För mycket arbete gör inte bara att människor mår dåligt. Jordklotet mår inte heller bra av att vi lönearbeter för mycket. Det visar det ansedda forskningsinstitutet Center for Economic and Policy Research i Washington.I rapporten Are Shorter Work Hours Good for the Environment? redovisas att den genomsnittliga amerikanen arbetar 1817 timmar. Det är drygt 250 timmar, dvs drygt 6 svenska normalarbetsveckor, mer än en genomsnittlig EU-medborgare. Detta bidrar, enligt rapporten, påtagligt till att koldioxidutsläppen per capita är så mycket högre i USA.
Skulle amerikanarna inte jobba mer än européerna skulle USA:s energianvändning minska med 20% och ett uppfyllande av Kyotoprotokollet skulle då komma inom räckhåll. De gröna kan med gott mod börja driva kravet hårt.
Christer Sanne har för övrigt i en färsk rapport, beställd av Naturvårdsverket, visat att en genomsnittlig förvärvsarbetstimme i Sverige leder till utsläpp av 7 kg koldioxid, medan vi i genomsnitt bara släpper ut 2 kg koldioxid per timme när vi arbetar på vår fria tid.
Tesen om att vi måste arbeta mer, trots att vi redan producerar mer än någonsin, är således inte bara en politisk och ekonomisk livslögn, utan den skadar även jordens möjlighet att överleva.
LO och Luther har skapat mer ångest kring arbetet än några andra, så de har mycket att stå till svars för (fast egentligen var det inte Luther utan Calvin, om vi ska strunta i talesätt och fördomar).
Om alla dör så arbetar vi ingenting och då släpper vi inte ut någonting. En lösning för gröna fascister?
SvaraRaderaSignaturen "Arbete ger liv" är förstås ironisk men verkar ändå inte förstått så mycket.
SvaraRaderaDet viktigaste i Birger Schlaugs inlägg, tycker jag, är ju följande:
Tesen om att vi måste arbeta mer, trots att vi redan producerar mer än någonsin, är således inte bara en politisk och ekonomisk livslögn...
Jag har alltid undrar hur det kan komma sig att ju mer vi producerar ju mer måste vi arbeta. Det är något fel på det ekonomiska systemet. Eller en "politisk och ekonomisk livslögn". Bra uttryckt!
Som teolog vill jag påpeka att Luther inte har med saken att göra. Vad Luther sade och menade är fjärran från den populära och ofta förekommande missuppfattningen om att han på något sätt menade att människor skulle fyllas av en drivande ångest om de inte arbetade mer och oftare. Birgers poäng är förstås mycket viktig, men Luthers tankar har som sagt ingenting med saken att göra.
SvaraRaderaFör en lättillgänglig förståelse av Luther läs gärna: Stolt, Birgit, 2004: Luther själv - hjärtats och gädjens teolog. Skellefteå: Artos
För en lite me omfattande förståelse läs gärna: Oberman, Heiko A., 1993: Luther - man between God and the Devil. London: Fontana
Framför allt - läs Luthers egna tankar i: Luther, Martin, 1964: Om en kristen människas frihet. Stockholm: Diakonistyrelsen.
Jo, Patrik, jag vet att det inte var Luther, utan snarare Calvin som hade den ångestfyllda synen på arbete... Talesätt är som de är...
SvaraRaderaBirger och alla andra miljö"vänner" får gärna sluta arbeta helt och hållet för min del. Jag vill inte styra över andras liv. Men förvänta er inte att ni får ett enda öre i bidrag av mig.
SvaraRaderaJohan! Det var ord och inga visor. Rätt så!
SvaraRaderaMin invändning mot lönearbetsfundamentalismen är mycket enkel: Vi har rationalsirat, automatiserat, robotiserat och effektiviserat så vi producerar mer än någonsin med färre människor än någonsin.
Den som var med när denna utveckling startade riktigt ordentligt vet att vitsen med alltihop var att vi skulle få mer fri tid, att det automatiserade produktionens vinster skulle beskattas på nästan samma sätt som mänskligt arbete - på så sätt skulle den offentliga sektorn drivas av intäkterna från produktionen oavsett om den tillkom genom människor eller maskiner.
Så blev inte fallet, man glömde finessen med det hela, man lät istället beskattningen av människors arbetstid finansiera tryggheten.
Detta är kardinalfelet med det nuvarande systemet.
"Maskinerna, de…
SvaraRadera...flåsar eld ur lungor av metall
och gör ett strävsamt verk med id och värma,
att människan må ha tid att tänka och att svärma,
ty det är hennes väsens rätta kall,
ty endast så kan hon den värld sig närma,
för vilken även gudars blick är skum:
den outsägligt härliga och höga,
som jag har anat bakom tid och rum.”
Ur Viktor Rydberg, Prometheus och Ahasverus, 1882.