Begreppet brukar användas för att beskriva allt från händelseutvecklingen i klassisk litteratur och opera till de sämre berättelserna i Kalla Anka.
Det borde nog användas lite mer för att beskriva politikens vindlingar. Särskilt i valrörelser, men icke enbart.
Jag ska inte frikänna mig från att själv vid något - eller rent av några - tillfällen ägnat mig åt denna mindre ädla konst. Ibland kan dess funktion vara att bryta igenom mediebarriärer, gärna då i förvissningen att medianerna inte fattar att det man håller på med utspelar sig i den häraden.
I dessa dagar tycks mig ganska många bete sig, och uttala sig, på högsta nivå i just grenen "idiot plotting". Alla ingredienser finns där: det ologiska, det irrationella, det lätt hysteriska och det korkade.
Just nu verkar den mer borgerliga - eller som en del säger "blåbruna" - oppositionen vara i toppform när det gäller just idiot plotting. Men det smittar av sig. Som i debatten om elpriser.
Att producera el i Sverige kostar lika lite som vanligt, men elen säljs till hysteriska priser vilket ger enorma vinster till energibolagen.Vilket alla partier tycks se mellan fingrarna på. Alla accepterar följderna av den så kallade marginalprissättningen - priset för alla el sätts utifrån vad det kostar att producera den sist producerade. Lägg till det att Sverige exporterar mer el än något annat EU-land.
Vad göra? Jo, inför det som skulle kunna kallas medborgarbonus (om nu begreppet medborgarlön känns jobbigt...) som går tillbaka till medborgarna/de som är skrivna i Sverige. Finansieras genom höjda koldioxidskatter och övervinstbeskattning på energibolagen.
