söndag 8 december 2024

Våga ställa kritiska frågor även till de vi anser vara våra vänner

 

Vladimir Putins regering är en hänsynslös krigsmånglarregim. Men för den sakens skull är det inte bra journalistik att utan motfrågor svälja vilka politiska beten som helst, skriver Johan Croneman.

Ju färre gånger SVT och andra medier ställer följdfrågor till "den goda sidan" ju mindre litar jag på medias rapporter. God journalistik i ett demokratiskt samhälle måste rimligen utgå från såväl källkritik som vilja och förmåga att ställa frågor som kan uppfattas som kritiska på temat "vilka bevis finns?". 

Frågan togs i en krönika upp av Croneman i DN. Han skrev: Kan vi sänka beviskraven på viss information därför att vi just nu ser oss som eniga i en viktig politisk fråga? 

Svaret är tydligen ja. Men det borde vara nej.

Det exempel - av många - som Croneman tar upp är när engelska underrättelsetjänsten  MI6, tillsammans med sina franska kollegor i DGSE, sa att det pågick en rysk storoffensiv när det gäller sabotage i olika EU-länder. 

NICKA INTE BARA BIFALL
Jag håller det inte alls för otroligt. Men, och här kommer pudelns kärna, jag vill att journalister inte bara ska nicka bifall utan ställa följdfrågor om bevis. USA:s och Storbritanniens uppgifter om kärnvapen i Irak - som visade sig vara medveten lögn - borde lära oss något. Nämligen att även till de vi anser vara våra vänner våga ställa frågor, vågar kräva bevis.

Det var befriande att läsa att docenten på Försvarshögskolan Ilmari Käihkö i DN - vad ska ledarredaktionen säga?? - varnade för att blåsa upp det ryska hotet. Han tog som exempel hur experter och medier mer än antydde att det var Ryssland som stod bakom sprängningen av Nord Stream utan några som helst bevis. Det visade sig vara ukrainsk intressen.


SÅ KLART DET ÄR TROLIGT ATT RYSSLAND JÄVLAS
Som sagt, jag håller det för högst troligt att Ryssland försöker jävlas med länder som stöder Ukraina, men ju mer som medierna rapporterar om sådant utan att komma med bevis desto mer tappar jag tilliten. 

Ett av de mer flagranta programmen SVT sänt var för övrigt just dokumentären om ett ryskt fartyg som befann sig i vatten där Nordstreams rör sprängdes. Och den relativa tystnaden när det visade sig vara ukrainska intressen som  - helt logiskt - varit de skyldiga.

För övrigt går hundratals fiberkablar sönder varje år utan minsta sabotage, det är olyckor, klantigt beteende, slarv och taskiga omständigheter. Och, ja, även kablar till havs rivs sönder av misstag, slarv eller allmän fylla hos kapten.

Ilmari Käihkö konstaterar att vi inte ska göra Ryssland större än de är, det gynnar bara Ryssland. Menar han. Och de svenska intressen som är lätt euforiska och/eller allmänt uppspelta över att leva mitt i något som liknar en krigskultur.

ILLA UTE
Så här kan vi inte ha det om vi ska våga ta nyhetsrapportering och annat på allvar. Vet vi var våra värderingar finns, är vi trygga i dessa, måste vi kunna ställa kritiska frågor även till de vi håller på, de vi anser vara våra vänner. Annars är vi illa ute.

Just nu är vi illa ute. Inte minst public service bör hålla huvudet högt, våga söka även besvärliga sanningar, våga ställa kritiska frågor. Annars blir bara public service en förlängt arm av "det psykologiska försvaret" i vars uppdrag det inte ingår att redovisa sanningar som är besvärade.



lördag 7 december 2024

Gammal - men aktuell - goding.

Det började med att en bokcirkel gjorde en adventskalender med citat ur ur boken VAD SKA VI HA SAMHÄLLET TILL? 


Kalendern finns här. Boken finns på bibliotek. Och bokhandel. 15% rabatt direkt från förlaget med koden "Birger".

Smågnäll...

Den rejält överviktiga personen betjänas i kassan på det privatägda apoteket. En hel del receptbelagt hämtas ut. Till höger om kassan finns ett ställ med godis.

Jag ser hur den rejält överviktiga personen tvekar och tvekar men sedan inte kan hålla sig utan tar två kartonger. Är det apotek så är det väl inte så farligt, kanske hen tänker. 

Eller också kanske hen redan vid dörren känner ångest för det där köpet som ju knappast bidrar till mindre högt blodtryck, mindre tyngd för knäna eller mindre plågsam andfåddhet. Bara till en liten extra vinst för apoteket vars huvuduppdrag inte är att serva medborgarna med nödvändiga medikament utan att försöka flytta så mycket pengar som möjligt från medborgarna till eget vinstuttag. 

Skulle tro att det gamla Apoteket, ännu till största del offentligt ägt, numera agerar likadant ty det är ett statligt bolag som skall agera marknadsmässigt, inte medborgarmässigt. 

Men säga vad man vill: det gamla Apoteket hade öppet på lördagar och stängde inte före 18 på vardagar. Det nya apoteket i mitt närmaste samhälle är stängt på lördagar och stänger kl 17 på vardagar ty efter 17, och på lördagar, går det inte med tillräckligt hög vinst. Man har meddelat att denna reform gör det bättre för konsumenterna... Ungefär som det stolta postbolaget brukar säga att försämringar är bättre för landsbygdens folk.

Allt var inte bättre förr, men en del var bättre förr. Till exempel telefon. Numera är det ursäkter om "dålig lina" snart sagt varje dag när Ekot eller något annat SR-program ska intervjua folk. Men det är ju i alla fall modernisering. 

Hemma hos oss på vischan var den omoderna telefonen väldigt funktionsduglig, man hörde vad den i andra änden sa och denne hörde vad man själv sa. Numera är det dagsformen på nätet som avgör. Men det är ju modernt och så.

Och några tjänar ju pengar på det moderna, och nu är det så förskaffat i vårt tidevarv - ohyggligt gammaldags språk där - att marknadsperspektivet tuggat i sig medborgarperspektivet i en rasande takt. Landsbygdens fåtal är inte lönsamma för vare sig post eller apotek eller urbana politiker.


Bilden: Akvarell av Lena. December.

torsdag 5 december 2024

På väg mot analfabetism...

Att läsa är inte så populärt bland de yngre som ska ta över samhället och driva demokratin framåt... Vi föder upp ett gäng analfabeter, tycks det. Unga killar och tjejer som tycker det är svårt, tråkigt och allmänt jobbigt att läsa längre texter. 

Den här texten är nog redan för lång... 

Det gäller att få kickar snabbt, och långa texter är kanske inte alltid så kickvänliga. Tänker jag när jag än en gång läser Gösta Berlings saga. Samtidigt har moderna författare en fäbless för att skriva långa böcker, med en massa ord staplade på varandra. Det är ju lätt att skriva en bok idag. Jämfört med förr. 

Ett lysande undantag...
 

Mitt första manus tog en evinnerlig tid. Nedknackat på skrivmaskin. Och med TippEx som hjälpmedel. Ändå var det sättet att skriva ett under av lättsamhet jämfört de under Strindbergs och Wägners tid.

Böcker. Jag går runt i vårt hus - ett lantligt kök, ett "teverum", ett biblioteksrum, ett sovrum, ett arbetsrum för mig, en ateljé för Lena, ett gammelkök med vedspis, en hall och två gästrum. Större bokhyllor i fyra av rummen, mindre bokhyllor i två och så enstaka böcker i resten av rum, inklusive köket.  Ett par tusen böcker är det. Och de flesta lästa. Är vi riktigt kloka? Och helt omoderna?

Ingenting säger i att man blir klokare av böcker, man kan bli men behöver inte. Har mött åtskilliga storläsare som är dumma som spån. En del är väldigt bildade, men ändå dumma som spån. 

Men, och nu kommer slutpläderingen, att kunna läsa är en förutsättning för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Och böcker är en förutsättning för historiskt minne - det digitala kan manipuleras men det tryckta finns som bevis på hur vi såg på saker, vad vi tyckte, hur vi tänkte. Och utan den barlasten kommer vi att gå vilse i framtiden. Vi är på väg redan.




onsdag 4 december 2024

Bred och djup kritik av Natobeslutet - recension av antologin ÄR SVERIGE SÄKERT NU?

Sverige har anslutit sig till Nato, Försvarsmakten fått ökande anslag – men debatten har varit frånvarande. Varför gick det så fort, vad hände egentligen och varför? Birger Schlaug har läst den nya antologin Är Sverige säkert nu?


I magasinet Parabol recenserar jag den nyutkomna antologin ÄR SVERIGE SÄKERT NU?


Ett tjugotal skribenter – alla på akademisk nivå – ges utrymme. Många från Försvarshögskolan. Antologin vill ”erbjuda infallsvinklar som har saknats i den svenska analysen och debatten senare år”.

Detta kräver 370 välmatade sidor. Skrivna på ett, med tanke på ämnet, ganska lättsmält sätt. Vilket förhoppningsvis kan medföra att även några som tagit Natobeslutet i riksdagen borde orka läsa. Och fundera över sin egen roll i ett auktoritärt spel.

Antologin rymmer nämligen den kritiska analys - såväl djup som överraskande bred - som aldrig fick utrymme före beslutet. Linus Hagström, Frida Stranne, Anna Damielsson och Marcel Mangold är fyra av alla i det celebra sällskapet framför smärtsam analys.

En snutt ur min recension tar upp lite av bakgrunden:

"Som bakgrund till hur det blev som det blivit – med Natoanslutning och mångmiljardregn över Försvarsmakten – bör nämnas att riksdagens försvarspolitiker under många år haft lika låg status som ledamöterna i kulturutskottet. När Ryssland bröt mot folkrätten och folkrättsvidrigt lade beslag på Krim ökade förstås statusen hos de politiker som förvisats till försvarsutskottet. Nu kom deras stund på Jorden.

Plötsligt steg de ut ur skuggorna, krävde sin rätt och meddelade att Gotland var hotat – försvaret skickade två stridsvagnar som patrullerade i Visby. Som om ryssarna inte hade nog i Ukraina. Men skit samma, bilden satte sig. Nu jävlar var vi hotade på allvar.

Och så smög sig krigskulturen in och vettet ut medan åren flöt på: det vedervärdiga ryska angreppet med kolonner av stridsvagnar in i Ukraina ledde fram till Natobeslut utan debatt och med ett formellt beslutsunderlag som liknade en sämre gymnasieuppsats.

Skulle man inte kunnat tänka sig folkomröstning? Nej, en sådan vore olämplig ty medborgarna skulle kunna utsättas för utländsk påverkan. Hette det. Demokratin kan vänta. När den är i vägen."

Bland skribenterna finns bland annat

Recensionen finns här.

tisdag 3 december 2024

Livstid

Läser i ETC följande: "Gruvdrift på månen och andra himlakroppar kan bli verklighet under vår livstid." Vår livstid? Alltså även min livstid. Då får dom fan i mig sno på... Gomorron!




måndag 2 december 2024

Dårhuset

Vår Natovän Erdoğan stöder islamisterna som intagit Aleppo i Syrien. Men om det kanske vi inte ska prata så mycket...

De som försöker stoppa islamisterna är Putins Ryssland och Iran. Ni vet de där skurkstaterna.

Så nu till den delikata frågan: ska vi hålla tummarna för Putin - eller ska vi applådera islamisterna för att visa vår lojalitet med Erdoğan.

"Det är rörliga spelbitar", meddelas.

Vi får väl hoppas att inte Syrien, när det rört till sig ordentligt, går till militärt anfall mot Turkiet ty då ska vi som Natomedlem engagera oss på Turkiets sida mot islamisterna.... Jaja, det var en rörlig spelbit.

Tänk så det kan bli. När vi stoppat fingrarna i syltburkarna. Det enda som är fullständigt säkert är att världen är ett dårhus och att de som styr dårhuset är dårarna.

I Sverige uppmanar regeringen - mitt under klimatkrisen - människor att flyga mer. Så inte flygplatserna går med förlust. Apropå dårskap.

Partiet som anspelar på kristendom meddelar, tillsammans med Sverigedemokraterna, att vi bör satsa på personminor och klusterbomber.

Och världens investeringar i "modernisering av kärnvapen" ökar dramatiskt.

Allt pimpat med att medierna meddelar att "realityprofilen Bettina Buchanan är fast i oväder på Rhodos" - medan jag förvirrat frågar mig vem i h-e Bettina Buchanan är...


Fråga med svar

Har fått frågor om det går att få min senaste bok, med signering och dedikation, för att ge bort som julklapp. Det går bra, det blir dessutom lite billigare än via näthandlare och mycket billigare än direkt via förlaget. Beställ i så fall före den 10 december HÄR.  






söndag 1 december 2024

Icks

Läser följande:  

”Icks” refererar till små, ofta triviala, beteenden hos den man dejtar som får en att plötsligt sluta vara attraherad – och ibland till och med lite äcklad av personen. Fenomenet florerar på sociala medier, i reality-program och i romantiska komediserier. På Instagram har kontot ”guywith­theicklist” – med 725 000 följare – listat 698 icks som killar sysslar med.

Funderar på icks. Vilka skulle vara mina? Hustrun har inga, har aldrig haft. Men, om sanningen ska fram, jag förstår själva tanken med icks. En del saker är outhärdliga - på mer eller mindre (ofta mindre) vettiga grunder. 

Nu tänkte jag skriva en lista... men kom på att det är fånigt. Minns hur några blev förbannade på temat "så typiskt män att recensera hur kvinnor klär sig och det ska ni ge fan i" när jag skrev om detta samtal på ett tåg:

"Satt på tåg. Två unga personer gick runt med en enkät. De berättar att de skall göra enkäten för ett skolarbete.

De har en enda, lätt fnissande, fråga: "Finns det något hos en kvinna som gör att du inte skulle kunna leva med henne."
 
Jag hörde mig själv svara: "Om hon går omkring i högklackade skor."



Som symbol tycker jag att svaret inte var så dumt ändå - jag och min livskamrat gillar att renovera hus, odla vår mark, gå i skogen, paddla kanot och dylikt. Ingenting av detta går bra ihop med höga klackar. Som symbol är höga klackar liksom motsatsen till det liv vi lever, och vill leva. Icks.
 
När jag skrev om den där enkäten, och det svar jag spontant gav lite ironiskt, på Facebook gav det alltså upphov till en lång debatt...
 
Sociala medier har sina sidor... Förresten: Julia Roberts vägrade följa festivalledningen i Cannes - där kravet för kvinnor var högklackat - och kom barfota. Hon blev en sorts frihetshjälte...

Hur som helst, eventuella icks håller jag i fortsättningen för mig själv. Fast det är klart att jag står inte ut med... visk, visk, visk.



lördag 30 november 2024

Följderna av ynnest att leva

Död och begravningar. Livet slutar ju så. I vart fall med död. En del får begravningar. Andra blir oidentifierbara köttstycken efter bombanfall. Ukraina och Ryssland har likbyte. 5000 ryska lik mot 5000 ukrainska. Efter förhandling. Så förhandla kan man.

Min bror dog för några veckor sedan. Inte i en skyttegrav men på ett äldreboende.

Göran Skytte - som jag envisades med att identifiera som tillhörande den "kristna rödvinshögern" - dog. Peter Söderbaum, professor emeritus, vars skrifter om ekonomi lärt mig en hel del dog också. Och så miljöpartisten, tillika eldsjälen, Åke Askensten. 

Märkligt är det. Eller, det är det förstås inte.

Man föds, lever och dör. Dör man inte hade man inte fått ynnesten att leva. Jag har fortfarande denna ynnest. Inte så dumt. 

Adventstakarna ska upp än en gång. Ha en god advent!




fredag 29 november 2024

Efter kokt björn blev det brusten vattendamm som påminner om risken i Ukraina - och minnen från jobbet i Ritsem som jag nog inte fått idag


Koka björn. Populärmusik från Vittula. Han jobbar med sina böcker, Mikael Niemi. En heter Fallvatten. Handlar om vattendammar som brister. Och följderna av det. Om människor som flyr från den stora vågen som lägger allt under sig. I Sverige. Hårda bud. Väl beskrivet. 


I Ukraina finns vattenkraftdammar som kan sprängas. Ukrainas militär har själva sprängt en för att stoppa ett ryskt anfall. Irpindammen, Det var inte vackert. En ekologisk katastrof. Och mänsklig. Men militären ansåg det nödvändigt. Den ukrainska politiska ledningen likaså?

Ryssarna sprängde å sin sida den gigantiska kraftverksdammen Kachovka i Cherson­regionen. Byar hamnade helt under vatten, tiotusentals flydde sina hem, och händelsen har kallats den värsta ekologiska katastrofen i Ukraina sedan Tjernobyl. Så var det.

En del hävdar att det inte alls var ryssarna som sprängde dammen, utan att det skedde av misstag då en ukrainsk robot hamnade fel. Det har jag svårt att tro. Om vi utgår från att det var Putinregimen som beordrade sprängningen så finns all anledning för ukrainare som bor i Kiev att vara oroliga. SvD påminner om detta i en artikel igår. Det finns nämligen en damm att spränga. Väl läsvärd artikel. 

Vi är sårbara. Vi = alla.

Jag har alltid förvånats när militära strateger är så inriktade på att militärt försvara Mälarregionen och sådant som hamnar på Västkusten men verkar ganska milt bekymrade över vattenkraftsdammarna i Norrland. Lätta byten för militärt angrepp, eller terroristangrepp.

Om ett dammhaveri inträffar i en större damm kan det leda till att dammar nedströms inte håller. En dominoeffekt. Med konsekvenser - enorma sådana - hela vägen ner till havet. Byar, städer, industrier, jordbruksmark, skogar... allt inte bara översvämmat utan utsatta för en enorm flodvåg vars kraft kan slå sönder det mesta.

Livet är spännande. Kan man ju säga. Jag gjorde just det.

Under en tid jobbade jag för SMHI i Ritsem.Vattenkraftverket hade just kommit igång, efter en hel del protester. 600 miljoner kubikmeter vatten. En ohyggligt stor yta. Fallhöjd 173 meter.

Jag jobbade där innan jag blev politiker, till och med innan Miljöpartiet bildats. Förmodligen hade jag idag inte fått gå lös där uppe på samma sätt som då. Idag blir ju en Rebellmamma - som sjunger och stickar och demonstrerar helt lagligt - av med jobbet inom Energimyndigheten efter att ett moderat statsråd (Carl-Oscar Bohlin) ringt upp myndigheten och sagt något.

Tänk så det kan bli.


torsdag 28 november 2024

Birgitta Dahl

 


Och så dog Birgitta Dahl också. Hon blev 87 år. Sista gången vi sågs var på den permanenta utställningen om Kvinnliga Medborgarskolan i Fogelsta, en bit utanför Katrineholm. Det var ett par år sedan.

Birgitta Dahl blev som ung skändligt utnyttjad av gubbarna inom socialdemokratin. Vi talade om det vid ett tillfälle. "Ja, det finns mycket att säga..." svarade hon.

Så här var det: När Miljöpartiets opinionssiffror rasslade i höjden 1987 – och partiet som första nya parti på 70 år tycktes vara på väg in i riksdagen – reagerade statsminister Ingvar Carlsson (S) snabbt. 

Han flyttade energifrågorna från industridepartementet till miljödepartement. Och lät Birgitta Dahl bli statsråd för både miljö och energi. 

Den 4 mars 1988 – Miljöpartiet hade då tagit sig över tioprocentsvallen i opinionsmätningarna – presenterade Birgitta Dahl en samlad miljö- och energiproposition. Ordet omställning nämndes 64 gånger! 

Sverige skulle bort från såväl kärnkraft som fossila bränslen. Sverige skulle ställas om! Nu skulle det ske!

Så kom valdagen sex månader senare. Och plötsligt befann sig den socialdemokratiska ledningen i en knipa. 

Det fanns nämligen majoritet i riksdagen för att genomföra en omställning.

Miljöpartiet hade kommit in, Centern med Olof Johansson hade blivit alltmer miljöradikala, Vänstern hade hakat på och, hur man än räknade, hade Socialdemokraterna tillsammans med dessa en betryggande majoritet.

ALLTIHOPA VAR BLUFF OCH BÅG MODELL (S)

Men alltihop föll. För partistrategerna hade aldrig menat något med den där propositionen. Mer än att försöka surfa på den enorma miljövåg som gick genom landet. 

Så knappt 18 månader efter valet valde statsminister Ingvar Carlsson att avsätta Birgitta Dahl som energiminister. Flytta tillbaka energifrågorna till industridepartementet.

Ny energiminister blev LO:s vice ordförande Rune Molin. En ny energiproposition utarbetades. Talet om omställning försvann. Den gröna retoriken var som bortblåst. Omställningen inställdes. 

Det var en förnedrande behandling av Birgitta Dahl, som säkert få ännu levande socialdemokrater från den tidens ledning vill påminnas om. Men det ska dom.

ARG PÅ MIG - MEN ETT PENNSTÄLL BLEV DET

När Birgitta Dahl var talman i riksdagen 1994 så hade hon många åsikter om mitt sätt att debattera från talarstolen. Hon gillade inte att jag vände mig till publiken på läktaren eller radiolyssnarna... Jag blev tillsagd att sluta med sådana fasoner. Jag slutade inte. Småttighet blir stora i de finare salongerna.

Hur som helst: Birgitta Dahl var på många sätt en modig sosse som försökte bryta mönster. Hon var en förkämpe för kvinnors rättigheter och möjligheter. Som talman såg hon till att föräldrar till små barn fick rimligare möjlighet att arbeta i riksdagen. 

Vid något tillfälle gav hon mig ett pennställ gjort av bitar från nästan alla svenska trädslag. Jag minns inte varför, men jag ska plocka fram det och ställa på skrivbordet.

onsdag 27 november 2024

Stackars Demirok...

Bilden till vänster är från Centerns annonser som användes inför valet 1998.

Han har det inte lätt, Muharrem Demirok. Inte bara att det rättstavningsprogram min laptop utrustats med vägrar godkänna namnet, Centerns ungdomsförbund - alltid detta ungdomsförbund! - vill ha bort honom. De skyller på dåligt ledarskap - om det vet jag ingenting - men huvudskälet är att han inte är tillräckligt höger i glinas ögon. De hör numera hemma i de ideologiska träskmarkerna kring Timbro.

Centerns Ungdomsförbund... som en gång då det begav sig kallades Åsa Nisse-marxister var härligt gröna. Sen snurrade dom ett halvt varv och blev nyliberaler och nu är dom bara allmänt maktkåta och vill surfa med hjälp av Sverigedemokraterna.

Demirok har det inte lätt. Hans påpekanden att Magdalena Andersson är inbjudande medan Ulf Kristersson är avvisande är faktabaserat men det räcker inte för Centerns högervingar.

I Centern har alltid funnits högervingar. För övrigt är Centern det enda riksdagsparti som haft rasism inskrivet i sitt partiprogram. Så att anknyta till Åkesson blir liksom ett litet kretslopp i sig.

Nu tillhör inte jag dom som är förtjust i dagens Centerparti, efter det att Olof Johansson lämnade över till Maud Olofsson togs makabert stora steg till höger. Medan Olof Johansson kunde fnysa åt bolagshögern suktade Maud Olofsson att sitta i dess knä, vilket visade sig vara en god investering ty goda uppdrag fick hon efter sin tid som partiledare.

Hon lyckades slå sönder Postnord och skadeskjuta Vattenfall och driva på för marknadiseringen av skolan så Timbrohögern skuttade av förtjusning. 

Och sedan kom Annie Lööf med än mer nyliberalt i kappsäcken som hon dock - tack för det! - vägrade måla brun. Och då skapades ett Centerparti som de övriga borgerliga partierna valde bort eftersom de såg större potential i Jimmie Åkesson. 

Stackars Demirok, han har det inte lätt.

Urbana centerpartister är så där lagom populära i landsbygden där drömmen om Torbjörn Fälldin finns kvar. Han hade jord under naglarna. Och kunde köra traktor, röka pipa och bjuda in journalister till det stora köket på gården medan fåren bräkte.

För övrigt berättas det att Torbjörn körde ner fingrarna i blomkrukorna för att får lite jord under naglarna när jobbet som statsminister höll honom borta från gården. Journalister skulle mer påtagligt se  att han var jordnära.

Berättelsen är förmodligen inte sann. Sant är däremot att jag röstat på Torbjörn en gång i tiden, han var hjälten som stod upp mot kärnkraften, mot centraliseringen, mot storskaligheten och betonghäckarna i sosseriet. I Stockholm anföll Centerpartiet sosseriet från vänster, Åsa Nisse-marxisterna vara tunga.

Jag lämnade stan och drog till landet. Tog mig till ett lokalt Centermöte i Vingåker. Det var något annat det. Jag kom aldrig tillbaka. Vi bildade Miljöpartiet istället.

Hur ska Miljöpartiet se på Centern idag? Språkrören säger att de vill bilda regering med allt från V till C med Magdalena Andersson som statsminister. Men Demorok vill inte ha med V att göra, säger han. Så då blir det nog så att MP må välja mellan C och V för eventuellt samarbete.

Hoppas språkrören inte gör samma misstag som några av företrädarna som hävdade att de hellre samarbetade med C och FP än med V. Trots att MP hade mycket mer sakpolitik - sänkt arbetstid, nej till Nato, stopp för vinstdrivna skolor - gemensam med V än med de nyliberala C och de marknadsfundamentalistiska FP.

Nåja, det där löser sig för språkrören efter valet för då kommer Magdalena Andersson att helst av allt vända sig högerut. Hon är liksom skapad på det sättet. Hon och Damberg och Hultqvist och ... hua!

tisdag 26 november 2024

måndag 25 november 2024

Ny ledarkolumn: Är Sverige säkert nu?

Ledarkolumn om antologin ÄR SVERIGE SÄKERT NU? Du kommer till texten om du klicka på bilden.
 

Recenserar en ny bok med det lite tragikomiska namnet ÄR SVERIGE SÄKERT NU? Mycket läsvärd antologi De flesta av skribenterna är kopplade till Försvarshögskolan. Det gör ingenting. Kritiken mot den ytliga Natodebatten är rejäl.

Jag skulle tro att nästan samtliga som skrivit i antologin hade utmålats som fientligt sinnade, gränsande till landsförrädare, av sådana som Patrik Oksanen och lobbyisterna kring Fri Värld. Den tidigare försvarsministern Peter Hultqvist (S) och jourhavande dito Pål Jonsson (M) hade nog muttrat något om ”desinformation”. Ett begrepp som fått nytt och bredare innehåll så till vida att det numera också innefattar obekväma sanningar. 
 
Redaktören – tillika författaren till en av de tyngsta texterna – Linus Hagström analyserar hur identitetsfrågan utnyttjats i Natoretoriken. Han påpekar att det knappt går en dag utan att svenska medier rapporterar vad ”väst” vill och gör. Han skriver: ”Denna användning av väst kan synas banal men eftersom termen förstås som Rysslands motsats har det antytts att Sverige endast kan tillhöra väst fullt ut som Natomedlem”. 
 
Retoriken medför att vi som har invändningar mot Natomedlemskapet skall misstänkas vara motståndare till den liberala samhällsmodellen, ja, till själva demokratin som sådan. Retoriskt elegant – men auktoritärt, i syfte att tysta obekväm analys. Var det inte auktoritärt samhällsskick vi skulle försvara oss emot? 
 
Frida Stranne, docent i statskunskap som forskar i amerikansk politik, skriver analytiskt om det geopolitiska läget. 
 
Marcel Mangold, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, konstaterar att militären skaffat sig undantag från de mest grundläggande miljökraven. 
 
Och var tog den feministiska utrikespolitiken vägen? Och kärnvapenmotståndet?

Läs min ledarkolumn om boken här.

söndag 24 november 2024

Utslagen av jordkällarna...

 Jag ser att Facebook-gruppen Jordkällarnas Vänner har 44 000 medlemmar. Det är mer än 4 gånger så många som jag har vänner och följare på Facebook.

Att bli utklassad av sådana känns sådär... tänkte jag innan jag insåg att det var helt ok, rent av mycket förtjänt.

Min egen erfarenhet av jordkällare är nästan lite euforisk. Flyttade ut från Stockholm till en by utanför Vingåker i början av 70-talet. Gröna vågen. 

Stugan, med stor tomt, kostade 59 000 kr. Vi upptäckte att det bakom sly fanns en kulle med en gammal dörr gjord av kärnvirke. 

Där innanför fanns jordkällaren. Med svale (förrum), innerdörr byggd av än mer kärnvirke, kullerstensgolv och eleganta takventiler som fick jordkällaren att andas. 

Vi byggde hyllor, potatislårar och "stukor" för rotfrukter. Smidda krokar att hänga flätad lök i. Så kunde självhushåll växa,  lärdomar dras och medvetenhet om livet öka.

Så klart jordkällarnas vänner ska ha 44 000 medlemmar. Minst.

Jordkällare, småbarnspappa och språkrör

lördag 23 november 2024

Om kriget kommer... duck and cover

 Sorry, det funkar inte..

https://m.youtube.com/watch?v=IKqXu-5jw60




fredag 22 november 2024

Begreppet grön har förfuskats, förflackats och förfulats

1 400 000 elbilar till 2050. Det är den dröm många av den "gröna omställningens" frontfigurer hoppas på.
Det skulle ta 1000 år, med nuvarande takt, att få fram så mycket litium som krävs... Och några hundra år för att få fram den koppar som behövs. Visas i den här vetenskapliga rapporten - av forskaren Simon Michaux - som är ganska obekväm.

Vi behöver en ärlig omställning. Begreppet "grönt" har urvattnats till att bli allt annat än det vi gröna en gång talade om. En lila omställning innebär att resande och konsumerande minskar, att arbetstiden dras ner, att vi inte bara producerar bättre utan också mindre. Meddelas av forskaren

Vi behöver - hur många gånger har jag tjatat om det... - något annat än en omställning som kräver mängder med metaller. Den gröna omställningen, som den kommit att behandlas, handlar om att gå från fossilberoende till metallberoende. Från ett problem till ett annat.

Så, sorry, den gröna omställningen är, som den kommit att definieras av socialister, liberaler, konservativa och märkligt nog också gröna politiker, allt annat än grön. 

Gröna ledande politiker fastnade i ekomodernismens klor och inbillade sig att bytet av fossiler till metaller var lösningen. Kanske skulle dom verka moderna, låtsas som om allt skulle kunna förbli som nu bara man avvecklade fossila bränslen. Eller också kunde dom inte räkna. Jag vet inte. Men jag har i alla fall med sorg sett hur begreppet grönt förfuskats, förfulats och förflackats.

För övrigt används alltmer av de metaller som grävs och sprängs upp alltmer till vapentillverkning. Vilket för övrigt inte heller mina gröna vänner verkar reagera mot.

Så, tanken att överge begreppet "grön omställning" har lanserats. Kanske dags att tala om den lila omställningen. Minsann hade inte SR ett inslag om detta:





torsdag 21 november 2024

En majoritet i Ukraina vill förhandla



52% av ukrainarna vill få slut på kriget genom förhandlingar, visar senaste mätningen.

Under det senaste året har opinionen för detta ökat stegvis.

Om det fortsätter: vad är då att hjälpa Ukraina? Att säga att dom måste kriga vidare, med än fler döda, för att vinna (i betydelsen att ryssarna ska lämna all mark) eller att förorda förhandlingar som får slut på kriget?

Alla svenska partiledare/språkrör hävdar att Ukraina måste vinna kriget. Till och med språkrör för Miljöpartiet har sagt att det är en existentiell fråga. Innebär det att motsätta sig den ukrainska befolkningsmajoritetens vilja? Att istället kräva att kriget fortsätter och fler ukrainare dödas? 

Vore intressant med ett svar, inte minst från det parti som har rötter i fredsrörelsen och som tidigare alltid betonat vikten av fred, diplomati, förhandlingar och delaktig demokrati.

Här finns opinionsmätningen.

PS!

Det tog mer än 1000 dagar för Ukrainas politiska ledning att besluta stänga av den ryska gas som transporteras genom landet till EU-länder. Genom att tillåta gasflödet har man bidragit till att finansiera det krig Ryssland satt igång.... Till nyår stängs ledningarna. Nordstream sprängdes tidigare.

Genom att köpa gasen har EU-länder finansierat Putins krig. 

Se där det hyckleri som förekommer över hela fältet.  Allt medan den ukrainska befolkningen drabbas av allt mer död, allt fler amputeringar av armar och ben, allt mer förstörd infrastruktur, jordbruksmark, natur och vattentillgångar. Inte undra på att man vill få slut på kriget.


onsdag 20 november 2024

Björn Wiman och den han kallar dåre

Så har vi då kommit dithän att DN:s kulturchef Björn Wiman ägnar sig åt att kalla en misshaglig politiker för dåre. Vulgariseringen av angreppen på varandra har länge varit djupt bekymmersam, rent av vedervärdig. På nätet inte minst. Och nu har det då nått kulturchefen själv. Han skriver att USA:s tilltänkta hälsominister är en dåre.

Dåren är Robert F Kennedy Jr. Personligen tycker jag att hans åsikter och uttalanden ibland varit dåligt underbyggda, missvisande och till och med farliga. Absolut. Men dåre? Nej, han har också haft modet att kritisera läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin på ett högst relevant sätt. Han vill reglera marknaden och inser att de groteskt stora bolagen utgör en såväl demokratisk som social fara när deras helt dominerande intresse är vinst.

Att kritisera läkemedelsindustrin, som tjänar mest på att göra människor beroende och minst på att göra dem friska, är banne mig högst legitimt. 

Att kritisera livsmedelsindustrin för deras tillsatser och manipulerande reklam som fått ett helt folk - det amerikanska - att svälla upp genom all skitmat de sätter i sig är allt annat än dåraktigt.. 

Och, dessutom, han har varit en hårt arbetande miljöjurist. Gott så.

I den andra vågskålen finns att han blev (mer än) symbol för ett närmast fundamentalistiskt vaccinmotstånd trots att han själv låtit sina barn få vaccin. Uttalanden om att mässlingsvaccin kunde vara orsak till autism saknade vetenskaplig grund och har skapat skada.

Han har kritiserat USA:s samarbete med Saudiarabien. Men är också en extrem försvarare av Israel. Han var kritisk till Irakkriget liksom till de flesta av USA:s interventioner. Han vill se vapenvila och vilande konflikt i Ukraina, har sagt att östra delarna av Ukraina ska tillhöra Ukraina men ges territoriellt självstyre och läggas under jurisdiktionen av FN:s fredsbevarande styrkor. (Det är kanske så det blir till slut?)

Han vill att rika ska betala mer skatt på såväl inkomst som på sina förmögenheter. Trump har meddelat att han inte får ha något med klimatpolitiken och oljan att göra... Han har drivit krav på att stoppa fracking. Men darrade på manschetterna då han ännu var medlen i Demokraterna. Följde Kamala Harris linje genom att byta åsikt och bli mer luddig i frågan.

I hans bagage finns mycket som jag anser vara både bra och dåligt. Men någon dåre är han inte. Och när en kulturchef på Sveriges största morgontidning är det dels övertramp i sak, dels legitimerande av det språkbruk som förgiftar alla debatt och gör samtal omöjliga.

För övrigt är det - tror jag - högst osannolikt att han, om han blir vald till hälsominister, kommer att få ha kvar sitt jobb när han lär hamna i konflikt med Trump och hans mest lojala undersåtar i det nya kabinettet. Att ta i med hårdhandskarna mot jättebolagen kommer att ha ett pris. Kanske till och med på hans huvud. Då kan ju Björn Wiman - som jag på många sätt uppskattar för hans envetna kamp för att föra in klimatfrågan i DN så de åtminstone lite balanserar alla annonser för flygande och konsumerande - uttala att dåren är död. Undrar om det skulle kännas så aptitligt för Björn.


tisdag 19 november 2024

1000 dagar sedan det groteska anfallet på Ukraina: så här skrev jag då...

För 1000 dagar sedan anföll Ryssland Ukraina i stor skala. Kolonner av stridsvagnar med sikte på Kiev. Det var vedervärdigt. I den vevan skrev jag så här på bloggen, och det var nog inte så dumt ens så här i backspegeln:

"Jag försöker hitta någon sorts ordning på nyhetsflödet från Ukraina. Delar av Vladimir Putins tal i natt tycks, vad gäller ordens valörer, vara inspirerade av George Orwells Djurfarmen. 
 
Ordslingor som "vi kommer inte att påtvinga någon någonting med våld" som ackompanjemang till stöveltramp skulle onekligen passa bra i Djurfarmen. Mycket som sagts, gjorts och påståtts i debatten senaste månaden tycks mig förvirrat, okunnigt, historielöst och rent av dumt. Eller i vart fall orimligt. Här några funderingar:
 
1. Hur rimligt var det att Sverige meddelade att ambassadpersonal skulle lämna Ukraina? Borde vi inte gjort tvärtom? Nämligen fyllt ambassaden med människor, skickat dit så många civila som möjligt, uppmanat företag att ha kvar sina anställda istället för att skicka hem dem….
 
Hade inte det varit en markering av såväl fredlig som solidarisk art? Att lämna var väl snarast att underlätta för Putin att beordra angrepp… 
 
2. Hur rimligt är det att – som till exempel Svenska Dagbladets ledarsida – sätta Putins uppenbara lögner och manipulerande i relation till något man beskriver som ”västvärldens goda exempel”. Som om USA inte skapade ett av vår tids största problem när man ljög om Iraks massförstörelsevapen för att gå till militärt angrepp som skapat så mycket direkt elände - och så många ringar av elände.
 
En av vår tids stora brister är att det är så få som i den offentliga debatten vill se med båda ögonen.
 
3. Hur rimligt är det att några som säger sig tillhöra fredsrörelsen och som med rätta protesterar mot att Nato medverkar i allt större övningar på svensk mark hittade förlåtande orsaker när Ryssland påbörjade en gigantisk övning invid gränsen till Ukraina. (För att sedan anfalla).
 
Svar på frågan: det är inte rimligt - de som identifierar sig som tillhörande fredsrörelsen bör inte skita ner denna viktiga rörelse genom att vara blinda på ena ögat.
 
4. Hur rimligt var det att svenska medier, den svenska försvarsministern och Överbefälhavaren spelade upp spelet om att Ryssland hotade Gotland och därför lät stridsvagnar köra omkring på Visbys gator?
Svar på frågan: inte alls rimligt, enbart del av den bisarra krigsretorik som pågår. 
 
Än löjligare blev det när medierna frustade av klickglädje av att kunna berätta om ryska ”landstigningsfartyg” som gick in i Östersjön i syfte att antyda att invasion av Gotland kunde vara på gång. Alla länder kring Östersjön har flottbaser som respektive lands krigsfartyg besöker titt som tätt.
Svenska militärflyg, såväl som Natos, flyger mycket nära Kaliningrad - vilket är lika illa som att ryska plan sveper vid svenskt territorium. Det är konfliktskapande och del av vanvettsspiralen.
 
5. Hur rimligt är det att Sverige – vars regering har EU:s högsta tonläge när det gäller att införa sanktioner mot Ryssland - importerar uran till kärnkraftverk från just Ryssland? Tro inte att de borgerliga partierna satte stopp för statliga Vattenfalls import av ryskt uran när de satt vid makten… Trots att det är samma bolag som såväl levererar uran till Sverige som levererar till det ryska kärnvapenprogrammet.
 
6. Hur rimligt är det att måla upp EU-sanktioner mot Ryssland som kraftfullt straff för agerandet i Ukraina? Inte speciellt rimligt eftersom världen förändrats så mycket de senaste 20 åren. Rysslands förbindelser med Kina har ökat dramatiskt – auktoritära regimer som anser demokrati vara detsamma som oreda gillar ofta varandra. Avtal med Kina om ökande gasleveranser omfattar enligt YLE cirka 2,6 biljoner kronor.
 
Som svar på de sanktioner som infördes 2014, efter det att Ryssland annekterat Krim, har Ryssland dessutom infört importförbud för mängder av livsmedel vilket i sin tur ökat självförsörjningsgraden och minskat sårbarheten.
 
7. Hur rimligt är det att tro att Nord Stream 2 – som ska förse bland annat Tyskland med mer fossilgas – inte kommer att användas? Inte alls rimligt. (HÄR HADE JAG FEL, LEDNINGARNA SPRÄNGDES AV UKRAINSKA INTRESSEN).
 
Flera länder – inte minst Italien och Österrike – är beroende av gasimport från Ryssland även om USA gärna vill sälja mer flytande gas från sin gravt miljöpåverkande skifferbrytning. (USA gick i slutet av förra året om Qatar som största exportör av flytande fossilgas).
 
8. Hur rimligt är det att jämföra agerandet i Krim med det som nu händer i ”utbrytarregionerna” Luhansk och Donetsk? Inte särskilt. Den ”militära logiken” medförde att man bröt mot folkrätten och annekterade Krim för att försäkra sig om att den enorma flottbas - som man enligt avtal med Ukraina skulle ha till 2045 - inte skulle kunna hamna i Natos sfär om Ukraina skulle beviljas medlemskap i Nato.

I fallet med Luhansk och Donetsk handlar det om helt andra motiv. Med det bisarra argumentet att det begås "folkmord" i dessa regioner tas steg för att återskapa "Moder Ryssland" som en gång var.

9. Hur rimligt är det att tro att Putin till sitt fädernesland gärna vill sjunga ”Du tronar på minnen från fornstora dar, då ärat ditt namn flög över jorden, jag vet att du är och förblir vad du var…”? Dessvärre är det fullt rimligt att tro det…
 
Med fäderneslandet menas det Ryssland (inte Sovjetunionen) där såväl Ukraina som Belarus ingick.
 
10. Hur rimligt är det att hävda att varje land har rätt ingå i de allianser de själva vill? Rimligt. Vill Ukraina ingå i Nato så har man rätten att ansöka om medlemskap.
 
Men skulle det i så fall inte också innebära att länder som Cuba skulle kunna bjuda in Kina eller Ryssland att sätta upp missilbaser i närheten av USA? Vad som är "rimlig rätt" är inte samma sak som vad som kan ses som "rimligt agerande" om man vill undvika nya och skarpa konfliktytor.
 
Det är också i denna ”detalj” Putin har en poäng i sin kritik av Nato även om hans tes om att Ryssland är helt omslutet av Nato inte är sann– länder som till exempel Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan ingår inte i Nato, vilket även ryska troll och andra enögda debattörer borde ha observerat.
 
11. Är det rimligt att tro på vad den ryska regimen säger? Svar: nej, inte ett dyft och dessvärre har det (ur ryskt perspektiv) rationella resonemang som Putin onekligen ägnat sig åt kommit att ersättas av allt mer nostalgi i takt med att åldern ökats på.
 
Sånt är farligt. Det finns all anledning för omgivningen att se upp med auktoritära ledare som börjar bli ålderstigna och vant sig vid rollen som härskare. 
 
En fundering: hur länge tillåts Vladimir Putin ha den makt han genom åren tillskansat sig? Skulle tro att han med anfallet på Ukraina påbörjat det som blir hans avslutning, så många ryssar mår illa av vad de nu identifieras med.
 
12. Är ett svenskt medlemskap i Nato en rimlig konsekvens av det som nu händer? Svar: nej. Det vi behöver nu är sans och måtta såväl i debatt som i handling.
 
Bland svenska borgerliga partier finns en ganska sladdrig attityd. Som också bärs av deras historia. Minns ni när moderaternas ledare Bo Lundgren meddelade att Sverige - som tack för USA:s engagemang i andra världskriget – borde gå med i USA:s anfallskrig mot Irak… Det kriget sattes igång genom en lögn om Iraks massförstörelsevapen och har fött så mycket terrorism och släckt så många liv.
 
Ruslana vann Eurovision Song Contest med låten Wild Dances. Här i This is Euphoria...Ett mäktigt inlägg med ett förfärande slut: