Håller tummarna för Lidls projekt inom bestående dumhet....

 – I Kina tillhör data staten, i USA bolagen, och i Europa människorna. 

Den som säger det är Rolf Schulman som är andra vd på bolaget Schwarz Digits som i princip är detsamma som Lidl. Det vill säga den tyska matvarujätten som ägs av den som ofta beskrivs som en hedersknyffel: Dieter Schwarz. Han kan förstås beskrivas som annat också.

Det roliga med denna knyffel är att han ifrågasatte varför Lidls data skulle lagras i moln som ägdes av amerikanska jättar. Så han såg till att bygga egen "molnkapacitet". Som nu också andra använder. Och det byggs ut. 

Tänk att det gått så långt så att man börjar hålla tummarna för Lidl i detta fall... för amerikanerna behöver veta hut. 

Men visst är det krampkänning i tummarna, för alla AI-projekt med allt större datahallar kräver massor med energi, inte minst el, samtidigt som sårbarheten blir allt större medan allt för många naivt drömmer om evig tillväxt och så "smarta lösningar" att vi själva kommer att bli dummare och dummare genom att behöva tänka allt mindre.

Men: inom ramen för bestående dumhet håller jag tummarna för Lidls projektet tills dess att världen genomgått nödvändig synvidga.

Rolf Schumann, Schwarz Digits andra vd, kan man lyssna på i podden OMR.

 

Hur vore det om någon läste Artikel 5 istället för att låtsas något som inte är...

 

Även public service förvanskar artikel 5 för att det skulle behaga....

Sveriges statsminister säger att "artikel 5 står stadigt fast" och att "resonera i andra termer vore farligt".

Men. Det farliga är väl tvärtom: att inte erkänna realiteter utan leva i en låtsasvärld. Det vore på sin plats att några ledande politiker sa det rent ut istället för att jönsa med.

Inför Nato-beslutet spelades artikel 5 upp - även i public service - som om det var en garanti för att USA militärt skulle komma till undsättning om någon del av Nato blev angripet. Så är det inte. 

Enda gången statsminister Kristersson sa som det är inträffade då någon elak person frågade om svenska soldater måste delta till försvar av Turkiet. Svaret blev: Det avgör vi själva. 

Och precis så är det. Lustigt nog valde journalisten att inte ställa följdfrågor på det. USA avgör också själva. 

Vi som påpekade det fick inte plats på debattsidor. Obekväma fakta var att se som obefintliga fakta. Jag har förstått att många tror att vi med Natomedlemskapet skulle ha en garanti för att USA kommer till militär undsättning om - vilket ju hävdats av ledande politiker i Sverige som ett scenario - Ryssland skulle anfalla Gotland. Nato-medlemskapet utmålades i termer som "garanti", "försäkring" etc.

Det enda som artikel 5 säger är att alla Natoländer skall ställa upp, men att varje land själv avgör med vad man ska ställa upp. 

Sjukvårdsinsatser, poliser, juridisk handräckning, brandbilar räcker. Eller några stridsvagnar. 

Antingen har svenska journalister inte läst artikel 5 eller också spelade man med inför Natobeslutet. Hoppas att det i så fall hellre var det förstnämnda, även om jag misstänker att public service faktiskt drabbades av det sistnämnda som mentalt marinerade i tanken på psykologiskt försvar... 

Faktavideon ovan är exempel på detta, utan att direkt säga det, bildsätter man så att alla ska misstolka innehållet i artikel 5. 

Alltså:

Artikel 5 är kärnan i Natos kollektiva försvar och garanterar ömsesidigt stöd...
1) men varje land bestämmer själv hur det bidrar, vilket kan vara militärt eller på annat sätt

2) det krävs enhällighet för att besluta om gemensamma åtgärder. 

Besked från Sälen: Tig och samtyck!

Folk och försvar avslutades och alla åkte hem. Även killen från USA:s försvarsdepartement. Skriver om konferensen i veckans krönika i Syre.

Den ukrainska ambassadören höll ett tal på temat rättvis fred. Hon beklagade att leveranser av vapen från EU försenas genom långsamma processer – jo, det måtte ju vara ett dubbelt helvete att ligga i skyttegravar utan ammunition. 

 

Sveriges ÖB påpekade att en snabb fred riskerar att ryssarna vänder sig norrut. En snabb fred skulle således kunna var ett hot mot oss, vilket i klartext betyder att det vore bättre att kriget pågår så länge att de flesta ryska soldater hinner dö, även om det sker till priset att också tiotusentals ukrainska soldater dör eller lemlästas. 

 

Det hade varit intressant om något ställt följdfrågor på det temat.

Läs krönikan här.

Trump får bygga baser i Sverige... finansierade med tullar om vi inte låter USA ta över Grönland

 

DCA-avtalet ger USA rätt att installera 17 militärbaser i Sverige. Trump hotar med extra tullar på svenska produkter om inte Sverige accepterar att USA får ta över Grönland. 

 

Sveriges försvarsminister Pål Jonson och USA:s försvarsminister Lloyd Austin skrev under avtalet i december 2023. Socialdemokraternas Peter Hultqvist hade krattat manegen. Sommaren 2024 tog riksdagen beslutet.

 

Komik eller tragedi? Kanske både och. Bilden ovan konstruerad rent fysiskt, men inte mentalt...

Media och militarisering

 

https://www.youtube.com/watch?v=S-eZTL0J0I0&t=453s

Debatt i Malmö.

Deltagare:
Jonas Kanje – chefredaktör Sydsvenskan.
Camilla Kvartoft – journalist på SVT.
Lars Mogensen – programledare i Sveriges radio.
Birger Schlaug – författare, tidigare språkrör för MP. Aktuell med boken ”Ett jävla tjat om fred”. 
Frida Stranne – docent i freds- och utvecklingsforskning.

Uselt handelsavtal mellan EU och Sydamerika - men i Sverige är vi tysta som möss...

 

 

Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosurländerna (Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay) kommer att ställa till mycket ekologisk och social oreda - med det drivs igenom med motiv att det ska ge tillväxt och bland annat billigare sydamerikanskt kött på svenska bord. Nästan hela den gröna rörelsen är kritiska.

Problemet för gröna politiker i Sverige tycks vara att även de mindre trevliga politikerna till höger i EU motsätter sig avtalet. Är det därför gröna i Sverige är så tysta? Vilket i så fall innebär att man låter högerextrema partier styra sin egen opinionsbildning. I så fall olyckligt.

Så här klokt skrev bland annat  Pär Holmgren (EU-parlamentariker för MP) för två år sedan:

"Betydelsen av EU–Mercosur-avtalet är enormt. Det skulle vara EU:s största frihandelsavtal hittills, och det är Mercosurs första frihandelsavtal någonsin. Avtalet skulle bland annat innebära ökad handel enligt ett kolonialt mönster, med import till Europa av råvaror som jordbruksprodukter och mineraler, och export av förädlade varor som bilar och kemikalier. Men det är inte frågan om att nord får fördelar och syd förlorar: Civilsamhällen på båda kontinenter samarbetar i nationella, regionala och transatlantiska koalitioner mot avtalet.

Själva avtalets natur är beroende av fortsatta destruktiva jordbruksmetoder som sätter mer press på naturresurserna och samhällena. 

Redan idag importerar EU enorma mängder nötkött samt soja till foder från Mercosurområdet, som leder till att enorma områden av Amazonas regnskog sopas undan för att skapa plats för mer kött- och sojaproduktion. En studie som Frankrikes regering publicerat uppskattar att avtalet skulle leda till en ytterligare 25-procentig ökning av avskogning av Amazonas. Något som också har enorma konsekvenser för de urfolk som bor där."

Slut citat. 

Det vore intressant om språkrören uttalade sig i frågan.

Helst då på annat sätt än vad den ekonomisk-politisk talesperson  Janine Alm Ericson gjorde - trots att hela den gröna rörelsen var emot - när avtalet mellan EU och USA debatterades i riksdagen 2015: "Det är alldeles tydligt att Miljöpartiet står bakom frihandelsavtalet som nu förhandlas fram. Vi har alltid varit ett liberalt parti..." (16 juni 2015, anf 29).

Utan att lägga värderingar på det kan konstateras att det parti jag var var med att bilda och var aktiv i ansåg att det var vår skyldighet att vara med att skapa opinion, försöka få människor att veta vad som var på gång, ge en kritisk analys av frihandel. Så tycks inte vara fallet idag. En del tycke säkert detta är bra, andra dåligt. Självfallet retade det den socialdemokratiska ledningen, men det fick de stå ut med.

Så här ser jag på frihandel - ur en tidigare debattartikel som har några år på nacken:

För det första: Ökande klimatutsläpp

Frihandel förespråkas med motivet att masstillverkning och specialisering ökar den globala handeln. Är ökad handel ett självändamål i ett läge där varor korsar världens hav i ett totalt hysteriskt flöde?

Transporter är till nästan hundra procent baserade på fossila bränslen. Det kan aldrig vara ett mål - åtminstone för gröna - att skicka fler kex kors och tvärs över haven istället för att byta recept.

Att fisken som fångas nära oss för att fraktas till Kina för att rensas innan den fraktas tillbaka till våra butiker tycks vara helt okej i frihandelsfundamentalisternas värld. Att räkor forslas till Nordafrika för att rensas innan de kommer tillbaka till oss ses som rationellt ur ett marknadsperspektiv. Men det kan rimligen inte vara i fas med en trovärdig klimatpolitik..

 

För det andra: Frånvaro av sociala, ekologiska och etiska regler 

Frihandel innebär handel utan ens grundläggande sociala och ekologiska regelverk. Utan sådana stärks säkert den ekonomiska tillväxten, men till ett socialt och ekologiskt oacceptabelt pris. Jag kan inte - av principiella skäl - acceptera de argument för frihandel som innebär att vi skall missbruka andra människor med motivet att det kan medför att "de i framtiden får det bättre". Hela resonemanget bygger på en sorts maskerad rasism eller kolonial föreställning.

 

För det tredje: Slår ut de som vill mest
Jag anser att det i allra högsta grad är rimligt att ett land som inför t ex förbud mot stråförkortningsmedel av miljöskäl också skall ha rätt att stoppa import av spannmål som är framställts med hjälp av stråförkortningsmedel. Jag anser att ett land som har djurskyddslagar som medför att t ex ägg blir dyrare skall kunna förbjuda import av ägg från burhöns utan att detta kallas protektionism.

Ett land som vill gå före, ställa högre krav, ställer sina nationella företag, inte minst inom jordbruket, i en allt svårare konkurrenssituation. Den som gör rätt, riskerar därmed bli strypt av Adam Smiths osynliga hand...

 

För det fjärde: Ökad sårbarhet
Men, det handlar inte bara om miljö och etik. Frihandel driver mot att vi får sårbara samhällen som saknar grundläggande försörjningsförmåga. Sedan skickar politiker, som medvetet ökat sårbarheten, ut broschyrer till folket om vad man skall göra i en kris...

Varje land, eller flera länder i en mindre region, bör istället ha som målsättning att skapa robusta samhällen med låg sårbarhet. Det är naivt att tro att den globala marknaden medför någon sorts garanti för t ex livsmedelsförsörjning. En politisk grundbult är, enligt mig i alla fall, att bygga självtillit. Det är bara med självtillit man kan möta omvärlden utan rädsla.

 

För det femte: Jobben.
Att motivera frihandel med att det blir fler arbetstillfällen tillhör en gången tid. Vitsen med frihandeln är ju just att låta stordriftens och centraliseringens fördelar slå igenom. Med hjälp av rationalisering, robotisering, datoriseringar. Fler varor produceras med allt färre människor. Inget ont i det - men den som hävdar att frihandel skapar fler arbete i nutida samhälle ljuger. Om man inte menar att varuomsättningen samtidigt skall öka. Vilket knappast är något som ligger i linje med vare sig klimatmål eller andra miljömål. Men säg då det: vi prioriterar ner klimatmålen för vi tror på globaliseringen som överideologi...

 

För de sjätte: Tillväxten kräver större omsättning, inte högra kvalitet

Ofta sägs att ekonomisk tillväxt är ett mått på effektivisering - men detta är en en myt. En modern mobiltelefon, för att ta ett exempel, är billigare än sådana som tillverkades innan tillverkningen effektiviserades. Den som tillverkades då gav större BNP-tillskott än den moderna. Inget ont i effektivisering, men det skall ändå vara viss ordning på argumenten.

Vill man upprätthålla ekonomisk tillväxt så måste man motverka de lägre priser - som blir följden av frihandel utan sociala och ekologiska regelverk - genom ökande varuomsättning. Något som knappast är i grönt intresse.

 

För det sjunde: Kapitalägare blir vinnare
Frihandel, i en tid när vågen av digitalisering sköljer över såväl varu- som tjänsteproduktion, innebär att en än större del av bolagens omsättning tillkommer utan direkt arbete av människor. Vilket medför att en allt mindre del av värdet på omsättningen kommer arbetande människor tillgodo medan en allt större del av värdet tenderar att komma kapitalägare till godo. Klyftorna kommer att öka.

Inget tal av amerikansk ambassadör...

 

Så såg det ut förra året...

Årligen sjösätts den så kallade Rebildfesten för att fira vänskapen mellan Danmark och USA. I år bjuds inte den amerikanska ambassaden in. Tidigare har ambassadör och amerikanska toppolitiker talat på festen... Firandet har anor sedan 1912 och utgör världens största firande av den amerikanska självständighetsdagen utanför USA. Men nu får det vara nog. 

Rikskonferens och hot om snabb fred

 

Rikskonferensen Folk och Försvar i Sälen är slut. Det har varit intressant att följa den, om än enbart digitalt. Alla verkar överens om tagen. 

 

Svenska Freds och Läkare mot kärnvapen gavs dock tillfällen att ställa några få frågor. Då fick vi veta att statsministern inte har något emot att samarbeta militärt mot länder som bryter folkrätten men att det vore trist om kärnvapen skulle användas. 

 

ÖB meddelade att en snabb fred i Ukraina medför att ryssarna kan skicka upp överlevande soldater att hota oss. Vilket väl då innebär att ÖB helst inte vill ha en snabb fred även om en sådan skulle rädda livet på tusentals ukrainska soldater som nyss varit civila pappor, bröder, söner. Ukrainas ambassadör höll för övrigt ett vasst tal med udden mot att inte minst EU fördröjer vapenleveranser på grund av långsamma - byråkratiska såväl som demokratiska - processer. Det är förstås ett dubbelt helvete att ligga i skyttegravar utan den ammunition man utlovats.

 

I övrigt var det förstås barhäng, lobbyism och dans. Så hur vore det med ett litet kulturinslag från Försvarsmakten? Schuberts Ave Maria är onekligen vacker att spränga ihjäl människor till. I vart fall tycker tydligen Försvarsmakten det. Kan väl kallas krigskultur. 

Jag blir så förbannad...

 

Jag blir så förbannad. Hur kan vi ha en regering som bär sig åt som den gör? Berättelsen om Ayla är bara en i högen av liknande berättelser. 

 

När migrationsminister Johan Forsells son avslöjades som inblandad i högerextrem kriminell verksamhet så stod hela regeringen upp och försvarade den unge mannen på temat "vi måste ha förståelse". När det gäller utvisningar så är temat det motsatta: ingen förståelse alls. 

 

Ayla kom till Sverige som 15-åring, har tagit studenten, har sitt liv här som så många andra som regeringen stolt utvisar. Ayla ska utvisas till Iran. 

 

Ibland smyger en känsla in i skallen, direkt hämtad från ryggmärgen, som säger att jag skulle vilja, om jag hade makten, vilja utvisa hela den här regeringen till något land där det är kaos, våld och diktatur. Så dom fick lära sig nåt.

Skulle socialdemokraterna vara bättre om de satt i en egen regering? Jag tvivlar. Det är politiskt populärt att bära sig åt nuförtiden.

Nu ska Oksanen dansa

 

Folk och Försvar i Sälen drar ingång. Vilket Patrik Oksanen skriver om i SvD. Han kommer att figurera närmsta veckan och presenteras som "expert". Det är han inte. Han är debattör, är kopplad till tankesmedjan Fri Värld, en av alla tankesmedjor i den härad där Timbro och andra välfinansierade särintressen håller till. 

Oksanen låg i framkant som manipulativ debattör för att få in Sverige i Nato som han ansåg skulle ge Sverige säkerhet för att kort tid efter inträdet istället säga att krig mellan Nato och Ryssland kan ske inom 3 år. 

Oksanen drev på för att Sverige skulle skriva på DCA-avtalet med Nato, det vill säga ge USA rätten till sjutton militärbaser på svensk mark. Hur smart var det? Hade han inte hört talas om Trump? Eller var det pröjset som debattör och manipulatör som vägde tyngst? 

Eller är det vurmen för krigshets som driver honom? I Expressen för mindre än ett år sedan meddelade han att "vi kan få kriget fortare än vi vill"... Vill? Hur i helvete kan någon uttrycka sig så?

För några år sedan på just Folk och Försvar i Sälen var det de sprängda gasledningarna Nord Stream 1 och 2 som väckte oro.  Det meddelades då att ”sprängningarna har krävt relativt stora laddningar på flera hundra kilo. Det finns inga amatörer som kan arbeta på omkring 100 meters djup med så stora laddningar. Givet de tekniska förutsättningarna kan man direkt utesluta terrororganisationer. Ryssland den troligaste aktören. Ryssland har förklarat krig mot väst och genom att attackera en oanvänd gasledning visar skickar man en signal: om vi vill kan vi spränga era gasledningar med åtföljande problem för era befolkningar i vinter.” ( https://folkochforsvar.se/content/intervju-om-hoten-pa-havsbotten/)

Det vill säga: Ryssland skulle ha sprängt sin egen gasledning som man redan från början hade full kontroll över. Patrik Oksanen var en snabb tillskyndare av den retoriken. Han var inte ensam, men framställdes som expert... Och journalister skrev – utan att ställa kritiska frågor. 

Sedan visade det sig vara en liten båt med en liten besättning som utifrån ukrainska – helt logiska och rimliga – intressen sprängde ledningen. Plötsligt blev det tyst. Vi som hävdade att ledningen kunde sprängas av snart sagt vilken dykare som helst, ansågs vara lite dumma. Trots att vi citerade den säkerhetsrapport som låg till grund för att Sverige skulle godkänna den där ledningen... Krigsnormen hade nämligen tagit strupgrepp på svensk journalistik och svenska politiker.

Citat från min bok Ett jävla tjat om fred: 

"När Ryssland bröt mot folkrätten och folkrättsvidrigt lade beslag på Krim ökade förstås statusen hos de politiker som förvisats till försvarsutskottet. Nu kom deras stund på Jorden. Plötsligt steg de ut ur skuggorna, krävde sin rätt och meddelade att Gotland var hotat – försvaret skickade två stridsvagnar som patrullerade i Visby. Som om ryssarna inte hade nog i Ukraina. Men skit samma, bilden satte sig. Nu jävlar var vi hotade på allvar.

Och så smög sig krigskulturen in och vettet ut medan åren flöt på: det vedervärdiga ryska angreppet med kolonner av stridsvagnar in i Ukraina ledde fram till Natobeslut utan debatt och med ett formellt beslutsunderlag som liknade en sämre gymnasieuppsats. Skulle man inte kunnat tänka sig folkomröstning? Nej, en sådan vore olämplig ty medborgarna skulle kunna utsättas för utländsk påverkan. Hette det. Demokratin kan vänta. När den är i vägen.

Ett av de problem som uppstått, i det som kan liknas vid en informellt stadgad mental krigskultur, är att forskare som har något problematiserande att säga inte blir hörda. Och kunskaper därmed inte blir använda. Om dessa forskare ändå, skriver professorn vid Försvarshögskolan Linus Hagström, tar sig in i det offentliga samtalet ”tenderar de att förlöjligas eller misstänkliggöras, just på grund av deras tendens att ifrågasätta allmänt accepterade antaganden”. 

Slut citat.

Medan sådana som Patrik Oksanen ges fri lejd till medierna, tituleras expert och utsätts aldrig för följdfrågor. Någonting är inte riktigt friskt.

Rånar du inte den gamla damen så får du betalt

Gammal kvinna. Harry Harryan, 1921. 

Så klart ska du få betalt om du inte rånar den gamla damen. Det är inte mer än rättvist. Hon är ju lätt att råna så nog ska du hedras om du låter bli.

Låter det knäppt? Det är det också. Men ersätt "den gamla damen" med "skyddsvärd skog" då är det helt okej. Rent av rimligt. Enligt vårt kulturella sätt att tänka. 

Att få betalt för att skydda biologisk mångfald och planetära livsförutsättningar må vara naturligt i ett tankemönster där skog, mark, jord, natur - med tusentals livsformer som svampar,  mossor, daggmaskar, skator, rådjur och räv - underställs ett ekonomiskt system så att delar av vår planet kan ägas.  

Men helt bisarrt ur ett annat perspektiv. 

Att människor kan äga mark är bara naturligt om vi anser att planeten är människans och allt kan köpas och ägas. Även själva livsförutsättningarna, även skogar, berg och sjöar.

Om detta finns en del att fundera på. Egentligen. Om vi inte vore så marinerade i vårt ekonomiska systemtänkande. Som är allt annat än självklart. Egentligen. 

Månadens Jussi: O soave fanciulla

Ni som följt mig vet kanske att jag går igång på Jussi Björling, till och med föreläst om honom. Här kommer månaden Jussi från Puccinis La Bohéme:

Idag hade han fyllt 91...

Om Elvis levt hade han idag fyllt 91 år. Hade han suttit vid ett piano och sjungit Danny Boy? Det var i alla fall något av det sista han spelade in. Skivbolaget hade kommit till Graceland, monterat upp en studio, musikerna var samlade. 

Räntor, Trump och tjuveriet....

Tretton procent av statens utgifter består av räntor på statsskulden. I USA. Och mer blir det. Klart Trump vill sno olja från Venezuela... och suktar efter jordartsmetaller på Grönland. Och nåt deal med Putin om naturresurser i östra Ukraina är ju inte så dumt heller. Och så den nya Trumpstaden i Gaza....

Idag har USA tagit över en oljetanker som "misstänkts bryta den oljeblockad som USA infört mot Venezuela". USA hittar på en lag, en blockad eller något annat och sedan beter man sig som om det var amerikansk lag som ska gälla världen över... Så här får inte gå till.

Säg upp DCA-avtalet nu

Det är rimligt att Sverige säger upp DCA-avtalet med USA. Det är bisarrt att vi ska ge Trumpregimen rätt att upprätta 17 militärbaser i Sverige efter...

a) Trumps hotfulla uttalande om Grönland 

b) USA:s kidnappning av annat lands statschef  

c) den amerikanska regimens bombningar av båtar på internationellt vatten med eftersök där överlevande dödats

d) uttalar hot mot länder som Colombia och Mexiko

e) president Trumps rent rasistiska uttalande om att somalier är skräp.

Så uppträder en skurkstat. Beteendet legitimerar Rysslands beteende i Ukraina och ett potentiellt kinesiskt militärt angrepp på Taiwan.

Dessutom tillhör "den fri världens ledare" de som normaliserar såväl flåbusarnas språkbruk som mobbarnas retorik. 

Att som svensk politisk ledare - och politisk kommentator - underdånigt titta bort eller le lite överseende åt flåbusens agerande är att själv delta i nedmontering av såväl kulturell samtalsnivå som förutsättningar för fred.

Varje anständigt parti i riksdagen borde ha modet att säga upp DCA-avtalet, varje anständigt land i Europa borde påbörja nedmontering av samarbetet med Trumpregimen istället för att svassa som hovnarrar. 

Hur i h-e europeiska ledare kan acceptera att Natos generalsekreterare räddhågset kallat Trump för "pappa" är totalt obegripligt. Det som pågår är en tragikomisk fars där en på många sätt korkad, humörsvängande och lögnaktig flåbuse upphöjs till någon sorts kejsare. Det är ju absurt!

Några demokratiska stater måste reagera istället för att underdånigt svassa i farsen. 

 

 

AI

Problemen med AI finns. Och möjligheter. Det största problemet är att vi blir dummare. Tänkandet erroderar. Aktivt tänkande avtar, vi blir allt mer som kapslar genom vilket information av varierande värde flödar. Sorry.

Lås om dig, Mette!

 

Längtar efter att få längta

Nu blir det nostalgi. Jag saknar att vandra Dalagatan ner mot Norra Bantorget på väg mot Åhléns för att bläddra bland skivorna och hitta den nyutgivna som jag längtat efter så länge. Känslan av att hålla i konvolutet, läsa på dess baksida, inhandla den för 33 kr, vandra genom stan tillbaka till Dalagatan 40. 

Ta trapporna upp, öppna dörren, ta av skorna, gå in i rummet, känna doften av konvolutet, dra ut innerfodralet, dra ut skivan, försiktigt lägga den på skivtallriken, låta nålen stillsamt sänka sig mot spåren, höra det lilla, lilla knastret och sedan… musiken. Låt efter låt i ett sammanhang, vända på skivan och göra om proceduren. Sitta ner, lyssna, njuta, fundera, fokuserad, låta det ta den tid det tar.

Nostalgisk saknad. Längtan efter att få längta, längtan efter hela den långdragna processen. 

Visst självförakt kryper in i mig när jag numera trycker på en knapp på datorn och tillgängligheten får mig att trycka vidare så fort det inte faller mig i smaken. Tillgången till miljoner låtar gör mig rastlös, de snabba knapptryckens förbannelse.

Det är naturligtvis fantastiskt att kunna krypa in i den där mångfalden med dess alla möjligheter att stilla nyfikenhet och göra individuella blandband utan minsta arbete. Men. Allt bara fladdrar förbi, nästan allt blir till någon sorts hissmusik som lever en kort stund innan flödet drar vidare. Det finns ingen tid för längtan, allt bara finns ett knapptryck bort. Helt fantastiskt och alldeles jävligt.

Vi lever dessutom i informationssamhället där information flödar utan att ge så mycket mer än ytlighet. 

Alla dessa bilder som samlas i hårddiskarna – vet inte om det egentligen gör att minnen samlas bättre än när filmrullen bestod av 36 bilder som måste hushållas med.

Orden rasslar ner på skärmen, skriver snabbt, blir det fel är det bara att stryka ut, ta om. Orden flödar. Minns hur det var att skriva mitt första bokmanus. Skrivmaskin. Varje ord måste förberedas i hjärnan, att sudda ut eller ändra sig var förknippat med merarbete. 

Att skriva en bok idag kräver inte mycket, det är allt annat än det hantverk som krävde något av sin författare. Jag läser mitt första manus, det blev refuserat av bokförlag, de tog sig alla tid att vänligt förklara varför de inte ville eller kunde ge ut det. Även avslag redovisades med respekt.

Jag kan inte värja mig, därav unset av bitterhet och visst självförakt. Jag samlar mig, går upp på vinden, sätter mig med skivbacken, känner doften av konvoluten och känner längtan till att få längta. 

Hur i h-e kunde Putin få sån makt?

SVT sände 2016 en egen dokumetär med titeln Att skapa en Putin. Den är tyvärr inte längre kvar på SVT-PLAY men finns på Youtube. 

Dokumentären är grundläggande utbildning för var och en -  såväl till höger som vänster och allt däremellan -  som vill förstå istället för att leva sitt debattliv i flosklernas rike. Oavsett om flosklerna levereras av ryska troll eller av de gängse tyckarna på ledarsidor och debattprogram i radio och teve. 

Se dokumentären!

Och så kom snö