torsdag 30 oktober 2008

Tillväxtmanin ifrågasatt

Plötsligt tycks det vara legitimt att ifrågasätta tillväxtmanin. I Svenskan skriver Bo Ekman (Tällberg Foundation) och intervjuas forskaren Johan Rockström (SEI).

I brist på annat så lyckades Studio Ett (P1) hitta ett avdankat rör - på den aktiva rikspolitiska fronten är det ju ingen jäkel som vågar ifrågasätta tillväxttesen - för ett samtal igår.

Här kan man ta del av samtalet mellan mig och Niklas Ekdal (DN). Jag är hyggligt nöjd med samtalet.

Förresten blev det så kallade sälvalet, och miljöpartiets inträde i riksdagen, utnämnt till den näst viktigaste miljöhändelsen i svensk miljöhistoria.

Tillbaka till tillväxten: Jag menar att vi levt över både våra penningekonomiska tillgångar (tillväxten har upprätthållits genom lån) och naturekonomiska tillgångar (tillväxtjakten gör att vi inte håller oss inom det som är möjligt för denna planet).

Jag menar att det är bra att tillväxten bromsas. Problem uppstår inte på grund av eventuell nolltillväxt i sig, utan på grund att att man byggt system och förväntningar på idén om evig tillväxt.

När tillväxten bromsas så gäller att hårdare styra investeringar till sådant som utvecklar det ekologiskt hållbara samhället - det kan ske dels genom skattepolitiken, dels genom de offentliga satsningarna.

Min uppfattning är att finansoro, klimatkris och den allmänna miljösituationen ger oss alla möjligheter att ställa oss frågorna: Vad gör vi nu? Vad vill vi med våra liv? Vad är det som är viktigt i livet?

Antingen svarar vi att vi kör på som vanligt, eller också funderar vi på om vi inte kan få bättre liv genom att varva ner. Nyckelorden för framtidens politiska parti är just: Varva ner!

Vitsen med den ekonomiska tillväxten var att skapa förutsättningar för goda liv. Nu har vi nått dithän att vi kan skörda detta goda liv genom att växla om från ständigt ökande konsumtion till mer fri tid, mer kultur, mer socialt engagemang för våra barn, våra äldre, våra grannskap.

Att inte göra detta, utan att fortsätta att jaga ekonomisk tillväxt trots hög materiell standard, medför att vi är fast i ett ekonomiskt slaveri. Att vi drabbats av tillväxtmani.

Vi måste, om inte annat så på grund av miljö- och klimatkriserna, minska konsumtionen i den rika delen av världen. Detta för att ge ekologiskt utrymme för människor i andra delar av världen

Vi har således att nu, inte sedan...
  • låta en större del av ekonomin omfattas av kultur, utbildning, tjänster och icke-miljöpåverkande verksamheter
  • minska varugenomströmningen i samhället
  • styra ekonomin från konsumtion till investeringar i ett ekologiskt hållbart samhälle genom dels skattepolitiken, dels offentliga satsningar
  • sänka den formella arbetstiden
  • lägga över beskattning av arbetstid till produktions- och konsumtionsskatter eftersom vi annars, hur mycket vi än effektiviserar och automatiserar, tvingas lönearbete lika mycket som idag för att kunna finansiera skola, vård, omsorg, rättsystem etc
Om du kommit ända hit måste jag passa på att tipsa om denna artikel, stämningen i det stora partiet tycks inte vara den bästa. Och en sak kan jag intyga: Det är många sossar som pratar skit om Mona Sahlin bakom hennes rygg, även till sådana som mig. Det förekom även då jag satt i riksdagen: det pratades skit såväl i riksdagsbastu som i utskott. Det var ibland riktigt pinsamt att höra. Det är en av orsakerna till att jag känner obehag inför socialdemokraterna.

21 kommentarer:

  1. Man måste likväl beundra (s) som har hållit ihop utåt så lång tid.

    Jo, en gång uppstod en splittring. Det var när ungsossar bröt med moderpartiet och bildade det som senare kom att heta Sveriges Kommunistiska Parti, och som i sin tur delades ett antal gånger innan (v) kom till.

    Vari låg då konsten att hålla ihop och förbli ett stort parti?

    En del av svaret är väl, att man tillämpat partidisciplin, alltså tukt. Vidare har ju fackföreningarna talat om för sina medlemmar att de ska rösta på SAP.

    Men hur länge bryr sig folk om ombudsmännens anvisningar?

    SvaraRadera
  2. Gör som politiker vanligtvis gör.Fortsätt att snacka runt och skyll på varandra medan skiten långsamt men säkert förfaller.Fram till dess får den vanlige knegaren bära upp ansvaret för vardagen som vanlig.Inget nytt under solen med andra ord.

    Pelle

    SvaraRadera
  3. Hörru Schlaug ska du inte skriva ett inlägg om kritiken emot IPCC.
    Vad jag förstått finns det en hel del forskar och vetenskaplig kritik.
    Och skenet om vetenskaplig konsensus och enighet bland alla som forskar med klimat är bluff.
    Det verkar som kritiken emot IPCC växer linjärt istället som Gore påstod att de tillhör "flat Earth society".
    Att det bara är CO2 som påverkar klimatet är enligt många osannolikt.
    Min farhåg är att flera viktigare miljöproblem kommer i skymundan på grund av klimatfixeringen. Klimatet har fått en religiös prägel och lyfts upp som den enda viktiga miljöfrågan.
    Ett större miljöproblem som jag är säker på man kommer få sota rejält för i framtiden är alla partiklar vi släpper ut i atmosfären (aerosoler). Studier i nordpolens isar har visat att isen där är helt grå av sotpartiklar ifrån Ryssland och Kinas kolförbränning. Alla vet hur svart drar åt sig värme och enligt vissa forskare är det ett problem för issmältning.
    Om man jämför med bensin bilar släpper de ut mycket lite partiklar.
    Vi som lever får se. Finannskrisen kanske minskar ned klimathysterin något så att en mer objektiv debatt kan uppstå.

    SvaraRadera
  4. Du har helt rätt i att tillväxtmanin måste upphöra om jorden skall bestå i ett sådant skick att människan kan leva kvar.
    Det svåra torde dock vara att få människor att ta till sig detta och frivilligt avstå från konsumtion. Den politiker som kommer med sådana förslag blir inte omvald.
    Betr. Mona Sahlin är det att göra det enkelt för sig att som Nalin Pekul påstå att hon motarbetas bara för att hon är kvinna. Denna åsikt är visserligen PK i dag, men alla som arbetat på en kvinnodominerad arbetsplats vet att inte alla tjejer heller är änglar!

    SvaraRadera
  5. "Att inte varva ner utan fortsätta jaga tillväxt medför att vi är fast i ett ekonomiskt slaveri".
    Eller snarare, vi är fast i ett ekonomiskt slaveri pga det sätt som banker och penningutgivning fungerar, ett som system kräver ständig tillväxt. Detta är en blind fläck och roten till problemet som måste rättas till för att vi ska kunna skapa
    ett hållbart och mänskligt samhälle.

    Ett kort klipp med Bernard Lietaer en verkligt kunnig inom penningfrågor:
    www.youtube.com/watch?v=62zG9ehnjKg

    Från Green Party i England:
    www.sustecweb.co.uk/wheres_the_money.htm
    www.sustecweb.co.uk/its_our_money.htm

    SvaraRadera
  6. Vi behöver folk som pratar ur skägget om vart vi är på väg. Birger och Johan Rockström tycker jag är de vassaste just nu! Problemet är väl att vårt nuvarande system kräver tillväxt för att inte kollapsa. Men det finns alternativ. Den som vill läsa om dessa kan läsa Lietaer i kommentaren ovan men också i den svenska uppsatsen Är den svenska valutan anpassad för en långsiktigt hållbar utveckling? - vilka brister finns och hur kan de åtgärdas? av den ekologiske ekonomen Nils Fagerberg. Hoppa över de teoreteiska resonemangen i början och förundras sedan över hur pengar skapas och hur de skulle kunna skapas på ett sätt som inte krävde tillväxt. Uppsatsen kan laddas ner på http://www.jak.se/ Välj Kurser mm och sedan Uppsatser och leta upp den i listan.

    Man kan också läsa boken Pengar - ett miljöproblem av Göran Hjort som trots att den är lite träigt skriven ger många aha-upplevelser. Kan beställas för en dryg 100-lapp av författaren på goranhjort@hotmail.com

    Vill man sedan koppla ihop det hela med peak oil kan ma titta på rysarvideon av Chris Martensen (MBA examen i finanser+PhD i medicin)
    http://www.chrismartenson.com/crashcourse

    Den som har oceaner av tid kan kolla in en EU-text av James Robertsson (engelsk konsult inom finans och ekonomi, tidigare regeringstjänsteman):
    http://www.jamesrobertson.com/book/neweconomicsofsustainabledevelopment.pdf

    Det duger inte att bara kritisera tillväxten utan att ersätta det nuvarande penningutgivningssystemet med ett annat.

    funderar

    Per Bergström

    SvaraRadera
  7. Tänkte ta upp ett ämne som ligger nära tillväxtmanin.
    Hörde på gårdagens radio ett reportage med debatt om en bok med titeln Svart Jord skriven av en Gustav Lindstedt.
    Den röda tråden var att livsmedelsproduktionen var alldeles för oljeberoende för att kunna vara långsiktig.
    Författaren förordade en övergång eller om man så vill säga återgång till ett jordbruk som det var före mekaniseringen.
    Hur pass realistiskt detta är återstår att se men det var intressant att höra.
    Det skissades även på kompletterande inkomster som hantverk m.m. till småbruket.
    Detta senare tror jag mera på.

    SvaraRadera
  8. det var huvet på spiken - som vanligt. du har verkliga alternativatt komma med och inte bara "tillväxtkritik". man måste inse attdet finns olika tillväxter.

    SvaraRadera
  9. Vad var det jag sa...!

    Mvh
    Karl Marx

    SvaraRadera
  10. Hej

    Hur skall Eriksson o Wetterstrand få ihop det med Sahlin i dessa frågor. Tragiskt att dessa två, Eriksson o Wetterstarnd, har fått urholka Milöpartiets ideologi på det sätt som de gjort.

    Robban

    SvaraRadera
  11. Birger, en lysande analys, jag har dessutom tagit del av dina inlägg under rubriken Utshoppad här till vänster. Mycket bra och genomtänkt, vasst och analytiskt. Bra inlägg i radion också, Niklas ekdal lät ytlig i jämförelse.
    Hasse Bildoktor

    SvaraRadera
  12. När det gäller tillväxten frågar jag mig varför all reklam dimper ner i mängder till mig varje vecka med allehanda "otroliga" erbjudanden.
    Sedan undrar jag hur mycket grejer som står oanvända i varje hem i form av apparater och dylikt, hur mycket mat som slängs, hur mycket kläder vi behöver som heller inte används etc etc
    Till sist undrar jag de som är beroende av a-kassa och den ska höjas, så bör den väl gälla ALLA som står till arbetsmarknadens förfogande inte bara de som har jobb och riskerar bli arbetslösa.
    Det är väl STATEN som ska stå för höjningen inte arbetsmarknadens parter.

    SvaraRadera
  13. De gröna anarkisterna... Där har du ditt idealsamhälle, Schlaug!

    SvaraRadera
  14. Robban. Klart att Mp + S får ihop det! Med ett urholkat Mp går det alldeles utmärkt.

    N.

    SvaraRadera
  15. Birger! Tack för igår i Söderköping, ett inspirerande, allvarligt och humoristiskt anförande som fick oss alla att känna mod!
    SNF:are

    SvaraRadera
  16. "Anonym Anonym sa...

    Vad var det jag sa...!

    Mvh
    Karl Marx"

    Woah! han är återuppstånden eller talar från andra sidan!? Och på allhelgona också! Läskigt!
    :)

    SvaraRadera
  17. Den kände Sociologen Immanuel Wallerstein menar att något nytt "Ekonomisk-Politiskt System" kommer att formera sig.Då det i historien funnits många olika historiska system, små "världar" som knutits samman ekonomiskt och politiskt. Det vanligaste systemet har varit världsimperiet, en "värld" som knutits samman av en centralt placerad kejsare som fått tribut från de yttre delarna. Alla system har ett liv, med födelse och död, eftersom de har inbyggda motsättningar och svagheter som blir starkare ju längre de fortlever Världsekonomin, det kapitalistiska världssystemet, är annorlunda, genom att det saknar en direkt kejsare i centrum, och genom att det är ekonominsom binder det samman. Från sin födelse runt/strax efter medeltidens slut,i Västeuropa, har världsekonomin gradvis expanderat till att täcka helavärlden. Wallerstein delar in systemet i centrum och periferi. Centrum ärden rikare delen, där högre varuförädling, finans och liknande äger rum,periferin är ofta en nyligen inordnad del där råvaror produceras och därarbetskraften ännu är billig.Det överförs vinster från periferi till centrum, centrum exploaterar periferin. Då centrum ständigt behöver nya kunder och ny billig arbetskraft, tenderar världsekonomin att vara ständigt expanderande, och dra in folk och individer i den externa arenan till periferistatus. Wallerstein arbetar även med begreppet semiperiferi (en mycket läsvärd bok där det kartläggs hur det gick till i praktiken när nya folk drogs in i systemet, är Europe and the People without History). Det behövs en stark stat som kan ge världssystemet lagar och regler, enhegemon, men denna får samtidigt inte bli så stark så att det förvandlas till ett världsimperium istället för en världsekonomi. Det kostar att varahegemon, och hegemonstatusen brukar därför skifta från land till land, närnya, yngre makter växer sig starka. Sådana maktskiften äger ofta rum genom världskrig. Hegemoner har varit Spanien, Holland, Frankrike, England och just nu USA. Världssystemet är naturligtvis ett kapitalistiskt klassbaserat system, där proletärer och semiproletärer producerar mervärde åt de klasser som äger produktionsmedlen. Wallerstein menar att Marx' tes om den absoluta exploateringen är sann globalt, världssystemet har inneburit mindre lycka,mindre välstånd och mindre frihet för en förkrossande majoritet av sina invånare. Politiskt är det indelat i stater, i en anarkisk ordning, ochden ideologi som dominerar det är liberalismen (som Wallerstein definierar något annorlunda än vad vi andra gör). Det bygger vidare på universalism,rationalism, och lite andra ideologier, och samexisterar historiskt medrasism och sexism. Världssystemets Död och hur Wallerstein menar att det kommer att gå under. I punktformrentav. 1. Minskad tillgång till billig arbetskraft. Varje gång en ny periferi infogats i systemet har systemet fått en stor grupp med billiga arbetare(ofta har de accepterat extremt låga löner, eftersom de ägt små jordbrukvid sidan av. Så kallade semiproletärer), som kunnat superexploateras ochdärigenom skapa superprofiter. Detta har även kunnat användas för atthålla nere lönerna i systemet som helhet. Nu har världssystemets själva framgång gjort detta svårare, då redan hela mänskligheten blivit en del avsystemet. Nya billiga arbetskraftsreserver kan bli svåra att hitta, ochsom följd av detta kommer lönernas andel av det skapade värdet att öka,vilket naturligtvis kommer att minska profiternas andel. 2. Ökat tryck på mellanskikten. Mellanskikten har historiskt varit enstabliserande faktor i systemet, politiskt sett, lojala mot systemet motarga proletärer. Men de har också ställt krav, och fått ständigt ökad delav kakan. Nedmonteringen av välfärdsstaten kan ses som ett försök att minska deras del av kakan, vilket sannolikt kommer att leda till missnöjebland dem, och ändå inte lyckas fullt ut. Resultatet kommer att varaständigt mer missnöjda mellanskikt, som fortfarande lägger beslag på enstor del av mervärdet (och därigenom minskar profiten). 3. Det ekologiska förfallet. Länge har företagen kunnat ägna sig åtproduktion utan att ta hänsyn till effekterna på miljö och kringboende. Ien perfekt marknadsekonomi skulle de ha varit tvungna att betala exempelvis grannar som fick cancer på grund av utsläpp, men en kombinationav politisk makt och bristande information gjorde att de kundeexternalisera dessa kostnader som det heter. Detta blir nu allt svårare,dels då miljön i delar av världen är så dålig att fortsatta utsläpp ochrovdrift leder till katastrof, och dels då styrkeförhållandena ändrats.Resultatet är minskade profiter. 4. Ökade klyftor mellan Nord och Syd, vilket leder till ökad migration.Detta i sin tur leder till politiska reaktioner i Nord, med oförutsägbarakonsekvenser. 5. Reformismens misslyckande. Wallerstein menar att världssystemets företrädare ingalunda har anledning att glädjas över misslyckandena för socialdemokrati i Första Världen, kommunism i Andra, och nationalism i Tredje, då dessa systemkritiska rörelser faktiskt främst gav människornahopp och gjorde dem till mer lojala arbetare och konsumenter. Hoppet fanns ständigt att SAP, ZANU eller vad det nu var för parti, en dag skullelyckas ge ens barn en bättre framtid. Då det blev tydligt att så inte var fallet, har en era av desillusionering och bitterhet följt, som kan komma att bli svårare att tygla än de organiserade arbetar- och nationaliströrelserna. Oroligheterna i Paris är bara ett exempel på detta.
    Janne M Göteborg

    SvaraRadera
  18. Intervjun med Niklas Ekdal var bra.
    Ekdal har en gudabenådad penna men i radion lät han tunn och vankelmodig.
    Så otroligt skönt att höra någon säga, och upprepa:
    - Vad vill vi med våra liv ? Vad är det som är viktigt ?
    Tack !

    SvaraRadera
  19. Även Wijkman problematiserar/ifrågasätter den eviga tillväxten.

    Mattias

    SvaraRadera
  20. Bra inlägg! Både här och i radio.

    Behövs nog fler sådana här debatter i media.

    Jojje
    http://astsael.blogspot.com/

    SvaraRadera
  21. "Tillväxt" som bygger på osund kreditexpansion är självklart inget bra, men annars förstår jag inte tillväxthatet.

    Det är bara titta vilka delar i världen som miljön är sämst. Det är inte i de länder som har högst BNP/capita, dvs de stater som har haft mest tillväxt/invånare sett historiskt.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.