Oljeproduktion stod pall för Dolly. Så löd en rubrik i gårdagens pappersupplaga av SvD. Dolly var en orkan som hotade amerikanska oljefält.Med anledning av diskussionen om huruvida det finns en grön ideologi eller inte så ställer jag nu frågan: Har du fattat vad som är fel i rubriken?
Har du fattat vad som är fel är vilar du tryggt i grön ideologi.
Att en orkan skulle kunna stoppa oljeproduktion är nämligen en total omöjlighet. Produktion betyder tillverkning eller alstring. Och en sak är säker: den tillverkning av olja som eventuellt pågår ner i jordskorpan den fortsätter precis som vanligt. Det som kan hotas av Dolly är konsumtionen av olja.
Den som tror att konsumtion av en naturresurs är detsamma som produktion har inte förstått. Det är nämligen en väldig skillnad mellan produktion och konsumtion. Att konsumera en ändlig naturresurs som olja är allt annat än tillverkning - tror man dessutom att man blir rikare och rikare ju mer man ägnar sig åt denna konsumtion så gör man dramatiska missbedömningar.
En gång i tiden var vi några miljöpartister som var noga med hur vi uttryckte oss, medvetna om att språket och dess ord förstärker de föreställningar – eller de normer – som samhället lever under. Vi aktade oss t ex för att använda begreppet produktion när det egentligen handlade om konsumtion av en naturresurs. I vartenda valtal angrep vi missbruket av de begrepp som formar en världsbild. Vi utgick från den gröna ideologi som vi uppfattade var grunden för grönt tänkande och grön världsbild. Idag slarvars det med detta, så till den milda grad att gröna politiker är på väg att slukas av den traditionella politiska världsbilden. Och därmed reducera sig själva till något tämligen harmlöst och ointressant för den som vill se en grön utveckling.
Så här skrev jag i boken Gröna drömmar och svarta oliver (jag skrev något liknande i boken Miljön, makten och friheten, men den texten har jag inte digitalt) om just denna ideologiska fråga:
”För en tid sedan var det storm på Nordsjön.Vi kunde i nyhetssändningar höra att ”produktionen av olja” hade upphört, att arbetarna på oljeplattformar hade tvingats iland och att oljebolagen tappade ett antal miljoner kronor varje dag. Men det ljögs i nyhetssändningarna. Produktionen av olja hade inte alls upphört. Produktion betyder nämligen ‘tillverkning” eller ‘alstring´. Produktionen pågick precis som vanligt långt där nere i djupet när växter och djur under årmiljoners gång förvandlas till det vi kallar ”fossila bränslen”.
Det som upphört var konsumtionen av olja, inte produktionen av densamma.
Varför är nu detta ett så viktigt konstaterande? Jo, produktion anses vara något positivt, något som gör oss rikare. Men konsumtion av begränsade naturresurser, som t.ex. olja, medför att världshushållet i själva verket blir fattigare och fattigare. Inte rikare och rikare. Konsumtion av ändliga naturresurser innebär att man tär av ett kapital, precis på samma sätt som man kan tära av ett kapital i en fond som ska finansiera pensioner.
Tär man på kapitalet blir man fattigare. Åtminstone om man inte utnyttjar kapitalet för att investera på ett sätt som medför att man slipper gröpa ur det än mer. Vill man inte bli fattigare försöker man leva på räntan. Begreppen förvirrar. Genom att konsekvent använda begreppet ”produktion” när det handlar om nedbrytande verksamhet så vänds våra tankar i felaktig riktning.
Ju mer vi tar för oss av naturresursernas lager och ju snabbare vi förvandlar dessa till rök och aska desto rikare påstår nationalekonomer att vi är. Och dessa ståuppkomikernas mästare är de som mer än några har inflytande över den förda politiken.
Ofta kallas det ”högteknologi” att mala sönder resurser från naturen till avfall. Och i vänsterns gamla vokabulär talas det om att arbetare skapar mervärde hur mycket de än deltar i den nedbrytande processen… Beslutsfattare som på fullt allvar tror att så är fallet är direkt farliga för framtiden. Detta ”mervärde” bygger på tron att ju snabbare vi förintar det naturkapital kommande generationer skall leva av, desto effektivare är vi.
Detta feltänk har lett till att människan idag lever i stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Människan har nämligen aldrig under sin långa historia malt ner mer sten, brons och järn än just i detta tidevarv.”
Språkhitler är fortfarande inte nöjd: Det var utvinningen av olja som stoppades, inte konsumtionen. Efter att man pumpat upp oljan finns den ju faktiskt fortfarande kvar, om än inte nere i berggrunden. Oljan konsumeras faktiskt inte förrän den används, exempelvis i en bilmotor...
SvaraRaderaJo, men i den allmänna politiska och ekonomiska debatten talar man om konsumtion, vilket man förstås även gjorde i SvD-artikeln. Magnus Persson tycks inte förstått språkets betydelse för hur vi uppfattar världen, verksamheter och ekonomin. Tyvärr talas det också om fiskeproduktion när fisken tas upp...
SvaraRaderaÄr det produktion eller konsumtion det handlar om när vi tar upp olja ur marken för att sedan tillverka nyttigheter åt människan?
SvaraRaderaDet beror naturligtvis på vilket perspektiv man väljer.
Vanligtvis talar man om produktion.
Schlaug väljer att kalla det konsumtion.
Ur naturens synvinkel kan man nämligen hävda att oljetillgångarna minskar.
Men är detta en anledning till att inte kalla det produktion?
Ur mänsklig synvinkel är det produktion vi har att göra med.
Visserligen minskar oljetillgångarna, men de tar faktiskt inte slut, vilket Schlaug tycks anse.
Naturen kan också sägas bli fattigare om oljetillgångarna minskar.
Men människan blir faktiskt rikare – genom allt det hon kan uppnå med hjälp av oljan.
De två perspektiven framstår därmed som klarare – naturens och människans.
Schlaug försvarar naturen, men menar säkert att detta försvar även, på sikt, gagnar människan.
Jag försvarar människan och menar att vi har rätt att utnyttja naturen till vår egen fördel.
Naturen har inget egenvärde.
Skulle den ha det vore en människofri värld att föredra.
Däri ligger ett människoföraktande drag i miljörörelsens tänkande.
Något förenklat:
Oljan finns där för att vi människor ska plocka upp den.
Gör vi inte det är vi inga människor.
Vi producerar och konsumerar.
Naturen tillhandahåller.
Denna principiella ståndpunkt är viktig om vi önskar upprätthålla det unika hos människan:
Vi är inga djur.
Vi behöver inte slaviskt underkasta oss naturens grymma nycker.
Sedan är det naturligtvis viktigt att värna om människans livsförutsättningar.
Den mänskliga utvecklingen kan ske på ett förnuftigt sätt eller med oförnuft.
Men det gagnar nästan aldrig människan att sätta käppar i hjulet för utvecklingen.
I ett kosmiskt perspektiv är energi- och naturresurserna oändliga.
När oljetillgångarna minskar, ökar dess pris på marknaden vilket stimulerar alternativen.
Denna process är jämngammal med människan själv.
I den slutliga analysen har vi ingenting att oroa oss för.
"Visserligen minskar oljetillgångarna, men de tar faktiskt inte slut", säger Kloker.
SvaraRaderaVad har du fått det ifrån?
Tror du att jorden producerar mer olja hela tiden?
Läs på lite om geologi!
Nej, oljan kommer att ta slut, experterna är bara lite oense om när.
Och när det sker, vad ska vi då packa våra varor och slänga skräpet i?
Naturen har inget egenvärde, säger Kloker också, men...
...om vi förstör naturen, förstör vi då inte för oss själva?
Det är väl knappast människoföraktande att påstå det?
Undrar vad som händer med de enorma hålrum, som bildas i jordens inre, när uljekörtlarna är helt tömda. Störtar "taket" in och orsakar jordbävningar?
SvaraRaderaEtt svar till Monika
SvaraRaderaNej, oljan tar aldrig slut. Produktionen kommer att upphöra den dag när priset blir för högt att pumpa upp den ur marken.
Sedan förhåller det sig ju faktiskt så att olja fortfarande bildas, men detta går så sakta att vi kan bortse härifrån i ett mänskligt perspektiv.
Frågan vad vi ska packa våra varor och slänga skräpet i när oljan blivit för dyr vittnar om en hjälplöshet som i praktiken aldrig funnits hos människan. Svaret är att den ekonomiska utvecklingen (tillväxten!) fixar det!
”Naturen har inget egenvärde, säger Kloker också, men...
...om vi förstör naturen, förstör vi då inte för oss själva?
Det är väl knappast människoföraktande att påstå det?”
Som du kan se berörde jag detta. Naturen har inget egenvärde, men den har ett värde för människan. Därför ska vi hushålla förnuftigt med den.
Oljekörtlar heter det väl.
SvaraRadera"Visserligen minskar oljetillgångarna, men de tar faktiskt inte slut, vilket Schlaug tycks anse."
SvaraRaderaSchlaug har tidigare här på bloggen hävdat att han har en inställning till storleken på världens oljereserver som bara kan kallas mycket överoptimistisk.
Avfallsproblemet av all konsumtion är problemet inte konsumtionen i sig. Läs klimathotet.
SvaraRaderaKloker, där håller jag med, visst ska vi hushålla förnuftigt med naturen.
SvaraRaderaMen det är annat att utnyttja den, som du sade tidigare. Utnyttja är för mig att använda något utan tanke på konsekvenserna och bara för sin egen skull. Men jag kanske märker ord.
Jodå, oljan tar slut. När den oljeförande berggrunden i en viss oljkälla inte längre har någon mer olja, då anser jag att just den oljekällan är "slut". Frågan är dock om vi kommer så långt, om inte nya tekniker för att komma åt den sista oljan uppfinns. Vilket inte är helt orimligt, förstås.
Slut för oss uppe på ytan blir det i alla fall, förr eller senare.
Det där med att inte ha något att packa varor i var givetvis ironi.
Vad jag egentligen menar är att även om vi hittar nya energikällor så är vi fortfarande beroende av oljeprodukter, som kan blir knepigare att ersätta, tex inom medicinisk vård. Vi använder ju plast överallt! Det är sådant mänskligheten borde ligga sömnlös över, kanske inte i första hand hur vi förpackar våra matvaror och får bilen att rulla.
Men om man inte tror att oljan kommer att ta slut, då är det klart att man inte funderar på det.
Angående vad anonym säger om enorma hålrum som blir tomma.
Oljan ligger inte i enorma hålrum, som en stor grotta, utan i porösa bergarter. Inget "tak" som störtar in, alltså. Lite lektion i geologi, bara...
Hasse: Visst är det fel att kalla det "produktion". Min poäng är bara att det är lika fel att kalla det "konsumtion". För att använda ditt eget exempel: fisken konsumeras inte förrän den ligger på tallriken och du stoppar den i munnen, och produktionen sker över flera månader innan den fångas (dvs när fisken växer)...
SvaraRaderaTvå fel gör inte ett rätt, helt enkelt.
Nyttja, men inte utnyttja. Bruka, men inte förbruka.nwsbeumn
SvaraRaderaMonica,
SvaraRaderaMängden petroleum som används för att tillverka läkemedel, andra viktiga kemikalier och plaster är trots allt relativt liten. Även om vi får mindre petroleum i framtiden kommer det finnas nog för att täcka dessa behov. Man kan ju också använda kol som råvara, eller biomassa för den delen.
Det är transportsektorn som är det primära problemet. Sen har du industri, kraft och värme. Först sen kommer högörädlade produkter som läkemedel och petrokemikalier.
Språket skapas av värderingar, och förstärker de värderingar som existerar. Det ekonomiskt-politiska språket speglar en världsbild, vilket det nog är ganska lätta att inse bara man är observant. Det är säkert så att människor som har en "grön världbild" reagerar som Schlaug och jag är benägen att ställa mig till dessa.
SvaraRaderaBerntd W
Kanske ordet produktion används just för att dölja verkligheten. Vi ska inbillas, att de ändliga resurserna är o-ändliga. Tuta & kör, hej & hå!
SvaraRaderaGröna tankar
Dölja verkligheten? Kanske.
SvaraRaderaMen precis som Magnus här ovan säger, så borde utvinning vara det ord man använder.
Produktion är en slarvig användning av oljebranschens tekniska term production, som betyder utvinning efter det att oljan hittats, (vilket i sin tur kallas exploration, men det vet jag inte vad det heter på svenska). Konsumtion är nästa steg, dvs när den når konsumenten.
Men visst är begreppen förvirrande.
Exploration=prospektering.
SvaraRaderaProduction=utvinning.
Ingen konspiration här inte, bara lata journalister och gröna konspirationsteorier.
Tack för alla kommentarer!
SvaraRaderaKloker: Du skriver att naturen inte har något egenvärde, och delar därmed uppfattning med förskröäckligt många politiker. Min gröna grundsyn innebär att naturen har ett egenvärde, att människan är en art bland andra, att vi visserligen är artegoistiska men att denna egoism bör minskas till förmån för hela det ekologiska systemet.
Magnus: Problemet uppstår när man i den politiska och ekonomiska debatten uppfattar minskat naturkaptial som en pluspost i BNP, det vill säga när man påstår att vi blir rikare fast vi ur ett större perspektiv blir fattigare. Hela sättet att mäta ekonomins utveckling blir fel, vilket är en grön kritik av den rådande nationalekonomin som styr varenda finansdepartement...
Birger: Du slår in öppna dörrar, jag håller med om att "produktion" är ett felaktigt ord, av precis den anledning du skriver.
SvaraRaderaProblemet med ditt förslag på alternativt ord är bara att ditt ord implicerar att utvinningen i sig innebär en minuspost i BNP, vilket inte heller stämmer. Hypotetiskt sett skulle man ju kunna utvinna oljan, men ändå aldrig någonsin använda den, utan att stoppa den i en lagercistern någonstans. Minusposten uppstår först när oljan förbrukas (förbrukning är ju som känt är en synonym till konsumtion).