vind!
    5. Atomavfalls frågan är inte löst.
    6. Atomkraften kan användas för att göra uran och plutonium till atomvapen.
    7. Terrorister kan använda atomkraftverk för utpressning eller ödeläggelse.

    Listan går att göra längre - men jag hinner inte.

    Peter, grön

    SvaraRadera
  7. Hej

    Jag hörde Peter Eriksson (mp)i en radiodebatt om kärnkraft nyligen och jag uppfattade av Eriksson att miljöpartiet har svängt i frågan och är inte lika kritiska till kärnkraften som förut.Peter Eriksson verkar vara en realos och Birger en fundis.Vi måste väl leva också - eller?

    Håkan

    SvaraRadera
  8. Peter, grön:

    All mineralbrytning har potential att vara miljöförstörande - men den gar ocksa att göra hyfsat ren. Uran är inte stort värre att bryta än andra mineraler, som ofta ocksa är toxiska eller tarvar otrevliga utvinningsmetoder. Det är inget som säger att vi framöver behöver använda primitiva och smutsiga brytningsmetoder, när det finns alternativ och vi har pengar nog att investera ordentligt fran början. Det finns medel med vilka man kan lösa arbetsmiljöfragor, anrikningsproblem och transporter. Och man kan nog vara säker pa att eventuella svenska urangruvor kommer att ligga konstant under luppen, tack vare en aktiv miljörörelse.

    Sen kommer vi till driften, där överdrifternas vagor verkligen gar höga. Vad som hände i Tjernobyl motsvaras ungefär av vad som hände i Harrisburg - men i det senare fallet kan man se vad som blev följden när säkerhetssystemen fanns och gjorde sitt jobb. Noll personskador, begränsade utsläpp, ingen förhöjd cancerrisk lokalt. Ingenting, kort sagt. Tjernobyl var ett tecken pa att Sovjetkommunism är riskabelt, inte pa att kärnkraft är det.

    Avfallsfragan är inte tillfyllest avklarad, men det är avsevärt bättre att ha en mindre mängd avfall som gar att magasinera, än att kontinuerligt sprida mängder av luftburet och svarkontrollerat skräp samt CO2 fran trä- kol-, gas- och oljeeldning, med mera. Och metoder är möjliga att tillgripa, med vilka man kan minska lagringstiden avsevärt. Dramaqueen-snack om att barnen blir sjuka om tio tusen ar när de gräver upp gamla tunnor eller liknande, det är inget värt. Om vi inte bygger ut kärnkraft och andra kraftkällor skulle jag tro att ökad global uppvärmning kan se till att det inte finns nagra barn som kan gräva, om tio tusen ar. :P

    Bomber da? Visst, man kan göra kärnvapen av uttjänt bränsle. Men det är en hyfsat komplicerad process - hur manga stater har lyckats, och hur manga miljarder har det inte kostat dem? Att terrorister skulle bygga kärnvapen är inte troligt. Och dessa "dirty bombs" som man ibland talar om löper nog större risk att skada den som bygger och apterar dem än omgivningen. Terrorfragan är otroligt marginell som risk och allvarliga följder är svarligen realistiska. Personligen skulle jag föredra en flygplanskrasch i ett kärnkraftverk framför ett nytt 9/11, risken för ödeläggelse och död skulle vara väsentligt mycket mindre.

    När man pratar kärnkraft bör man jämföra med befintligheter och hyfsat troliga scenarier, inte med nagra slags utopiska alternativ kontra världens undergang. Kärnkraft är inte perfekt, men den är inte heller värdelös ur miljösynpunkt. Om man vill minska storskaliga CO2-utsläpp bör man definitivt överväga att bygga kärnkraftverk.

    SvaraRadera
  9. Jag sitter just nu i Kanada (flög hit, massor med CO2, men jag gör miljöjobb här så det känns lite bättre). Iaf så var jag på en vandring ute i naturen för några veckor sen, innan snön föll. Det var en vandringsfestival som ordnas varje år och man går på markägares privata mark. En an vandringarna var på en mineralrik mark. Ägarna där försöker samla in pengar för att ha råd att köpa gruvrättigheterna till sin mark. Varför? Jo i Kanada äger du din mark men bara det som är på den inte under den. Det betyder att vem som helst kan köpa gruvrättigheterna och sedan gräva upp och förstöra all din mark för att komma åt mineralerna under marken. Du kan inte göra något och får ingen ersättning alls. Det betyder att du som kanske tänkt leva på din hundra åriga skog i resten av livet plöstligt har en massa nerhugnna träd och en gruva som du inte får pengar för.
    Bör också påpeka att de, om de får råd med gruvrättigheterna inte tänker bryta mineralerna utan kommer att försöka bevara naturen som den är. De ordnar vandringar där och visar mineralerna och det var roligare att titta på sten i skogen än i ett museum kan jag säga, massor med frisk luft också.
    Sverige är inte det enda landet med konstiga lagar som gör att folk kan köras över. Lycka till till all med dessa problem och hoppas att det blir bättre i framtiden så att folk kan skydda naturen omkring sig.

    SvaraRadera
  10. Det är samma lagverk som styr i Sverige, markägaren äger inte heller det som är under ytan. Och man kan provgräva utan att fråga markägaren...Ända in på sommarstugans knut, som Birger skriver. Så är det faktiskt!

    SvaraRadera
  11. Det verkar dags att organisera sig igen!
    Här i Bjuråker behöver jag inte riskera att träffa alltför många ASEA-Atomtekniker. Det drällde av dem i Västerås, när det begav sig, men vi som bildade ASEA-anställda mot kärnkraft var i vart fall aktivare:-)

    SvaraRadera
  12. OBS!

    Uranbrytning är INTE miljöfarligt. I alla fall inte mer miljöfarligt än annan malmbrytning, och det har vi ju inget emot. Sverige är ju Europas största gruvnation.

    Det problem med uranbrytning som finns är som följer (från Wikipedia):

    "Because uranium ore emits radon gas, uranium mining can be more dangerous than other underground mining, unless adequate ventilation systems are installed. During the 1950s, many Navajos became uranium miners, as many uranium deposits were discovered on Navajo reservations. A statistically significant subset of these early miners later developed small cell carcinoma after exposure to uranium ore.[9] Radon-222, a natural decay product of uranium, has been shown to be the cancer-causing agent.[6] Some American survivors and their descendants received compensation under the Radiation Exposure Compensation Act in 1990."

    Installera fläktar och problemet löses, precis som i villor byggda av blåbetong.

    Uran är ett mineral bland andra. Precis som vid brytning av alla andra mineral ska brytningen miljöprövas. Om brytning uppfyller de rigorösa VETENSKAPLIGA miljökraven, ska brytning tillåtas. Då är det ju liksom per definition inte ett miljöproblem...

    SvaraRadera
  13. Peter Grön,

    1. Uranbryning är inte miljöförstörande. Se ovan.

    2. Arbetsmiljön för arbetarna är god. Om den är dålig stängs gruvorna av skyddsombuden och öpnnas inte förrän den förbättras.

    3. Anrikning och framställning av kärnbränsle leder inte till utsläpp av giftiga och eller radioaktiva ämnen.

    4. Drift av kärnkraftverk är inte farlig. Att du påstår att en olycka modell Tjernobyl kan inträffa i en svensk reaktor visar bara hur bråddjup din okunskap är. En sådan olycka kan rent fysikaliskt endast inträffa i en reaktor av modell RBMK. Våra reaktorer är BWR och PWR. Det värsta som kan hända är som i Harrisburg. Där var resultaten inga döda, inga sårade och inga utsläpp av radioaktiva ämnen.

    5. Kärnavfallsfråga är löst. Se: http://www.eurotrib.com/story/2006/8/13/184016/739

    6. Kärnvapen kan framställas utan kärnkraft, och man kan använda kärnkraft utan att ha kärnvapen. På samma sätt som man kan göra bomber utan att använda gödsel och kan göra gödselbomber utan att bedriva jordbruk. Relevant samband saknas.

    7. Terrorister kan inte göra varken det ena eller det andra med kärnkraftverk. De är de tyngst fortifierade civila anläggningar som existerar.

    Starvid, grönare

    SvaraRadera
  14. starvid:

    Såsom jag har uppfattat det så är det inte själva uranet vid brytningen som orsakar problem, det är ämnena som man använder för att bryta mineralen. de ämnena är bland de giftigaste som vi har på vår planet. rätta mig om jag har fel.

    Sen att kärnkraften är svaret på klimathotet, jo tjo...kärnkraften bidrar med 3 ggr så mkt koldioxid utstläpp som t ex vindkraft och potentiallen för vindkraften och andra alternativa energikällor är enorm. Dessutom betydligt billigare än att bygga en massa kärnkraftverk som för övrigt tar en jäkla MASSA år innan de kan sättas igång. Hur går det i Finland t ex, hur många komplikationer som helst och kostnaden har väl blivit den dubbla än den beräknade? jo lösningen, jo kanske på Sim City 4 eller nåt...

    SvaraRadera
  15. Andreas Adersjö,

    De andra ämnena? Vilka ämnen skulle det vara? Man använder svavelsyra för att laka ur malmen, men det är vanligt vid brytning av andra mineraler också. Och svavelsyra är inte farligt om man vet vad man gör. Precis som med vattenkraft, eld, naturgas, höga byggnader och fan och hans moster.

    Det problem som finns är radon. Lösningen är fläktar. Precis som i villakällare. Det är inga konstigheter.

    Vindkraft har lika höga utsläpp av koldioxid som kärnkraft. En snabb googling ger: http://www.world-nuclear.org/images/info/co2.gif

    Källa FN-organet IAEA.

    Vindkraft har massiv potential men kan av nättekniska skäl max stå för 20 % av vårt elbehov, med dagens teknologi. Så det är ingen universallösning, men vi kan och bör ändå bygga ut vindkraften massivt i Sverige innan vi når nivån 20 %. I dag ger vindkraften ungefär 1 %.

    Ledorden för lönsam vindkraftsutbyggnad är: massiv industriell exploatering.

    Annars kommer kostnaderna fortsätta att vara högre än för kärnkraften. Och då är ju kärnkraft ett överlägset alternativ. Basindustrin kräfva dödsbillig el.

    Ett bevis på kärnkraftens billighet är ju att kolla på elproduktionskostnaderna i länder med mycket kärnkraft, som Sverige och Frankrike. De är lägst i Europa. Det enda som i nuläget är billigare än kärnkraft är storskalig vattenkraft. Men det tror jag att de flesta kan enas om att vi har nog med i Sverige.

    Det tar inte lång tid att bygga kärnkraftverk. 5 år för ett aggregat. Plus byråkratin, men den lider alla (vindkraftverk, raffinaderier, järnvägar etc) av, och den kan elimineras med en votering i riksdagen och ett penndrag. Inget reellt problem.

    Vad gäller Finland är aggregatet både försenat och över budget. Detta är inte så konstigt eftersom det är det första av en ny modell, EPR. Eftersom aggregatet byggs nyckelfärdigt bärs extrakostnaderna av tillverkaren, AREVA, som för övrigt just fått en ny order på två aggregat av den modell som byggs i Finland. I Taishan, Kina.

    SvaraRadera
  16. Intressant diskussion, men likväl förändrar det ingenting i sak, kärnkraft tillhör inte en hållbar framtid

    SvaraRadera
  17. ”Även i jämtländska Tåsjö pågår prospektering, och man kan förmoda att motståndet är svagare däruppe. En brytning skulle innebära jobb, och då kan man tänka sig att bita i det sura äpplet och vara beredd att ta alla de förfärliga avigsidorna: förstöring av miljö och av människors hälsa.” Skriver Peter, grön

    Visst är det sorligt att man ser så kortsikt på utveckling Peter. Om man ser i det längre perspektivet så är både miljö och människors hälsa i stor risk så kommande generationer får varken jobb, hälsa eller något vetting ställe att bo kvar på.

    Peter du skriver även: ”För egen del är jag oroad av bristen på debatt i den här frågan. Varför river media upp himmel och jord över politikers småfiffel, samtidigt som man blankt ignorerar de beslut som planeras, och som innebär stora samhällsförändringar.”

    Delar fullt din oro över hur media ignorerar och struntar i grävande journalistik i beslut som planeras och innebär stora samhällsförändringar och i mitt fall så gäller det på den stora internationella arenan också.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.