DN har en serie med kulturskapare som får berätta om nio verk som påverkat dem. Serien går under rubriken Min kulturhistoria. Jag tänker inte vara sämre. Så här kommer en serie på 10 händelser/verk som påverkat mig. Del 6.
.png)
1. Giliap. Film av Roy Andersson. Första filmen som
tog tag i mig, såg den flera gånger. Vi var inte många i salongen. Och snart
försvann den från repertoaren. Recensionerna hade varit förödande. En så usel
film borde inte få göras, lät det som. Och jag som älskade den! Jag var 25 år.
Skrev en ilsken text (min allra första) till Expressen. Den kom in. Skrev bland annat:
”Giliap,
denna underbara film om den vargtimme som kan bli till veckor, månader
och år. Denna sköna film om känslor och liv. Skapad med känsla och värme. Det
får inte vara möjligt att Roy Anderssons film skall leda till ekonomisk
katastrof. För
guds skull - se Giliap! Kanske den bästa film som skapats i detta land.
En film som står skyhögt över kulturmaffians fisförnäma känslomystik
och filmbolagens krassa dollartänkande."
Jag tog i... Så småningom omvärderades filmen, den blev inte bara accepterad utan nästan
lite kultförklarad. Men jag var nog först som fattat pennan och skrivit. Om den
film som fick mig att begripa att film kunde vara något fantastiskt, inte bara
något spännande att glo på, som typ James Bond. Tack Roy! Och tack fröken Holmberg som i sin roll som småskolelärare fick mig att skriva, skriva, skriva.
Min första James Bondfilm såg jag tillsammans med farsan och min bror. Dom hade sett den en gång och ville se den en gång till. Jag var inte 15 år och filmen var barnförbjuden. Min far sa att jag inte skulle bry mig om förspelet - det var inte så mycket reklam utan ofta sändes en journalfilm eller annan förfilm. I det här fallet en förfilm med striptease. Det var 60-tal. Sånt förekom då. På vägen från Dalagatan 40 till skolan (Norra Latin) fanns tre så kallade massagesalonger, det vill säga bordeller. Och i kvällstidningarna fanns reklam för dem.
Tiden var sunkig, med dagens mått mätt.
