En ny gasledning från Ryssland till Västeuropa är aktuell. Gotland kan bli upplagsplats för gasrör under bygget, vilket gett upphov till en, för krigsretoriken lämplig, debatt på temat "ryssar kan komma att inte bara landsätta rör utan även stridsvagnar...".
Jisses, vad krigsretoriken varvas upp.
Förra gången man började lägga gasrör på Östersjöns botten meddelade Peter Eriksson - numera statsråd i den rödgröna regeringen - att den borgerliga regeringen inte tog hänsyn till Östersjöns miljö genom att ge tillstånd för gasledningen. Till TT meddelade Peter:
- Regeringen har fegat ur och inte vågat ställa tuffa krav på företaget att ta fram ett landbaserat alternativ - det här innebär stora skador på Östersjön. Som EU:s ordförande har regeringen talat om vikten att värna Östersjön, men detta visar att man inte menat allvar.
Frågan blir då om den nu sittande regeringen också "fegar ur" och inte tar hänsyn till Östersjön.
Som lustifikation kan noteras att Ulrica Schenström - statssekreteraren (M) som fick sparken för att hon drack vin tillsammans med en tevejournalist istället för att sköta sitt jobb - jobbade som välbetald PR-konsult för Nord Stream och den gasledning som Fredrik Reinfeldts regering så småningom godkände.
Som ytterligare lustifikation kan nämnas att regeringspartiet Folkpartiet och oppositionspartiet Vänsterpartiet då var överens om att gasledningen borde stoppas - bland annat med skälet att beroendet av Ryssland skulle öka. Detta oroade dåvarande vänsterledaren Lars Ohly.
Ni som följt min blogg under många år kanske minns att jag tillhörde de som inte motsatte mig att en ledning las ut. Jag tyckte att debatten kring detta ämne var ganska torftig.
Mina egna argument i frågan om gasledningar var att kolet i länder som t ex Polen och Tyskland snabbast möjligt måste avvecklas med hjälp av förnybar energi - men akut också med hjälp av naturgas (fossilgas) som avger 40% mindre koldioxid än det kol som nu används. Ett antal alternativa ledningar vore därför en acceptabel del i en snabb avveckling av kolet. Trist, men enligt min uppfattning det minst dåliga man kan göra.
Att göra sig beroende av rysk gas ansåg jag inte vara lämpligt, men att se gasen som en av flera snabbt inkopplade akutalternativ kunde vara fullt rimligt - att dessutom handla med Ryssland uppfattade jag som en viktig åtgärd för att landet skulle bli ekonomiskt beroende av länder i gamla Västeuropa som ett steg i byggande av nödvändig gemensam säkerhet.
Nu har vi snarare hamnat i motsatt situation: Ryssland putinfieras, ekonomiska sanktioner byggs upp från båda sidor, tonläget har skruvats upp, begreppet "gemensam säkerhet" har plötsligt getts den nyuppfunna innebörden att säkerhet skall skapas med allierade, inte med potentiella fiender som varit den ursprungliga innebörden.
Den här nya ledningen då?
Ur klimatskäl borde det räcka med de två rör som redan finns - de nyttjas, så vitt jag förstår, bara till cirka 70 procent - och länder som Tyskland satsar stenhårt på vind och sol.
Länder som Polen borde ta problemet med kol på allvar - främst rejäla satsningar på förnybar energi, men naturgas (fossilgas) kan rimligen också öka som tillfällig nödlösning. Polen planerar tyvärr större projekt med skiffergas, vilket är värre än den naturgas som kommer från Ryssland.
Vad gäller den svenska regeringens ställningstagande till planerna på nya ledningar lär de landa på samma sätt som den borgerliga regeringen beslöt. Godkänna. FN:s havsrättskonvention ger stater rätt att lägga ut såväl el- och telekablar som olje- och gasledningar på andra staters kontinentalsockel.
