Redan för en dryg vecka sedan hade finanskrisen kostat 3000 miljarder. Det lär vara uppe i 4600 miljarder nu.Tänk om stater och banker lagt ner lika mycket kraft, som man nu lägger ner på att hejda finanskrisen, på att hejda klimatkrisen.
Men den viljan finns inte. Det som går bra för att försvara ekonomiska system tycks vara omöjligt för att försvara ekologiska system.
För mindre än en tiondel hade vi klarat av att rädda jorden från miljöhot, på ett socialt anständigt sätt. Åtminstone om man får tro den gamle vännen Lester Brown - det är han som ansvarat för den årliga utgivningen av State of the world (Tillståndet i världen).
Hans senaste bok heter Plan B 3,0 - uppdrag rädda jorden.
Den innehåller kanske inte så mycket nytt för oss freak, men visar ändå att det finns ett nyttigt mellansteg mellan förnekande och förtvivlan Nämligen förhoppning.
Förhoppning som ju borde kunna växlas in i handling, kan man tycka. Men nu lever vi i Dumhetens Tidevarv.
Lester Brown hävdar torrt att den summa som behövs i gröna investeringar bara är en tiondel av världens militära utgifter - och att man efter Pearl Habor extremt snabbt lyckades ställa om amerikansk bilindustri från att tillverka bilar till att tillverka tanks, krigsfartyg och bombplan... Nu när hotet är klimatet, så skulle det ju kunna gå lika snabbt att ställa om från bilar till vindkraftverk och solceller...
Lester Brown har under åren pendlat mellan att vara pessimist och optimist. Nu visar han på möjligheter - men inser att systemen är tröga och att hans krav på handling inte lär bli genomfört.
För övrigt skålades det, enligt trovärdig källa, i champagne på Wall Street häromdagen när man fått klart för sig att medborgarna via skatterna skall stå för fiolerna. Medan man själva skall få köra vidare som vanligt... Och Sveriges statsminister uppmanar till fortsatt konsumtion för att hålla igång hjulen.
Birger. Lite off road, om det tillåts.
SvaraRaderaDu får ju ofta på nöten i denna spalt, för dina åsikter och texter. De som hoppar på dig pekar ofta på teknikens framsteg och att du borde vara tacksam för hela denna utveckling. Ditt bloggande, menar en del, är ju möjligt tack vare dessa framsteg.
Spontant reser jag alla taggar mot dem, som angriper det gröna tänkandet. Men vi måste ju också tillstå, att de faktiskt har rätt
i mycket. Samtidigt som de, enligt åtminstone min åsikt, dras med ett grundläggande feltänk.
Skulle du kunna göra ett försök, att analysera bloggsamtalet med avseende på dessa motsättningar?
Jag har f.ö. här en skiss till bidrag:
Varje tidsålder kan peka på sina framsteg, dvs samhällsföreteelser som gett människor lättnad i livet.
Det kan vara hävande av vidriga farsoter, massvält och annat. Medeltiden ansåg sig säkert vara bättre att leva i än vikingatiden, och 1700-talet kunde yvas över vetenskapens vinningar, vilket bl.a. ledde till att de hemskaste straffen blev något mindre barbariska.
Varje sak har sin tid på gott och ont. Exempel: våra datorer är förvisso en produkt av industrialismen. Därför har de antagligen kostat en del i form av miljöförstöring. Vi nyttjar dem ändå, eftersom vi har bundit in oss med tusen band i denna typ av samhälle. Och av samma orsak använder vi el, som delvis härrör från kärnkraften.
Hade vi inte datorer, ja då hade vi väl heller inte "det stygga", som blev en biprodukt. Och därmed skulle heller inga miljöappeller behövas, för att nu förenkla bilden ganska grovt. Ändå vill väl ingen av oss leva stenåldersliv, även om det finns folk, som anser den tiden vara den mest lyckliga i historien.
Ligger det något i ovanstående resonemang?
Gröna tankar
Jag tycker faktiskt inte att Birger får "på nöten" här inne. Det finns ett fåtal som inte räds för att skylta med sina stolligheter, men varje tänkande människa skrollar lugnt vidare.
SvaraRaderaRobert - Södermalm
Du är verkligen fantastiskt inspirerande, Birger, och jag tycker att du ständigt ger klockren analys på samhället ur det gröna perspektivet, ren och skär lycka buteljerad i ordform är du!
SvaraRaderaKRAM!
Ziggy
Tack Robert, jag ska försöka bortse från dem som ger BS "på nöten", och istället skrolla vidare.
SvaraRaderaMen det är samtidigt intressant att ta reda på, vad som gör den där minoriteten så himla ilsken på denna vettiga blogg.
Gröna tankar
Ziggy: Tack!
SvaraRaderaRobert: Jag tål en del... har man förhandlat med sossar lär man sig...:-)
Gröna tankar: Vet inte om man är så ilskna direkt, manhar en annan uppfattning bara. Vad som är rätt och fel - vem vet det? Alla våra åsikter bygger på värderingar, erfarenheter och de kunskaper vi lyckats snappa upp, kanske också på vem vi litar på. Själv är jag trygg i det jag uppfattar som grön ideologi, har aldrig under min sista tio år som politiker känt mig darrig vad gäller den plattform från vilken åsikter växer fram.
Alla tidevarv har haft sina fördelar och nackdelar, sina framgångar som kostat på i någon ände. Själv är jag alls inte teknikfientlig, men ofta uppfattar jag att högteknologi är något annat än vad som vanligen kallas högteknoligi. Ju enklare, tydligare och mer överblickbart en teknisk lösning är ju bättre. Problmet uppstår när teknikutvecklingen står stilla; som t ex när det gäller förbränningsmotorn - Otto och de andra som uppfann denna för hundratalet år sedan skulle nicka igenkännande om de idag tittade ner i en splitter ny Volvo för 350 000 kronor... Att gå hela vägen via kärnteknik för att koka vatten tycks mig ofantligt klumpigt.
Jut vad gäller datorer, som du skriver om, var väl den gröna rörelsen först med att anamma den tekniken. Ofta mot socialister och andra som uppfattade att datorerna skulle ta jobben från människor. Sålunda var mp det mest datoriserade partiet redan på 80-talet!Problem uppstår när tekniken inte får utvecklas i system där de externa kostnaderna, i form av negativ miljöpåverkan eller sociala kostnader, inte ingår i priset. Problem uppstår också när kraven på förräntning är så höga att det inte finns tid för eftertanke - gäller inte minst genteknik, där jag tror att debatten bör ske före det att vi redan ställs inför fullbordat faktum. Ny teknik sägs vare sig vara god eller ond - deta är emellertid ett meningslöst påstående/konstaterande, eftersom vi alltid måste utgår från att all teknik alltid kommer att också användas på ett ont sätt. Precis som kniven görs titt som tätt. Det avgörande problmet när ny teknik sjösätts är att de frågeställningar som diskueras inför etableringen oftast är knutna till frågor som uppstår i konflikten mellan det vi kallar vänster och höger. För kärnkraften diskuterades således från början vem som skulle äga verken, hur strömmen skulle fördelas och hur vinsterna skulle fördelas. Den grundläggande frågan kom först senare: hör detta hemmma i ett ekologiskt hållbart samhälle med låg sårbarhetsgrad? Svaret på det blir nej, därmed är kärnkraften ointressant.
Jag vet inte om jag svarde på din fråga, men den var lurvig i konturen...
Tack Birger, du såg igenom "lurvigheten" och nådde konturen!
SvaraRaderaJa, så är det förstås. Vi skaffar oss plattformar på vilka vi ställer vår tro, eller rent av visshet. Att den gröna varianten är den mest trovärdiga, bevisas av livet självt.
Gröna tankar
Birger talar om ”ett ekologiskt hållbart samhälle”.
SvaraRaderaMen ett sådant samhäller har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas, helt enkelt därför att ett sådant samhälle inte låter sig definieras. Det finns inte heller någon hållbar ”ekologi”. Det vi har att göra med är överlevnad och det har människan lyckats med över alla förväntningar!
Jag läste ”Tillståndet i världen” de första 10 åren, från mitten av 80-talet, men gav sedan upp. Lester Brown och hans Worldwatch Institute gav nämligen en sådan bild av världens tillstånd att, om den varit sann, världen för längesedan skulle ha kollapsat. Varje år kommer en ny rapport och varje år målar man fan på väggen. Denna bild kompletteras dock med att man visar på alternativa utvecklingsvägar och framhåller bra exempel från olika delar av världen. Men här slår man i stora stycken in öppna dörrar, anser jag. Vi kan vara utan den fanatiska alarmism och svartmålning som vägleder även Birger Schlaug på denna blogg, därför att den är i grunden falsk. Det finns nu, som tur är, litteratur som bemöter Lester Brown och hans prognoser; man kan exempelvis börja med ”Världens verkliga tillstånd” av Bjørn Lomborg (SNS Förslag 2001).
SvaraRaderaVi skapar vår värld genom vår attityd till den.
SvaraRaderaTrott eller ej finns faktiskt den verkliga världen ändå, helt oavsett vår attityd till den.
SvaraRaderaOvannämnda sagt mot bakgrund av Schlaugs pessimistiska tankeklimat. Han skapar själv sin mörka framtid, menar jag.
SvaraRadera