År 2007 kom Andreas Malms bok Det är vår bestämda uppfattning att om ingenting görs nu så är det försent kom ut. Många inom klimat- och miljörörelsen älskade boken.
Andreas målar i tunga färger och utsagorna om hur det skulle gå var många. Och väl utvalda för att skapa lätt panik. Jag tyckte inte om boken, trots att jag förstås var lika engagerad i klimatfrågan som Andreas.
Jag vägrade skriva om den. Av den enkla anledning att jag ansåg att den gav en bild som ett kvarts sekel senare skulle visa sig vara rejält överdriven. Kanske var det fegt att inte recensera den på ett kritiskt sätt. Men det skulle bara utnyttjats av klimatskeptiker och högerfolk som ignorerade hela klimatfrågan. Så jag höll käft offentligt.
Fördelen med boken var att många vaknade när det gällde klimatfrågan, inte minst en och annan journalist. Dessvärre blev många nyfrälsta minst sagt osakliga.
När den högerorienterade nätsajten Kvartal nu kritiserar boken - det är Henrik Höjer som skriver - genom att jämföra vad som skrevs och hur det blev så visar det på problemet.
Andreas Malm hade så vitt jag minns redan då en politisk hemvist som är mig främmande beroende på sin våldsbenägenhet. Journalister som recenserade boken saknade ofta kunskap och gjorde därför ett dåligt jobb. Tunga namn betedde sig nyfrälst.
Jag anser att klimatdebatten ska föras hederligt, det var också därför jag kritiserade Al Gore för hans retoriska överdrifter med den film han skapade. Han medverkade till att sätta ljuset på frågan, och möjligen var det så att den retoriska varianten han piffade sina utsagor med var nödvändiga för att väcka människor.
Men, som sagt, jag anser att klimatfrågan är för viktig för att inte hanteras hederligt och sakligt i debatten. Vi är i det som, med rätta, kallas klimatnödläge. Regeringar och parlamentet tar för svaga beslut och individer bär sig åt som om dom är helt ovetande. Vi är illa ute.
Böcker och slarviga utsagor som kan användas av klimatförnekare och girigbukar i syftet att säga "titta, dom överdrev" är kontraproduktiva.
