Det har kommit ut en balanserad bok som retar gallfeber på de som tagit sig rollen som recensenter i tiden. De där recensenterna tycks inte kunna läsa, inte vilja se vad där står utan använda recensionen i retoriskt syfte.
torsdag 1 juni 2023
Om att recensera i tiden...
onsdag 31 maj 2023
"Läktarkultur" till för vem?
spelare istället för att klart och tydligt ta avstånd från de idioter som bar sig åt. Kanske är spelarna rädda för sina supporter, kanske är dom bara dumma i huvudet eller tror att de är lojala mot sina "supporter" när de inte skäller ut huliganerna.
Så var har spelarna för ansvar? Massor! Självfallet skulle de gått till läktaren och uppmanat de maskerade att lägga av. De maskerade hade inte dragit sig tillbaka, men den tysta majoriteten som lealöst såg på hade i alla fall fått sig en tankeställare. Istället uttryckte spelarna förståelse! Så om ens lag förlorar en match, får några röda kort, ligger risigt till i serien så ska man ha förståelse för huliganer... Det är ju helt sjukt.
Det är ohyggligt svårt att hitta de som ställde till det, även om det filmats en hel del, för att på så sätt få dem ställda inför domstol, bli fråntagna rätten att gå på matcher. Om det nu inte lyckas så är det bara den otrevliga modellen som måste få gälla och som i det här fallet hade lett till att AIK fått miljonböter och fått spela sina hemmamatcher utan sin publik. Det ska fan i mig svida i skinnet på klubbarna - så de som håller på begriper att de skadar sin egen klubb, att spelarna begriper att de ska reagera, att klubbledningen fattar att de inte ska smyga i korridorerna.
Det tillhör "läktarkulturen" att ett tiotal personer ska bränna av bengaler, men för vem är det till? Deras egna höga nöje? För att skapa stämning? - hur nu rök som ibland medför att matcher måste avbrytas, tevepublik inte ser bollen och lockar till kastande av skiten kan skapa stämning.
tisdag 30 maj 2023
Stryparsamhället
Lite sur är jag allt för att jag inte kom på begreppet själv. Det är ju så självklart. Att få läsa det på DN:s ledarsida - om än inte skrivet av en ledarskribent utan av en krönikör - var förstås lite överraskande.
Krönikören - Andrew Walden - skriver efter att efterlyst en ny förening med ett gammalt namn: "Skattebetalarnas förening":
"Vi skattebetalare vill inte se fler skattesänkningar och åtstramningar. Vi vill inte känna new public management-monstret härja som en binnikemask i samhällskroppen. Vi vill inte ha mer pengar i plånboken.
Det vill vi visst, utbrister någon omodernt stämd yngling från Handels med slipsen knuten runt huvudet.
Nej det vill vi inte, svarar den nya skattebetalarföreningen bestämt eftersom den tänker unna sig samma frihet som den gamla att tala som ett vi.
Vi skattebetalare är trötta på historier om sjuksköterskor och lärare som inte hinner äta, vi vill inte vara medskyldiga till att barnmorskor och hemtjänstbiträden aktar sig för att dricka vätska eftersom de inte har tid att kissa.
Vi skattebetalare vill inte att elev- och lärarassistenter sägs upp av makthavare som samtidigt febrar om vikten av trygghet och studiero i klassrummen.
Och vi vill inte att en (1) skolkurator ska ansvara för 2000 elever medan regeringen planerar för ännu en skattesänkning som ska riva upp ännu ett hål i det gemensamma för att individen ska få några hundringar som möjligen räcker till biljetten när artisteliten samlas på Avicii Arena för ännu en stödgala som ska rikta ljuset mot ungas psykiska ohälsa. Vi vill inte höra fler skrik ut i rymden.
Vad är det för jävla skitsamhälle vi bygger? Eller snarare slipar oss ner till, stående i en sörja av de offentliganställdas benmjöl. Och hur fan är det möjligt när alla politiska partier säger sig värna välfärden?"
Temat är detsamma som i min senaste bok, men jag var inte smart nog att hitta begreppet för det samhälle vi är på väg att bygga: Stryparsamhället.
Jag bockar och bugar inför Andrev Walden. Även om jag inte delar hans uppfattning om att just cigaretten och rökrummet var en symbol för ett samhälle som inte strypts på grund av effektivisering. Dessvärre har många däremot strypts i bemärkelsen inte kunnat andas när KOL hunnit ifatt dem.
måndag 29 maj 2023
László Gönczi
Min första konstiga tanke när jag hörde att László Gönczi har gått bort var: Va, László kan inte dö.
Det är några som jag lärde känna i Miljöpartiet som verkligen fastnade i hjärtat. László var en sån. Dessutom var han, under mina år som språkrör, en ideologisk fyr som stillsamt och lugnt påminde om riktningen när det stormade på det internpolitiska havet. En fyr. Med stadigt grönt ljus.
För några år sedan (2019) skrev jag ett blogginlägg om MP och ideologi:
"En som på ett klart och tydligt ideologiskt sätt drivit frågor, har länge varit Laszlo Gönczi. Man kan tycka olika saker om denne vildvuxne man, men han tillför värderingar och tankar som är nödvändiga för ett grönt parti som vill förbli ett grönt alternativ även när det vuxit ur puberteten. Han var ibland kritisk till sådant jag stod för, men i det mesta stod jag på hans sida - särskilt i en tid när det inom riksdagsgrupper börjde finnas tendenser att uppfatta trovärdighet som något man ska vinna hos etablissemanget, i stället för hos de radikala krafter som ändå är en förutsättning för den nödvändiga gröna samhällsrevolutionen."
Slut citat.
László föddes i Budapest år 1945. Flyttade till Sverige 1956, var fil.dr i kärnfysik och blev "grönavågare" - kunde jordbruka med häst. Var några år ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft/Kärnvapen och förstås aktiv i MP Ljusdal och flera år i MP:s partistyrelse. Han dog under en skogspromenad.
Hur en MP-kongress utan László ser ut är sådant jag har lite svårt att föreställa mig.
Att han inte finns längre känns konstigt. Det är nåt fel helt enkelt. Kan vi inte få det ogjort?
söndag 28 maj 2023
Våroffensiv låter poetiskt...
Döda och lemlästade soldater sorteras i en kolumn. Civila i en
annan. Flest är soldaterna som dör, vilket på något sätt ska utgöra
förmildrande omständighet.
Ingen tycks bry sig om att de där soldaterna
alldeles nyss var civila. Farsor, söner, bröder, grannar. Som ville leva
sina liv. Som kläddes i uniform och blev soldater och kunde sorteras in
i en mindre känslig kolumn.
Lik. Som nyss levt sina liv i Ukraina och Ryssland. Många, förfärande många, formellt eller informellt tvingade in i uniform. Män beordras i Ryssland. Män får inte lämna Ukraina. Ikläds uniform. Och kan efter att fått underlivet, skallen eller något annat bortsprängt sorteras in i kolumnen för döda soldater. Det känns mindre ohyggligt att soldater dör än att civila dör.
I svensk tv står en uniformsklädd man – expert på krig – och talar som om doften av ruttnade kött inte fanns utan bara siffror.
Läs hela här.
lördag 27 maj 2023
Funderingar när rynkorna blir fler
fredag 26 maj 2023
Raska på att döda
kilometers avstånd, slipper förstås se ögonen på de genomborrade.
Lite modernt. För vårt stolta försvar. Kostnad 300 miljoner kronor. Tillverkade i USA av Dillon Aero. Hej och hå.
Snart i handen på varje kriminell... det brukar bli så med militära vapen efter ett tag.
torsdag 25 maj 2023
Green Hill Orchestra - Katrineholm på lördag
Lördag 19.00. Katrineholm. Tallåsaulan.
Green Hill Orchestra med de den stora rösten Virginia Pihlblad och magnifike Rikard Flink - allt inspirerat av den eminente Göran Dahlqvist. Och gissa vem som också kommer att dyka upp på scenen... :-)
Det kommer att blåsa, var så säker. Bandet är stort - tjugofyra personer. Varför inte dyka upp? (Läroverksgatan 1, Katrineholm). Biljetter vid dörren eller beställ genom: goerqvist@hotmail.com
onsdag 24 maj 2023
Havregrynsgröt och hunger
Debatt om hunger. Och havregrynsgröt. Lena Andersson meddelade - med anledning av att det i den politiska debatten framförts att barn går hungriga till skolan - att de inte alls behöver göra det eftersom det bland annat finns något så billigt som havregrynsgröt. Möjligen glömde hon att det kanske därtill också behövs mjölk och kanske till och med lingon eller något annat att förgylla gröten med.
Men, bortsett från det så har hon givetvis rätt i att det går att äta billig frukost som gör att hunger inte inträder. Hela min uppväxt bestod av frukostar på havregrynsgröt, mjölk och lite hemkokt lingonsylt eller äppelmos. Det fungerade alldeles utmärkt. Så till vida har Lena Andersson rätt.
Men, och det är ett viktigt men, hon förstår nog inte att hennes tonfall och snäva vokabulär retar folk med viss rätta. Rent sakligt är det ganska billigt att i Sverige fylla magen med mat som är både mättande och på många sätt bra. Havregryn är exempel på det. Men mat är ju också näringskälla och då krävs mer för att få barn att växa och utvecklas. Det krävs grönsaker, frukt, proteiner - ja, ni vet. Och att då ge sitt barn mat kan kosta en hel del, inte minst i en tid av inflation och när all annan basförsörjning för en familj också ökar i pris: el, boende, månadskort etc.
Lena Andersson tolkar begreppet hunger rent bokstavligt. Och då har hon rätt i att retoriken från politiker är just retorik. Men ser man till den större bilden har hon fel. Lena Andersson är en sådan, tror jag efter att läst en del av vad hon skrivit genom åren, som må vara intellektuell men på ett väldigt fyrkantigt sätt. Hon må se djupt, men inte brett. Till skillnad från de som ser brett men väldigt ytligt. Frågan är vilket som är värst.
Jag ska fira debatten med att denna vecka konsekvent käka havregrynsgröt till frukost. Det kan få bli med havremjölk och lingonsylt. Alldeles utmärkt gott, och mellanmålet till den sena lunchen kan skippas eftersom mättnaden håller i sig.
Tack för idag, slut för idag.
tisdag 23 maj 2023
Politiker - ska de ge fan i kulturens innehåll?
När Liberalernas partisekreterare häromveckan meddelande att ”politiker ska ge fan i kulturens innehåll” så lät det ju fint. Det var ett svar på Sverigedemokraternas bisarra pillande på vad som får förekomma på ett bibliotek.
Underförstått är – som det låter i debatten – att kultursfären, bara den får vara fri, är antirasistisk, demokratiskt sinnad och på något sätt god. Så länge inte politiken styr och ställer.
Jag tror att det är ett gigantiskt misstag som görs om vi utgår från att kultursfären, om den är fri från politiken, med självklarhet är fri från rasism, diskriminering och annat som inte har med demokrati att göra.
Det är ju bara att gå tillbaka till vår egen kulturhistoria. Den är inte speciellt vacker. Kulturyttringar från författare och dramatiker i Sverige understödde under många årtionden en rasistiskt präglad syn på judar. Och hur mycket bidrog inte kultursfären – genom att normalisera rasistiska och diskriminerande attityder – till att ”zigenare” inte fick rösträtt i Sverige förrän 1959…
Och nu då? I en tid när normerna förskjuts i takt med att Sverigedemokraternas värderingar normaliseras. Vad händer när deras syn på människor, den andre och mänskliga rättigheter sprider sig? När både bibliotekschefer och kommuners kulturansvariga har de värderingar som nu stegvis normaliseras. Ska politiker som motsätter sig en sådan normalisering ”ge fan i kulturen...måndag 22 maj 2023
Vanligaste namnet...
söndag 21 maj 2023
lördag 20 maj 2023
Rädd för rötter...
fredag 19 maj 2023
Inte kunna läsa...
Min första partiledarintervju skedde 1988. Redan då gick 3000 elever ut grundskolan utan att kunna läsa och skriva ens hjälpligt. De kunde inte läsa en tidning och "inte fylla i en blankett på postkontoret", meddelades av programledarna.
torsdag 18 maj 2023
Kärnkraft, klimat och strålskyddsmyndigheten
Regeringen har nu valt att byta ut generaldirektören för Strålskyddsmyndigheten, som för övrigt sänkt säkerhetsbetyget från "tillfredsställande" till "acceptabelt" för Ringhals.
Regeringen vill bygga ut kärnkraft, och obskyra säkerhetsnissar kan vara i vägen... kan man ju misstänka.
Några
funderingar kring kärnkraft;
ekonomiskt, socialt och demokratiskt.
Riskanalys
Det
finns två olika typer av risker. En som kommer smygande - och vars
konsekvenser man kan åtgärda genom planerade beslut. Den andra som är
plötslig och oväntad, och därmed svår att planera för. Klimatrisken
tillhör den första - och vi gör inte tillräckligt åt den trots att vi
känt till den sedan 1980-talet. Kärnkraften tillhör den andra - från en
dag till en annan kan vi befinna oss i kaos. Att lösa den förstnämnda
med att bygga in oss i den sistnämnda är minst sagt irrationellt.
Lagring
Sverige tillhör de gynnade länderna då det gäller lagring av kraft, vattendammarna fungerar som stora batterier - regulatorer - vilket innebär att förutsättningarna att balansera systemet är förhållandevis stort, vilket i sin tur minskar problem som kan uppstå då "vinden inte blåser och då solen inte skiner" (citat känd politiker).
Koldioxidneutralt?
Konsumentverket förbjöd (2010) lobbyorganisationer och elbolag att dela ut broschyrer i skolan/marknadsföra kärnkraft som koldioxidfri energi. Fossila bränslen krävs för alla moment i kärnbränslekedjan – uranbrytning, konvertering, energikrävande anrikning, transporter, bränsletillverkning, byggande under många år, den tidskrävande rivningen av reaktorer och därtill avfallshantering under minst 100000 år.
onsdag 17 maj 2023
Sverige styrs av dessa män
Vi styrs av dessa tre män. Det gör mig - och jag menar det verkligen - orolig och beklämd. Utrikesminister, statsminister och försvarsminister i en tid när vi skulle behöva värna demokrati och verka för fred.
Jag uppfattar det som ohyggligt att Sverige ska företrädas av dessa män i internationella sammanhang där krig och fred står på spel, där demokratiska värden hotas och auktoritära ledare ställer krav på förändringar av rättssystem. Frågan är om det är ett misstag eller om dessa mäns värderingar, uppsyn och sätt att uttrycka sig är det nya Sverige.
![]() |
Sveriges företrädare i internationella sammanhang. Utrikesminister, statsminister, försvarsminister. |
tisdag 16 maj 2023
Mikroplaster från vindkraftverk och från...
En del av de som mycket sällan brytt sig om miljö- och naturfrågor har plötsligt intresserat sig för mikroplast. Skälet är att sådant faller ut från vindkraftens vingar - i vart fall med de idag vanligaste materialen.
Det är verkligen bra att fler intresserar sig för mikroplasternas påverkan på natur och oss själva. Synd att de som nu vaknat varit så tysta under alla år, men vaknat till liv just när vindkraften byggs ut. Hur kan det komma sig tro?
Så här ser utsläppen av mikroplaster ut - bild från SNF.
![]() |
Vindkraftverken i Sverige släpper ut 0,65 ton mikroplaster varje år. Vägtrafiken - inkl däckslitage - släpper ut nästan 13 000 gånger mer. |
måndag 15 maj 2023
AI recenserar min bok...
God morgon! AI recenserar min senaste bok. Så här blev det - jag rodnar och böjer min nacke i vördnad...:
Titel: En tankeväckande och progressiv resa genom samhällsutveckling - Recension av Birger Schlaugs "VAD SKA VI HA SAMHÄLLET TILL?"
Birger Schlaugs bok "VAD SKA VI HA SAMHÄLLET TILL?" är en djuplodande och tankeväckande utforskning av samhällets syfte och den riktning vi bör sträva mot för att uppnå en rättvisare och mer hållbar framtid.
Genom att kombinera sina erfarenheter som musiker och samhällsdebattör ger Schlaug oss en unik inblick i de utmaningar och möjligheter som vår tid innebär.
En av bokens starkaste sidor är Schlaugs förmåga att förmedla komplexa idéer på ett tillgängligt och engagerande sätt. Han avlägsnar sig från den typiska akademiska jargongen och använder istället en mer personlig och berättande stil. Det gör det lättare för läsaren att ta till sig och relatera till de ämnen som diskuteras.
Schlaug håller en balanserad ton och undviker att förenkla frågorna till svartvita svar, vilket ger utrymme för reflektion och egen tolkning.
I boken belyser Schlaug en mängd olika ämnen, inklusive klimatförändringar, ekonomisk ojämlikhet, demokrati, och sociala utmaningar. Han ifrågasätter normer och traditionella tankegångar för att utmana oss att tänka utanför ramarna och söka nya lösningar.
Genom att använda exempel från olika delar av världen och koppla dem till sin egen vision ger han en mångsidig och internationell dimension åt boken.
En av de styrkor som utmärker "VAD SKA VI HA SAMHÄLLET TILL?" är Schlaugs förmåga att föreslå konkreta åtgärder och politiska förslag. Han presenterar inte bara en kritik av det befintliga systemet utan erbjuder också idéer och strategier för att skapa förändring.
Schlaug argumenterar för vikten av att involvera medborgarna och främja en mer deltagande demokrati. Han betonar också behovet av att bygga en ekonomi som prioriterar mänskliga värden och hållbarhet.
En eventuell svaghet med boken är att den kan kännas överambitiös i sina mål. Vissa av Schlaugs idéer och förslag kan verka utopiska eller svåra att genomföra i praktiken. Samtidigt är det också värt att notera att bokens syfte inte är att ge färdiga lösningar, utan snarare att fungera som en inspirationskälla och startpunkt för vidare diskussion.
Sammanfattningsvis är Birger Schlaugs "VAD SKA VI HA SAMHÄLLET TILL?" en engagerande och tankeväckande bok som utmanar oss att omvärdera våra värderingar, liv och föreställningar om vad vi ska ha samhället till.
söndag 14 maj 2023
Om den ädla konsten att bli förbannad...
Hela upplägget är så in i h-e bisarrt. Vinstsyftande skolor är bara ett av alla problem - vilket i och för sig skulle räcka för att bli förbannat på. Idén att förvandla barn till små penningpåsar, som det gäller att fösa in i boxar där de kan generera vinst till boxarnas ägare, är bisarr. Och skadar allt vad skola heter.
Sen har vi då betygsättning. Alla vet det alla vet men det många låtsas bort. Betyg är subjektiva, ibland drivna av att göra skolan attraktiv för föräldrar och elever som vill ha bra betyg utan att sakligt sett vara berättigade av dem.
Ändå utgör betyg grund för vidare studier och kan avgöra elevernas framtid. Hur någon enda politiker på fullt allvar kan försvara detta är makalöst märkligt.
Kanske politiker tillhör den grupp i samhället som gynnas genom att vara verbalt förmögna, kunniga nog att hjälpa sina telningar med läxor och - om det kniper - kunna prata upp betygen...
Hur som helst: Systemet som nu råder ger den mer burgna och försigkomna delen av samhällets medborgare försprång och det uppskattas ju av allehanda eliter.
Nej, fy, så du skriver, Birger. Kanske vän av ordning nu tänker. Du skriver ju som om hela systemet är korrupt.
Jo, lite korrupt är det allt. Ibland inte så lite heller.
Vårt samhällssystem - med högtidliga fraser brukar det kallas "liberal samhällsordning" - bygger på idén att vare sig pengar eller kontakter ska ha betydelse för vilka utbildningar och därmed vilka liv man kan komma att få.
Pyttsan! Alltihopa faller platt när den liberala samhällsordningens formella förespråkare idkar skolpolitik. När dessa utövar makt över skolan tillsammans med företrädare från partier som är grava motståndare till bildning så går det riktigt illa. De matas med tankefigurer från den höger som hör hemma i Timbro och Svenskt Näringslivs toppskikt.
Det är därifrån idén om att de som läser humaniora och annat, som man anser vara onyttigt bjäfs, borde få mindre studiebidrag. Vad fan ska man med bibliotekarier till om man ser biblioteken som en börda som bör läggas ner... och fredsforskare är ju bara i vägen när vi ska bygga för krig... och litteraturvetare och konstvetare och ekohumanister... det är bara att bunta ihop och slå ihjäl... Ja, inte personerna, men själva uppdragen som inte är relevanta för den så kallade marknad som växt fram i girighetens namn och med kortsiktighetens förbannelse över sig.
Vad vill jag då, som sitter vid köksbordet och är förbannad?
Sluta lära för betygen, lär för livet.
Sluta reducera ungar till penningpåsar, förbjud vinstuttag från skolor.
Utarbeta antagningssystem, med flera chanser, för att gå vidare.
Var inte så åldersfixerad - för att gå vidare till nästa nivå ska viss kunskap finnas som gör det drägligt för de som hamnar där.
Sluta kränka elever som kommit från andra länder genom att sätta dom i en klass utan att de ens förstår språket.
Sluta vara så kollektivistiska - låt de som behöver mer tid på sig få den, låt de som tappar intresse för att det går för långsamt i vissa ämnen få köra vidare.
I
min senaste bok - Vad ska vi ha samhället till? - skriver jag att det
behövs mer zaku bona i skolan. Begreppet används i Sydafrika. Och
betyder "jag ser dig" i bemärkelsen att du blir bekräftad.
Satsa miljarder - många - på att göra skolan till bildningscenter där nyfikenhet och respekt för individen råder. Har vi råd med miljard efter miljard till militären så måtte vi väl ha råd med minst lika många nya miljarder till skolan. Men Tidöpartiernas budget innebär att skolor måste skära ner. Jag blir så förbannat på.
Det är tragikomiskt att jag nickar bifall när jag läser att rektorn för Handelshögskolan - sic! - överväger att införa egna antagningstester på grund av att betygen från gymnasiet alltför ofta är ett skämt i syfte att flödet genom skolan, och dess vinstmaximering, ska vara så stort som möjligt.
Jag blir så förbannat på´t.
lördag 13 maj 2023
Om SvD, platt skatt, Per Bolund och värderingar...
vara lite vad som helst. Inte minst då det gällde skatter. Att få behålla vad man tjänar kan ju vara rättvist. Att dela med sig till andra kan också vara rättvist.