Hänt i veckan i landet utan vinter

I landet utan vinter har vårblommorna dykt upp. Och 59 procent av sossarna vill se en s-mp-regering, låter DN meddela. Apropå hiskeliga budskap så möttes jag i veckan vid besök på ortens vårdcentral av den glada frågeställningen: Vad händer efter döden?

Det var Jehovas Vittne som hade lagt ut broschyrer. Upplyftande. Hann aldrig ta reda på svaret. Vill inte heller ha reda på svaret varför 59 procent av sossarna älskar miljöpartiet...

Bildvalet föreställer våren och kan väl inte kränka någon hoppas jag. Det är ju populärt att känna sig kränkt för allt mellan himmel och jord. Det är inte någon bild på profeten vi ser, vill jag påpeka i all stillsamhet. Kränkt kan man däremot bli av politik, här några exempel på veckans utspel som säkert kan kränka någon...

Nya blåa missar
Fredrik Reinfeldt har gjort allt för att framstå som trovärdig i klimatpolitiken och moderaterna har gjort och sagt saker som varit totalt omöjligt för mindre än ett år sedan - inte minst vad gäller den gröna skatteväxlingens principer, vikten av högre bensinskatt och att "gå före i miljöpolitiken". Allt han byggt upp raserar han på mindre än en minut när han sågar klimatberedningen för att ha gått för långt, trots att moderaten i utredningen ställt sig bakom majoritetens förslag. Så ohyggligt klumpigt!

Den lilla tavlan som stackars Reinfeldt gjorde i sitt uttalande om utnämningen av Odenberg spär på. Fredrik, akta dig för Alterå på näringsdepartementet. Han var med i centerns ungdomsförbund när de fortfarande var Åsa-Nissemarxister. Så likt en god kommunist lät han den externa konsulten välja mellan Odenberg och Odenberg. Två av tre utnämningar har förresten skötts utan annonsering, vilket jag tycker är helt okej av den enkla anledningen att få kompetenta människor som sitter på ett bra jobb vill låta det bli offentligt att de söker fina jobbet i staten. Dessutom: skulle de inte få jobbet är det knappast att se som en merit inför framtiden... Borgarnas löfte om offentlig annonsering av fina jobben är, hur bra det än låter vid köksbordet, ett bra sätt att få mindre kompetenta människor på posterna.

Mitt förtroende för professor Olof Ruin är begränsat, men han har idag låtit publicera likartad uppfattning. Jag vidhåller in uppfattning trots detta.

Röd insikt, för omväxlings skull..
Lars Ohly vägrar ingå i ett alliansliknande samarbete med s och mp inför valet. Han anför att detta skulle medföra ytterligare steg mot ett tvåpartisystem i Sverige. Han har helt rätt i denna analys. Den utveckling vi ser mot två totalt cementerade block innebär ideologiernas förtvinande, vilket demokratin och tankefriheten skadas av.

Självfallet behövs ett grönt parti som vågar stå djupare gröna värden när det gäller synen på människan, arbetet, friheten och miljöns djupare innebörd för vår varande.

Självfallet behövs ett konservativt parti som står fäör de värden kristdemokraterna en gång stod för.

Självfallet behövs ett socialliberalt parti av den art som Bengt Westerberg företrädde. Den politiska debatt vi ser idag ryms inom en oerhört begränsad tankesfär, en sfär vars brist på bredd närmar sig den inskränkthet som kännetecknade gamla öststatsländer, om än med andra förtecken.

"Effektivare" grönt beslutsfattande
Miljöpartiet har infört en effektiv beslutsordning där partiprogram har en underordnad betydelse. Således meddelades i veckan att partiet numera är positivt till traditionella betyg i avgångsklasserna. I Ekot sa Peter Eriksson följande:

– Det är för att vi behöver ändock ett urvalssystem för att komma vidare till gymnasiet och för att komma vidare till universitetet. Det är då en bakgrund till att vi i de årskurserna är beredda att ändra vår linje för att kunna medverka i någon form av uppgörelse som bygger på en kunskapsbaserad skolpolitik.

I partiprogrammet sågas idén med betyg som just urvalsinstrument. Man kan undra vad som hänt i sakfrågan - annat än att det gäller att lägga tillrätta inför en regeringsbildning efter valet, att anpassa sig till den blockpolitik som man bakom kulisserna inser kommer att leda fram till ett tvåpartisystem om den utvecklas genom anpassning till varandra inom varje block. Men behöver man ändra sin argumentation för det? Räcker det inte med att säga att man var villig att kompromissa?

Samma märkliga agerande hade partiet när man plötsligt fick det till en "grön framgång" att Sverige ingår i EU:s militära stridsgrupper - istället för att säga att det var en kompromiss som medförde att man fick ökat inflytande över andra delar av försvarspolitiken. Det är inte fel att kompromissa. Däremot är det fel att plötsligt påstå något som går tvärtemot vad man sagt tidigare.

Mer om forskning om betyg finns här.

Gröna framgångar i klimatberedningen
Visserligen kom man inte överens i klimatberedningen, men alla var plötsligt överens om att man nu hunnit ifatt det mer än tjugo år gamla miljöpartikravet att avdrag för arbetsresor skall bygga på avståndet från hem till jobb - sedan må man köra sin bil, samåka med grannen, ta bussen, cykla eller krypa. Ett enklare sätt att förändra arbetsresandet finns faktiskt inte. Nejsägarna har vaknat till liv!

Ursäkta denna långa drapa så här i all hast på lördagsmorgon. God helg!