En rödgrön regering? Är det någon som sett till den?

I dagens ledare skriver jag om de avtal och fördrag som urholkar demokratin, här några utdrag:

Länder som på allvar försöker minska användningen av fossila bränslen riskerar att betala böter till de fossilföretag som anser sig bli fråntagna vinster de tänkt sig att få. Det är som att företag som investerat i tillverkning av giljotiner skulle få ersättning då dödsstraff avvecklats. Det är en naturlig del av den sentida globaliserade kapitalismens diskreta charm. Om ironi tillåts.

Sverige – oavsett regering – gör så lite som möjligt för att utmana. I Sverige tycks vi – oavsett regering – totalt blinda också för denna form av globaliseringens avarter.

Det har inte funnits intresse – eller kanske ens kunskap – om att journalistiskt berätta och analysera kring avtal som TTIP (med USA), CETA (med Kanada) etcetera. I andra länder har dessa avtal varit högst intressanta också för gammelmedier. Stora demonstrationer har förekommit i länder som Tyskland. I försvar av demokrati. Medan den som i Sverige vågar sig på sådant riskerar att få smattrande högerkrokar rakt i plytet också av sådana som hävdar att de känner sig som vänster.

Det sägs som att vi har en rödgrön  regering i Sverige. Är det någon som sett till den? 

Den gröna gruppen i EU-parlamentet vågar ofta stå upp men det innebär inte att gröna språkrör i det svenska Miljöpartiet vågar stå upp. Också de ligger platt medan ekonomismen och den sentida globaliserade kapitalismen plockar fjädrarna ur demokratin för att till slut tugga i sig hela inkråmet.

Balans mellan globalisering å ena sidan och demokrati å andra sidan måste upprätthållas om vi inte ska tappa all kontroll över vår framtid. Balans, detta vackra ord, står i bjärt kontrast till såväl fundamentalistisk globalisering som till inskränkt nationalism eller korrupt statssocialism.

Läs hela här.