Fredrik Reinfeldt bekymrar sig över att de som bor i Kina vill leva på samma materiella nivå som svenskar. Han inser att det inte fungerar, världens resurser räcker inte till. Och att miljön inte tål det. Därför uppfattar han kineserna som ett problem. För att inte tala om vad moderaternas ungdomsförbund anser...Vi kan inte med hedern i behåll förneka andra att leva på ett sätt som vi själva gör. Vi måste visa att vår livsstil är förhandlingsbar. Det är nämligen inte kineserna som är problemet. Det är vi. Tänk om Reinfeldt, som den förste ledare i Europa, kunde erkänna detta istället för att peka finger åt dem som vill leva på det sätt som han själv gör.
Han borde istället peka finger åt den framväxande överklass, i Sverige såväl som inom andra länder, som låter en allt mer grotesk överkonsumtion bli till norm.
Vi behöver förvisso fattigdomsbekämpning, men minst lika mycket behöver vi rikedomsbekämpning.
Så länge vi inte förändrar vår egen livsstil kan vi inte heller gnälla över att det varje dag, under lång tid, rullat ut över 10 000 nya bilar ut på de kinesiska vägarna. Trots det släpper varje kines bara ut en fjärdedel så mycket koldioxid som en genomsnittlig EU-medborgare.
Hoppet att Kina inte bär sig lika illa åt som vi finns, trots allt. Man har visat större intresse för klimatfrågorna än USA, man ligger på tredje plats i världen när det gäller utbyggnad av vindkraft, man satsar på nya energieffektiva transportsystem, det finns kinesiska entreprenörer och forskare som ser möjlighet att bli världsledande när det gäller massframställning av solceller. Miljöskatter har införts på bland annat stadsjeepar och engångspinnar. Alltid något. Tur att inte moderaterna lyckats stoppa miljöskatterna där...
”Lyckas vi hoppa över den teknik som Västvärlden byggt sitt välstånd på så kan vi bidra till en hållbar värld”, säger en ung man vid ett av Beijings universitet. Hans ögon strålar av entusiasm.
”Kärnkraft?” frågade jag.
”Det också”, sa han.
”Terrorister?” frågade jag.
”Tja, vi har ju militär bevakning av reaktorerna”, sa han.
Kärnkraft kommer att byggas ut i Kina. Inte minst eftersom problemen med dammbyggen är enorma, med stillastående hälsovådligt vatten, utarmning av biologisk mångfald och påtvingade folkomflyttningar.
Så du håller inte med om att ekonomisk tillväxt ger bättre miljö? Din negativa uppfattning ger sannerligen inget hopp för framtiden.
SvaraRaderaJag menar att ju mer tillväxt vi har globalt, ju fler människor kan leva lyckliga och få sina behov tillfredsställda.
Miljöfrågorna reglerar sig själva, när hot om t ex klimatfrågan diskuteras, så åtgärdas dessa genom att den ekonomiska tillväxten ger oss utrymme att investera i ny teknik, nya flygplansflottor, miljövänliga bilar och till och med ekologisk mat om vi nu anser det skulle bidra till en bättre värld.
Du är pinsamt reaktionär i din plädering, Birger! Ekonomisk tilläxt och bättre miljö går hand i hand. Det säger ju till och med ledande miljöpartister nuförtiden!
Var vi lyckligare på stenåldern? Det är den fråga man vill ställa när man läst Schlaugs inlägg om rikedomsbekämpning.
SvaraRaderaBo stad:
SvaraRaderaDu missar poängen.
Ekonomiskt tillväxt kan gå hand i hand med miljön, men gör så inte idag, om de rådande premisserna får gälla. Framför allt kan man opponera mot slit och släng samhället, samt att allt fler rika länder konsumerar in absurdum.
Ekonomiskt tillväxt behöver i u-länderna, men vi (i-länderna) måste bromsa vår utveckling (utjämning av välfärden).
Snälla Heiti Ernits! Människan strävar alltid efter det som är bättre, ekonomisk tillväxt ger oss ett bättre liv, ett rikare liv. Det är den ekonomiska tillväxten som skapar möjlighet för oss att investera, konsumera och därmed också producera. Du och Schlaug tycks tro att "de fattiga" i vårt land betjänas bäst av nolltillväxt, men hur skall de få det bättre om inte kakan ökar? Ju mer kakan växer, ju mer finns att dela på.
SvaraRaderaBo Stad och Anonym raljerar över ett av vår tids största, kanske allra största, problem: överkonsumtionen hos de redan rika. För det första blir de inte lyckligare i ett samähälle där skillnaden mellan rika och fattiga är mycket stor, för det andra håller inte Tellus, vår Jord, för denna överkonsumtion. "Rikedomsbekämpning" är ett provocerande begrepp men jag måste ändå säga att jag tycker att det slår huvudet på spiken.
SvaraRaderaSven S
Det är hoppfullt att Kina visar intresse för miljöfrågor. Väst borde sopa rent framför sin egen dörr först, helt klart. Om Kina satsar på nya energieffektiva transportsystem är det positivt, jag förstår inte varför tättbefolkade länder som Nederländerna inte har gjort det.
SvaraRaderaFrågan är dock vad som driver? Kina är antagligen tvunget att satsa på alternativa energikällor, och kärnkraft, eller som deras egna fossila tillgångar är helt otillräckliga.
Ekonomisk tillväxt som den ser ut idag och ökande energikonsumtion hänger ihop, det kommer vi inte ifrån. Även om det satsas på miljön, effektiva allmänna kommunikationsmedel alternativa energikällor och likn.
Jag önskar bara att Kina hade mer miljömedvetenhet utomlands, i sin febrila kamp för att få in en fot i den globala oljeproduktionen.
Monica! Håller med dig helt om att kinesiska företag - i enlighet med Kinas grundprincip om nationers rätt att sköta sig själv - tar för sig, inte minst i Afrika, på ett sätt som är synnerligen tvekssamt.
SvaraRaderaBo Stad! Redan den gamle liberalen John Stuart Mill menade att ekonomisk tillväxt var nödvändigt upp till en god materiell nivå, sedan är det andra saker som bör växa: den fria tiden, kulturen och det han kallade "andligheten".
Om du, Bo Stad, tror att vi blir fattigare om ekonomin inte växer så tror du fel. Fördelning mellan rik och fattig kan förstås handla om att dela på en ständigt växande kaka - men det kan också handla om att dela på den kaka som finns. Än mer intressant är att fundera över vad den där kakan är gjord av.
Heiti! Visst är det som du skriver: att ekonomiks tillväxt är nödvändigt i många länder, som t ex Kina. Sedan kan vi diskutera om ekonomisk tillväxt och förbättrad miljösituation går att förena i de rika länderna. Det vi har att luta oss emot är följande tragiska faktum: Samtidigt som vi effektiviserar resursanvändningen och minskar utsläppen per producerad enhet så ökar mängden enheter i sådan takt att ingenting blir vunnet. Jag satt i en förhandling med sossarna en gång om "gröna nyckeltal" i statens budget. Sossarna ville att nyckeltalet skulle vara utsläpp i relation till BNP... Dvs om bara BNP ökade så kunde utsläpp och resursförbrukning få öka i samma takt utan att det blev röda siffror... Så tänker neoklassiskt skolade nationalekonomer och traditionella tillväxtpolitiker...
Jag har ett tag varit inne på samma linje om rikedomsbekämpning, fast ur ett socialt perspektiv.
SvaraRaderaJag har skrivit ett längre inlägg om det här: http://jakopdalunde.wordpress.com/2007/06/13/valfard-och-rikedom/
Men kortfattat så anser jag att rikedom inte säger något om absolut välstånd, utan bara relativt. Rikedom innebär att ett fåtal har markant mer ekonomisk makt än genomsnittet. Och med makt följer ansvar.
Antingen så tar "de rika" sitt ansvar, eller så bör makten och ansvaret utjämnas. Vilket också kommer öka det sammanlagda välståndet, då 100 människor har mer glädje av 1000 kronor extra i månaden än vad 1 person har av 100 000.
Hej Birger Schlaug!
SvaraRaderaHittade din sajt idag och jag måste säga att den är spännande, elegant och vacker. Så du har nu fått en ny läsare. Idag gick många timmar för mig.
Becka R
Intressant att Bo Stad och Anonym var så snabb att kommentera men när de fått "motkommentarer" så skriver de inte mer. Jag tycker som du, kakans beståndsdelar är det som är intressantast. Moder Jord består av en ändlig kaka, inte oändlig som många tror. Växer vissa stater måste andra maka på sig. Alternativet är ett storkrig om jordens resurser. Kampen om oljan har redan startat. När bryter kriget om vattnet ut?
SvaraRaderaHa det gott! /Katrin