söndag 10 juni 2012

Som vi vill se det...

Igår dök Olof Mellberg upp i teverutan utan att se arg ut. Han log, nästan skrattade. Vad händer??? Vad betyder detta??? Antingen går det helt åt fanders mot Ukraina i morgon eller också blir det dundersuccé. 

Apropå Ukraina: följer inte rapporteringen kring Julia Timosjenko en ganska färdigskriven mall? Ungefär som rapporteringen kring Aung San Suu Kyi - vi målar upp bilden av det totalt goda och nästan oskuldsfulla som skall sättas i kontrast till det onda. På samma sätt som Falun Gong målades upp i svenska medier, innan man besinnade sig lite grand. Och vår naiva syn på att Barack Obama var så oändligt mycket bättre än Bush bara därför att han var dennes motståndare och vi gladdes så otrolig över att en svart man kommit ända till Vita Huset - jo, jag hade också tårar i ögonen när Obama installerades. 


Har läst massor med spaltmeter om Burma och Aung San Suu Kyi i svenska medier - och nästan aldrig fått veta vad hon och hennes parti egentligen vill förutom att införa demokrati. Men vilken sorts demokrati? Höger, vänster, grönt? Hur ser hon på homosexuella, på skatter, på utrikespolitik? Bara för att man är mot den onda diktaturen behöver man ju inte vara "god". Därmed inte sagt att jag inte gillar Aung San Suu Kyis kamp för ökad demokrati och politisk mildhet - det gör jag verkligen. Militärväldet i Burma har varit förskräckligt, och militärens "demokratisering" som nu sker är marginell. Militärer och diktatorer som tar av sig uniformen för att leka goda demokrater är inte speciellt trovärdiga.

Samma enkelspåriga rapportering sker kring Julia Timosjenko. Hon behandlas illa och Ukraina blev inte vad många av oss hoppades. Men är hon den snövita oskuldsfulla demokratikämpen som vill alla väl som bland annat svenska medier skriver? Att hennes motståndare är minst sagt tvivelaktiga figurer är ju ingen garanti för att hon inte gjort sig skyldig till grovt maktmissbruk och tvivelaktiga affärer. Varför måste vi måla i vitt bara för att det finns svart?

Falun Gong samma sak. Myndigheterna bär sig illa åt på det sätt som kännetecknar en diktatur. Men det  innebär inte att Falun Gongs idéer är goda, demokratiska och hänsynsfulla. Det är nämligen inte så enkelt. Vilket jag bland annat skrivit om här.

Varför är detta så svårt att få medier att förhålla sig till? Varför kan man inte kritisera behandlingen av Julia Timosjenko och granska hennes maktutövning. Varför kan man inte avsky den burmesiska diktaturen och samtidigt granska vad Aung San Suu Kyi och hennes parti vill? Varför kan man inte hårt kritisera hur kinesiska myndigheter agerar och samtidigt berätta fullt ut vad Falun Gong är för något?

För att återknyta till inledningen: Varför har jag så svårt att förhålla mig till att Olof Mellberg ler, skrattar och ser glad ut utan att misstänka att något är fel...? Föreställningar och fördomar ställer till det... För övrigt var Danmark värt segern trots att Holland är ett av mina favoritlag.

14 kommentarer:

  1. Grät också glädjetårar när Obama vann. Över att "världen" slöt upp bakom en svart man.

    Budskapet i dagens text kan inte understrykas nog.
    AK

    SvaraRadera
  2. "Föreställningar och fördomar ställer till det."

    Ja, till mentala fiktioner hör alla infall, gissningar, förmodanden samt nu håller "ni" kanske inte med mig:) vetenskapens hypoteser och teorier...! Vi har svårt att sätta in saker i dess rätta sammanhang? Det "kan inte" vara så och samtidigt något helt annat? Vetenskapen t.ex. som ger/gett oss så mycket...Religionen har också gett människor mycket...QiGong medicinsk sådan, har hjälpt många inklusive mig. Falun Gong är något annat och ändå inte...

    Lisbeth

    SvaraRadera
  3. Bra inlägg! Samma sak kan sägas om medias rapportering från exempelvis Libyen och Syrien.

    SvaraRadera
  4. Ja, Danmark var verkligen värda segern ! Imponerades av att de fortsatte spela framåt trots ledningen. Gillar också lag där allting inte kretsar kring en stjärna. Portugal ser ut att ha Sveriges dilemma, allting hänger på Ronaldo skall få till det.

    Ja, nog fällde man en tår när Obama installerades. Man vill så gärna tro på det goda. Och det måste man ju göra. Men det är, hela tiden, en grannlaga uppgift att för den skull inte vara godtrogen. Blev påmind om det när jag idag läste Feministiskt perspektiv.
    (http://ericsecher.blogspot.se/2012/06/godtrohet.html)

    Är oändligt tacksam för att det finns sidor som denna. Och Fria tidningen. Och ETC. DN-SvD-SVT-räcker inte långt. Med några undantag. Ser t..ex fram emot att läsa Andreas Cervenkas bok om pengar. Och gladdes åt Richard Schvartz krönika i gårdagens DN (om att det inte duger att skylla på banker och politker, utan istället på vår egen livsstil)

    Eric

    SvaraRadera
  5. Hej Birger,

    Tack för att du finns, och producerar.

    Apropå Obama. Efter Bush & Co kunde det väl inte bli mycket värre. Tror många av oss lurades där. Inklusive jag.

    Presidents are not elected, they are selected.

    Stefano.

    SvaraRadera
  6. Tack för dina tankar och funderingar! Själv har jag länge funderat över, varför Sverige tillsammans med USA, Storbritannien, och Irland insisterar att kalla Burma för just Burma. FN använder Burmas officiella namn Myanmar, som också nästan resten av världen!? EU kallar landet för Burma/Myanmar, oppositionen i Myanmar pratar om Burma. Litet förvillande ibland,och konstigt av just Sverige. Britterna är väl britter och kallar sin gamla koloni för Burma därför, USA och Irland i släptåget?!
    Aung San Suu Kyi är ju dotter till en frihetskämpe, och kanske har högst på agendan att demokratisera landet, och se till att resultatet av fria val efterföljs. Kampen har väl fått börja igen, kan man hoppas.Idag har oroligheter igen blossat upp i det fattiga och totalitära landet, så demokratin känns litet längre borta.
    "First things first", skulle man kunna sammanfatta Myanmars situation, i framtiden kanske återdöpa landet till Burma igen.

    SvaraRadera
  7. Birger hade två unika förmågor som ledare. Ett: se alla i sin omgivning, ge alla uppmärksamhet, även vaktmästare och kontorsråttor och Två: se alla frågor från alla håll, vända på perspektiv, se igenom dimridåer.
    Kontorsråttan

    SvaraRadera
  8. Svaret på "varför?" är nog att media är (eller åtminstone tror sig vara) beroende av en lättfattlig dramaturgi för att "sälja". Kanske är det även så att den styrande eliten, de 2% som mer eller mindre styr planeten, inkl. den mesta media, genom sitt oproportionerliga "ägande", vill att media ska fungera förenklande och fördummande så att "massan" hålls upptagen med skenproblem och undviker att uppmärksamma/debattera sammhällets grundläggande problem och orättvisor, vilket ju direkt skulle innebära att deras makt skulle ifrågasättas och därmed riskeras.

    SvaraRadera
  9. Jonte, ja tänk om kollektivet "massan" skulle vakna. Istället för att ägna sig åt privat känslomässig drama.

    SvaraRadera
  10. Kontorschefen - vi vattumän brukar ha just de egenskaperna. :-)

    SvaraRadera
  11. "Varför måste vi måla i vitt bara för att det finns svart?"

    Förslag till svar:

    Medierna älskar ibland att stilisera. Detta för att göra ett problem hanterbart, dels för typ TV:s kommentatorer (som då kan låtsas förstå sig på), dels för publiken där på läktaren. Det är enklare med två lag på planen, än flera.

    Just vid Tysklands sammanbrott i WW2, talades det enbart om den förlorande sidans vidrigheter. Att de allierade hade begått likartade förbrytelser nämndes inte.

    Med tiden bekantgjordes dock att Röda armén inte var Guds bästa barn. Men det dröjde ända till förra året innan jag fick veta att även franska soldater hade gjort stygga ting.

    Det framgår i boken "Den ofrivillige soldaten, en österrikare i Hitlers armé" av
    Leopold Brunner (se Wikipedia!).

    Gt

    SvaraRadera
  12. Krigets första offer är... Sanningen!

    SvaraRadera
  13. Hur är det över huvud taget möjligt att starta anfallskrig mot en nation, och ändå behålla sitt goda anseende?

    Två saker kan nog underlätta. Dels kallar man det inte anfallskrig, utan undsättningskrig.

    Dels föregås ett anfall av en längre tids trumeld från propagandamaskinerna, med syfte att göra anfallet efterlängtat.

    Målet är officiellt att skapa demokrati och frihet. Inte ett ord om t.ex. koll på oljepumparna.

    SvaraRadera
  14. "Aung San Suu Kyi omnämns nästan alltid av idel positiva media. Man kan undra varför ingen tar
    sitt journalistiska ansvar och ger en objektiv bild av henne. Liksom med Nelson Mandela och
    Dalai lama så är det tydligt att det är en enda stor hyllningskör istället."

    Jag delar din åsikt genom att visa min text ovan.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.