som det heter, ställa om Sverige. Från oberoende av fossila bränslen till sådant som vindkraft, elbilar etc.
Det är sant att vindkraftverk och elbilar kräver massor med material, hämtat från gruvor, för att fungera. Tänkte dock reda ut några tankefel som ofta förekommer i debatten.
Det är viktigt att förstå att metaller som används till vindkraftverk inte försvinner - efter vindkraftverkens livstid finns metallerna kvar, dessutom som kemiskt rena. För kommande generationer är dessa betydligt mer värdefulla än den malm de brutits ifrån. Värdet går så att säga inte upp i rök.
Men vindkraftverkens vingar då? Eller turbinblad som de egentligen ska heta. Det är sant att de tillverkats på ett sätt (armerad plast) som inte kunnat återvinnas. Men, hav tröst! De tillverkas alltmer på ett sätt som göra att materialet kan återanvändas.
Med det sagt - ett numera ofta frekventerat uttrycks om Magdalena Andersson sjösatte och spridit sig som ett verbalt virus - är det inte okomplicerat att ställa om energisystem. Det krävs en ohygglig massa material, som till mycket stor del hämtas från gruvor som nästan ingen vill ha inpå sig och som skapar mer eller mindre stora problem.
I den numera dominerande tankevurpan utgår nästan alla politiker - för att inte tala om näringslivet - från att vi ska ha kvar samma sätt att leva som idag men med den nya tekniken. Ett synsätt som gör att vi går från fossilberoende till materialberoende av stora mått. Återvinning av metaller etc räcker inte på långa vägar. Vilket kräver nya gruvor, mer avfall, ökade problem med grundvatten och mer eller mindre skador på den biologiska mångfalden. Förutom intrång på andra arters rättmätiga livsmiljö.
Kort sagt vi brer ut oss något alldeles förbannat. Och, all materialomsättning, även återvinning, innebär förluster på vägen. Ska vi vända på det här krävs den tekniska utvecklingen och omställning - men också att vi ändrar livsstil, använder oss av mindre råvaror än vad som nu planeras för att upprätthålla den ekonomiska tillväxten.
Uttryckt i andra termer: vi måste lämna ekomodernismen ("miljön fixar vi genom ekonomisk tillväxt") till ett annat synsätt där sådant som fri tid, kultur, social närvaro får växa på bekostnad av den erbarmliga cirkel som består i att arbeta mer för att konsumera mer för att kunna producera mer så vi kan konsumera mer.
Elbilar då? Det är naturligtvis så att såväl batterier som laddinfrastruktur kräver massor med material i from av metaller och därmed gruvor med tillhörande problem.
För egen del har jag en elbil med måttligt batteri och laddare på väggen. Det är fel att kalla det miljöbil, för bra för miljön är den inte vare sig vid tillverkningen, laddningen eller körningen. Ingen bil är bra för miljön, de är mer eller mindre dåliga. Kan vi begripa det så är en del vunnet - begreppet "miljövänligt" är nästan alltid falsk marknadsföring.
Jag är övertygad om att samhället måste byggas på så sätt att vackra och tillförlitliga kollektiva färdmedel gynnas, att bilparken minskas genom samägande etc och att vi inte enkelspårigt ser en framtid med enbart elbilar utan istället ser möjligheten till flera modeller - vätgas är en sådan modell trots en del energiförluster vid framställningen. Inget av det är miljövänligt, men mindre skadligt än nuvarande modeller.
Det gäller att vi håller oss inom de ekologiska ramar som naturen sätter om vi ska kalla något för "hållbart". Mycket lite av det vi ägnar oss åt idag är "hållbart". Våra ekologiska fotavtryck är groteskt stora.
När jag var 30 år inträffade den dagen den 24 december.
När jag var 50 år inträffade den dagen den 24 september.
