Vi är många som känner vanmakt.

Sent igår kväll kom ett mejl från en god vän som upplevt riksdagen innifrån. Jag läser:

Så lyssnar jag på min radio och kan inte annat än bli så trött, så trött. Det är Andreas Carlgren och Anders Ygerman (sosse) som talar om vikten om att bli miljömedvetna och vad man skulle kunna göra för att leva upp till ansvaret för den långsiktiga överlevnaden på jorden. Jag blir så trött att jag bara har lust vråla ut min fullständiga utmattning. Dessa herrar har haft åtminstone 15 år (för att inte säga 25) på sig att förstå - och först nu vaknar de till liv, först nu ser de hoten och först nu tar de utrymme att förklara vad som borde göras (rena dagis).

Jag kände precis samma sak när jag lyssande på debatten i P1 mellan dessa två herrar. Vrede. Dessa bromsklossar har haft alla möjligheter i världen att öppna sina öron, lyfta sina häckar och göra något i årtionden. För sanningen är den att ingenting i princip är nytt i klimatfrågan. Det enda nya är att de som tidigare flamsat eller till och med hånflinat plötsligt vaknat till liv och pratar. Pratar. Pratar. Nu senast är det finansminister Borg som klädsamt uttalar att man kanske skall utreda det där med bensinskatten... Godmorgon, Borg! Påminner mig om när Bengt Westerberg, efter Tjenobyl, i liknande snackstrategi plötsligt hävdade att fp nog måste se över det här med kärnkraft...

Eller precis som alla politiker pratade 1988 när medierna skrev om haven. Då skulle man ta krafttag. Inte fan blev det några krafttag. När medierna slutade skriva, så struntade man i alltihop. Varenda förslag som miljöpartiet la i riksdagen röstades ner - trots att alla varit överens om det mesta när debatten var som häftigast.

För både sossar och borgliga politiker är ekonomiska teorier viktigare än ekologisk verklighet. Herregud, jag har haft med dom att göra i elva år som språkrör för De gröna. Jag vet vad dom står, och det gör mig bedrövad. Och efter vreden kommer känslan av vanmakt.

Mejlet avslutades med följande:

Jag blir kräkfärdig när jag hör sådana tomtar som nu på något sätt får stå för miljömedvetandet. Har de ingen skam i kroppen? Men syndarna som vaknar sent kanske ändå skall betraktas positivt. Det får andra göra.

Jo, det är väl ungefär så man känner. Idag har vi Konstrunda - konstnärer kring Tisnaren ställer ut i sina ateljéer. Så ock Lena, så det är bäst att låta vreden lägga sig...