tisdag 23 oktober 2007

Ny bok: Tillväxten sista dagar

I den nyss utkomna boken Tillväxtens sista dagar - miljökamp om världsbilder diskuterar Björn Forsberg, forskare i miljö- och utvecklingsfrågor vid Umeå universitet, de hinder som finns för en reellt hållbar utveckling. Låt mig med en gång säga att det är en saklig, noggrann och upplysande genomgång av tillväxtsamhället. Dessutom välskriven.

Visst framskymtar ett forskarbaserat raseri mellan raderna, men Forsberg lyckas ändå metodiskt och noggrant analysera, ofta med kirurgisk precision, tillväxtens grunder, villkor och följder på ont och gott. Han avlivar effektivt myten om att konsumismen – även om den får fortgå med "ekologiska" förtecken - kan fortgå i ett hållbart samhälle. Han beskriver myten som ”ekomodernismen” som är ”besatt av tillväxtens fundamentala betydelse för att nå framgångar på miljöområdet”.

Det är naturligtvis så att investeringar i den ekologiska samhällsomställningen kan ge impulser till ekonomisk tillväxt, men att hävda att miljöåtgärder kräver ekonomisk tillväxt – vilket samtliga partiers företrädare gett uttryck för – ”måste betraktas som rena fantasier”.

I ett av de mer brännande avsnitten skriver Forsberg:

”Målet om ekonomisk tillväxt har kort sagt blivit vår tids främsta politiska mantra. Vi brukar vara duktiga på att döma tidigare generationers förehavanden, men frågan är om någon idé har lamslagit människans kritiska tankeförmåga så till den grad sedan 1600-talets häxprocesser. Jag är rädd för att denna tillväxtfetischism tillhör det som framtida människor kommer att finna mest svårbegripligt när de betraktar vår tid: att en hel generation av opinionsbildare – politiker, forskare, företagsledare, journalsiter – i början av 2000-talet knappt kunde göra ett yttrande utan att tillfoga ordet tillväxt. Ett kollektivt självbedrägeri av sällan skådat slag, där man för att vara indefinierad i det politiska samtalet drevs till gradvis förvärrade fantasier om tillväxtens dygder…”.

Forsberg analyserar mediernas hantering av miljöfrågan – och hur makthavare och tidskrifter agerat sedan den dag klimatfrågan plötsligt dök upp på dagordningen. Forsberg pekar på hur tidskrifter som ETC och Ordfront hakat på när frågan väl blivit populär och redovisar hur radikala kretsar (vänster, globaliseringsmotståndare, feminister) tidigare inte bara visat ointresse för miljöfrågorna utan ”övergått i rent nedlåtande attityder mot miljöengagemang”. Tacksamt kan vi konstatera att man vaknat till liv och nu när det blivit trendigt till och med försökt göra en delvis grön analys av sambandet samhälle-miljö. Men i en historisk genomgång visar Forsberg hur miljöfrågorna dykt upp någon gång per årtionde, för att sedan stillsamt försvinna ut. Vilket förstås blir följden när miljö reduceras till en sakfråga som kan tonas ner eller tonas upp - istället för att vara baserat i en ideologi.

Jag minns förresten själv hur jobbigt det var att försöka driva upp miljöfrågorna på dagordningen inför valet 1994; men mp lyckades faktiskt driva upp dem så att miljö slutade som en av de viktigaste valfrågorna enligt opinionsmätningarna. Fyra år senare var det nästan hopplöst att få medierna att skriva något om vare sig klimatfrågan eller andra miljöfrågor.

Björn Forsbergs bok blir nog ingen kioskvältare. Den trampar på för många tår - blåa, röda och gröna... Men den blir en klassiker. Var och en om vill förstå den politiska och ekonomiska samhällsdebatten – och få djup insikt i miljöfrågornas giltighet – har massor att hämta. Lättsamt skriven, trots det svåra ämnet. Välformulerad.

På kort tid har således två systemkritiska böcker kommit ut: Vid sidan av Björn Forsbergs Tillväxtens sista dagar - miljökamp om världsbilder (Förlag Ruin i samarbetre med Cogito) också Christer Sannes Keynes barnbarn - en bättre framtid med arbete och välfärd. Båda med mycket högt läsvärde - i min bokhylla placerade på facklitteraturens hederplatser vid sidan av Bengt Hubendicks Människoekologi. Och, om jag ska vara riktigt ärlig, min egen Miljön,makten och friheten...:-)


18 kommentarer:

  1. Snygg avslutning (?) på tillväxttemat... Jo, boken slår in stängda dörrar...

    SvaraRadera
  2. Jag instämmer i Birgers välskrivna recension. Boken träffar (tyvärr) mitt i prick. Läs den, ni som ännu inte gjort det!
    Annika Lillemets

    SvaraRadera
  3. Forskarna har tydligen, om man får tro dagens medierapportering, underskattat klodioxidutsläppen. Till detta vill jag då lägga att vi i Sverige släpper ut upp till 12 ton koldioxid per person och år, om vi räknar med också den produktion som sker in andra länder av produkter vi använder i vårt allt hetsigare konsumtionsmöster. Jag är bekymrad över att klimatdebatten är så fokuserad på järnväg, etanol, teknofix och annat så att vi förleds tro att konsumtionen inte har med saken att göra.

    SvaraRadera
  4. Birger Schlaug! Sluta med din kampanj mot allt det som gör oss till moderna människor i en modern värld. Din tjat om "utshoppad" är bara ett taskigt sätt att ironisera över att vara utbränd. Du ska ha klart för dig att de som är utbrända tillhör inte gräddan i samhället som kan unna sig att kritisera att människor ägnar fritiden åt att handla billigt. Maldiverna är inget alternativ. Jag såg nytt ett teveprogram om en annan bok som klagar på maten vi äter utan att förstå att många människor behöver billiga mat för att ha råd. Överklassperspektivet är vedervärdigt! Lägg av, stig ner på jorden och se hur vi har det! Hur fan tror du att de många människorna skall ha råd med miljöbilar för en kvarts miljon?

    SvaraRadera
  5. Vänstern har alltid varit populistisk när det gäller miljöfrågor. Vänstern har aldrig drivit miljöfrågor i motvind.
    Berndt

    SvaraRadera
  6. Till dig anonyme som skriver om "moderna människor i en modern värld" vill jag bara säga att det var bland det konservativaste jag läst på länge. Vill du inte se en utveckling? Vad innebär ordet modern för dig? Om dagens moderna människor skitar ner miljön och lever enbart för att kunna konsumera mera så vet jag inte om det klingar på positivt i mina öron. Jag hoppas vi får se morgonsdagens moderna människor som de som lever miljövänligt och har tid för varandra och inte tror att lyckan enbart går att finna i prylar och shopping.
    Morgondagens moderna människor kommer inte att ge dagens moderna människor så högt betyg i historieböckerna om jag för gissa. "De trodde på 1900 och i början av 2000 talet att de var moderna människor som kunde smutsa ner haven och luften, hugga ner regnskogarna och utrota djur och fauna i tillväxtens namn. Vi skäms för vad våra förfäder gjorde en gång i historien"
    Ja tyvärr, du moderna anonyme, så kommer det nog att skrivas om oss...
    Länge leve morgondagens moderna människor som tagit intryck av tex Forsberg, Sannes och Schlaug!!!
    Nisse

    SvaraRadera
  7. Om nu Cogito-boken som Forsberg skrivit är så bra och om nu Christer Sannes (styrelseledamot i Cogito) är så bra... varför vill inte Birger skriva någon krönika på Cogitos hemsida? Hmmm... ;)

    SvaraRadera
  8. Birger har skrivit krönika på Cogitos hemsida, när han fick en konkret förfrågan.

    SvaraRadera
  9. Forsberg har rätt i att vänstertidskrifter hoppar på klimattåget när det finns möjlighet att surfa. Men trovärdigheten? ETC har nu delat upp sig i två tidningar, vilket medför att tidningen är ännu mer behängd med tomma, vita områden och hysteriska krigsrubriker för att fylla pappret. Bedrägeri kan man kalla det. Dessutom försöker man kränga vindkraftverk som ger högst 300 watt (!!!) för 50 000 kronor (!!!). Dessutom snurrar inte den där när hushållet verkligen skulle behöva minska sin elanvänding från det vanliga nätet, det blåser nämligen mycket lite när det är kallt. Bedrägeri kan man kalla det, skulle jag nog vilja säga eftersom man utnyttjar människors berättigade oro för klimathotet på det mest anskrämliga sätt. Fast för all del, för en överklass som har 50 000 över kan det ju vara kul att låtsas att man gör något för klimatet när grannen ser snurran. Usch!
    Hasse

    SvaraRadera
  10. Har precis delat ut en enkät som skoluppgift (inte jättevetenskaplig, bara hundra exemplar), om studenter känner att de kan leva väl på CSN. Många svarar att pengarna inte räcker till, men har samtidigt shopping som största utgift, efter hyra och mat. (detta gäller såklart inte alla studenter, vissa bor dyrt och andra har barn, men jag pratar om en grupp som inte faller i de kategorierna) Ska vi öka studiemedlet så att studenter ska kunna shoppa mer? Samtidigt lever studenter under fattigdomsgränsen, men jag tror att för många är det en prioriteringsfråga. Shopping upplevs som viktigt. Kanske t.o.m. viktigare än att köpa kurslitteraturen. Inte konstigt att pengarna inte räcker då. Reklamen får oss att prioritera väldigt konstigt

    SvaraRadera
  11. Jag ska läsa Forsbergs bok. Men jag kan redan nu säga, att jag är trött på dessa undergångsprofeter. För den som, i likhet med mig, har både ett historiskt och ett ekologiskt-historiskt perspektiv på tillvaron, är det evinnerliga upprepningar det handlar om, sedan 2000 år tillbaka. Vårt mest miljöaktiva decennium var 1970-talet, men det mesta av den tidens alarmism slog fel. Ännu längre tillbaka var det Fairield Osborn och Georg Borgström; jorden stod på randen till undergången (för femtioelfte gången...). Bland annat skulle metallerna "ta slut". Man presenterade tabeller över de viktigaste metallerna och dess "livslängd". Maten skulle inte räcka; idag produceras det mat i överflöd. Man talade om en "befolkningsexplosion"; i dag vet vi att jordens befolkning stabiliseras kring 2050 för att sedan minska.
    Ekonomisk tillväxt är nyckeln till en bättre miljö, detta visar historien. Den litteratur som visar på detta samband är förkrossande vid en jämförelse med böcker som Forsbergs. Vi måste naturligtvis även ta med i beräkningen människors välstånd och välbefinnande. Ekonomisk tillväxt har lett till fantastiska framgångar härvidlag, inte minst under de senaste två decennierna. Det finns ingenting som ödelägger miljön så effektivt som fattigdom!
    Här kan miljönissarna sitta i lilla Sverige och bekämpa den ekonomiska tillväxten, medan många människor ute i världen ingenting högre önskar än just ekonomisk tillväxt. Och de som på detta sätt lyfts ur fattigdomen, behöver inte starta där vi startade en gång, utan blir i stället hjälpta av nyare teknik - ett resultat av VÅR ständiga tillväxt.
    Gandhi sa en gång: Jorden har nog för våra behov men inte för vår girighet. Det ligger mycket i detta, men man ska komma ihåg att "behov" är någonting högst relativt över tid. Ingen vill i dag leva i den torftiga miljö och brist på "konsumism" som fanns exempelvis i Sverige före industrialismens genombrott.
    Titta på de små barnens ögon när det närmar sig jul!

    SvaraRadera
  12. VAd är det som får dig att tro att kritik av tilltäxtsamhället skulle grundas på undergångsprofetior? Och vad i all sin dar är dte som får dig att tro att tilltäxtkritiken riktar sig mot de fattiga länderna?? Om du läser vad jag, och andra, skrivit så talar vi om vikten av att skapa miljöutrymme för materiellt fattiga länder att öka sina utsläpp och driva på den ekonomiska tillväxten. Kritiken handlar om att texen att tillväxt i sig utgör det eviga kravet för att samhället skall bevara välstånd och välfärd. När allt mer av tilltäxten basras på allt sanbbvare varuflöden i allt rikare länder uppstår problem - det är detta vi vill ha sagt! Ungefär samma sak som John Stuart Mill för övrigt...

    SvaraRadera
  13. Varför är det ett problem? Tillväxt har vi haft sedan vi lämnade Afrika, så vad är problemet? Om tillväxten är uthållig kan den ju fortsätta i all evighet, eller hur?

    SvaraRadera
  14. Till näst sista anonyma

    Jag tog ditt råd och gick ut på stan och tittade på de små barnens ögon nu när det närmar sig jul. Jag såg bara girighet...

    SvaraRadera
  15. Mer att läsa:

    http://growthmadness.org/

    SvaraRadera
  16. Imorgon den 24 november kommer Björn Forsberg till Glokala Folkhögskolan i Malmö som bla driver folkbildningstv kallad GlokalTV (24 timmar varje torsdag). Vi hoppas att kunna trampa vidare på de koloristiska tårna i den intervju som görs i samband med besöket och som kommer att sändas på GlokalTV samt som webtv.

    Tack för recension, kommentarer och länkar som underlättat i researchen. Är det några där ute som har tips om andra som gjort filmer i ämnet och vill sända det via oss (non-commersial och ideellt) så hjärtligt välkomna! redaktionen@glokaltv.se

    SvaraRadera
  17. Jag har läst Forsbergs bok. Har man den utgångspunkten som Forsberg har, är det lätt att hamna i en analys som hans. Han gör verkligen rent hus med det mesta. Man frågar sig, efter genomläsningen, om människan överhuvud taget har någon plats i hans ”hållbara” värld. Ty det är ju så, att ”ekosystemen” trivs bäst utan människor; det torde inte finnas någonting, som vi människor företar oss, som inte lämnar ”fotavtryck” i den natur som Forsberg vill tillskriva ”egenvärde”. Hans ”grepp” om miljöproblematiken kan således avfärdas som ren och skär miljöfundamentalism. Hans sätt att skriva påminner om extremvänsterns på 70-talet; allt som inte var tillräckligt revolutionärt utskåpades som ”borgerligt”. Och Forsberg utskåpar det mesta som i hans ögon inte är tillräckligt miljöradikalt. Det är ”systemet” – den ekonomiska tillväxten, kapitalismen, konsumismen – han är ute efter. ”Reformister” kan bara bättra på ett i grunden sjukt system.
    Boken har enligt min mening endast den förtjänsten att den kan användas i kampen mot miljöfundamentalism/miljöfascism.

    SvaraRadera
  18. Såg att Björn Forsberg på en annan skrev: "Någonstans i detta klimatlarm känner jag mig på något egendomligt vis motvalls, trots att det handlar om en fråga som engagerat och oroat mig sedan tjugo år."

    Kan den känslan bero på att man innerst inne känner på sig att klimathotet är en bluff och att ökade mängder koldioxid inte har någon avgörande inverkan på vårt klimat?

    Jag håller för övrigt med om att det finns många hot mot miljön som vi verkligen borde ta på allvar! Problemet är att starka intressen har tagit över miljöfrågan och kidnappat miljörörelsen.

    Kejsaren är naken!!!

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.