- Va, läser du Dagen??Frågan, som snarast var ett utrop, kom verkligen från djupet av magtrakten. Jo, jag kikar i Dagen. Jag läser ETC också. Och Miljömagasinet. Hur ska man annars kunna förstå världen? Tillbringar dagar i annat land. Prat, prat, prat. Hav, sol. Prat om klimat. A la konferens, ni vet hur det kan vara.... Prat, prat, prat. Mycket prat. Skatter arbete contra skatter energi. Kanon! Men inte nu. Sen. Prat. Lite handling. Men en del prat om tidningar idag.
Jag tror en av nackdelarna med mångfalden bland medierna är att det är så lätt att bara läsa, eller titta på, det som tillhör ens egen lilla värld. Vi får visserligen mer information idag än förr, men frågan är om vi fattar så mycket bättre. Om vi väljer bort det som stör vår världsbild.
Men först lite reklam, igen... Tjat kan vara bra...
Fokus tillhör annars favoritertidskrifterna, det är den enda tidning jag läser nästan från första sida till sista. Jag borde få skriva krönikor där, tycker jag. Men har inte hört av dem i den frågan... Så den har väl sina brister...
Forskning och Framsteg är en annan tidning som jag inte vill vara utan, trots att den förändrats till det sämre. Ska väl konkurrera med de mer lighta, snuttiga och skrikiga varianterna i vetenskapsnischen. Har haft den så länge jag minns. Tänker ha den till dödagar.
Tillbaka till utropet från magen. Dagen är faktiskt spännande att kika i, välredigerad, pigg, ibland överraskande. Ganska långt ifrån den gamla sortens pingsttidning. Jodå, åsikter som framförs kan förskräcka ibland, men vadå?
ETC överraskar inte, mycket skåpmat och jag tycker illa om att man delat upp tidningen i två, kanske av strategiska skäl eller nåt. Jag vet inte. Och mycket tomrum på pappret är det, krigsrubriker på allt. Som om man inte trodde på den egna texten, utan måste ta i så man nästan kräks i rubrikformat. Men så finns där artiklar det är svårt att inte behöva. Dessutom är det viktigt att bli påmind om att socialister faktiskt finns. Och att Johan Ehrenberg alltid är Johan Ehrenberg. Att han orkar. Jag skrev en del i ETC förr, är inte så efterfrågad längre, är nog inte tillräckligt rättrogen.
Miljömagasinet har jag allra mest av nostalgiska skäl, men den har annorlunda artiklar, de där som inte står i andra tidningar. Redigeringen gör mig sömnig. Den kräver, till skillnad från ETC, mycket av sina läsare. För mycket. Redigeringen gör att ingen under 60 känner lust, tror jag. Men, okej, då jag är väl också snart där...
Dagstidning då? Ja, det borde väl vara Borås Tidning, jag skriver krönikor där och det är den tidning som redigerar mina krönikor snyggast och dessutom bryr sig - trots att tidningen är moderat och jag är grön. Jag är djupt imponerad! Även av läsekretsen, jag får alltid en drös mejl efter krönikorna i BT.
Katrineholms Kuriren är ensam i det område där vi bor, så den måste vi ha. Inte bara därför att jag skriver krönikor i den. Man skriver om Vingåkers VK, elitklubben som jag varit ordförande i. Vi tog cupen i år, siktar på final i ligan till våren. Guld skulle vara mumma.
Rikstidningen är Svenska Dagbladet. Lade av med DN för några år sedan, men känner viss abstinens. De har ju en del goda skribenter. Men det blev för mycket tyckande av egna tyckare. Henrik Brors tyckande hamnade ibland på löpet, i krigsrubriker. Där gick gränsen. Saknar vetenskapssidan. Svenskan har å andra sidan Susanna Baltscheffsky, och henne litar jag på. Svenskan tycks dessutom på nyhetsplats vara gediget fri från galningarna på ledarsidan. Ledarsidan på SvD kan man läsa som ersättning för gamla MAD. Och så får man Idag-sidan också: en lysande journalistisk bragd att göra så mycket bra material på så få personer.
Jo, sen läser jag några andra blaskor också, allt från Stocholms Fria, Economist, Sändaren och Skogen till norska Flaming Star och kvartalsblaskan om Jussi Björling, mm
Fördelarna att fått gåvan att läsa fort är stora. Att skriva fort är också en gåva... Som just nu drabbar dig som kommit ända hit...
