Först Persson - sedan Borg...

Det är lite lustigt när högdjuren kommer dragande sent om sider. Häromdagen meddelade Göran Persson att vi borde sänka arbetstiden. Godmorgon, Göran! Och några timmar senare kunde vi ta del av att Anders Borg meddelat världen att det är bekymmersamt med de stora skulder som svenska hushåll och företag försett sig med. 

Godmorgon, Anders!

Det är skulderna som hushållen tagit på sig som gjort det möjligt att upprätthålla den ekonomiska tillväxten i landet. Den har vi nämligen lånat till i allt större utsträckning de senaste tio åren. Så att Anders Borg har sluppit skaffa sig en formell statsskuld för att uppnå samma sak. Förlåt att jag tjatar om det.

Skulderna är mer än bekymmersamma. De utgör grunden för en trolig djup svensk sammanvävd kris när finanskris, lågkonjunktur och uppsägningar tar tag i landet på allvar. Frågan är inte om. Utan när. På vägen kan det gå lite uppåt en stund då och då, vilket kommer få kvällstidningarna att hojta om att "nu kan du ta lån igen!"

Eurokrisen var oundviklig, globaliseringens fördelar för ett litet land som Sverige övergår naturligtvis till nackdelar när den nått längre än till den för Sverige lönsamma grundfasen - lägg till det fastlåsningen i en arbetstidsnorm som är anpassad till den arbetskraftsintensiva fasen av industrisamhället. Väven som man vävt är allt annat än hållbar.

När man vägrat se att det inte går att upprätthålla tillväxt med hjälp av lånade pengar i ett skede när oljesamhället börjar rämna och den reella verkligheten börjar sätta sig i vägen för låtsasekonomin är man en del av problemet, inte en del av lösningen. 

Ja, ni vet jag har skrivit om det här med skuldsättning några år nu... Klart det är kul att finansministern vaknat till liv. Vice riksbankschefen meddelade samma sak häromdagen - godmorgon! En intressant notering om vilka medier som valde att tiga om detta gjordes av bloggrannen Cornucopia?

För övrigt krävde MP redan för ett kvarts sekel sedan att ränteavdragen stegvis - med t ex en procentenhet om året - skulle avvecklas för att förhindra konsumtion på krita med de följder det ovillkorligen skulle leda till när vi hamnar i den samhällsevolutionära fas där tillväxt inte längre kan uppnås. Själv fick jag skäll från sossar och moderater. De förstod ju så mycket bättre. Eller rättare sagt: de petade upp fingret i luften, kände hur det blåste och tittade fram till nästa valdag.Vad MP idag står för vet jag inte riktigt, man tycks pendla mellan gamla insikter och det ekomodernistiska suget av att muta medelklassen med godis på vägen till valurnorna.

Hade vi påbörjat avvecklingen av ränteavdragen för 25 år sedan hade dessa i stort sett varit borta nu. Och därmed skulderna betydligt mindre. Förutsättningarna för att leva i en robust ekonomi hade varit större. Vi hade haft större möjlighet att mjuklanda istället för att riskera att störta. (Bloggen BoLåneTorsk har för övrigt en lika nyttig som kort genomgång av dagsläget när det gäller bostadslånen.)

Så länge länder styrs av piloter inom politik, näringsliv och fackföreningar som valt att utrusta sig själv med både hörselskydd och skygglappar så blir det som det blir. När de fått för sig att långtidspolitik handlar om en mandatperiod är det än värre. Politik bör föras med siktet inställt minst en generation framåt - med det siktet inställt kan man navigera också i dagspolitiken på ett seriöst sätt. Det är som när man kör mc, att titta bara några tiotal meter framför sig kan kännas tryggt, men är livsfarligt - att se långt fram gör att man kan ta sikte, planera och anpassa hastigheten.