faktaböcker. Och så finns det pärlor. Som skimrar. Inte för att de är stor litteratur, spännande eller roliga utan för att de är just pärlor. Tillstånd av Axel Lindén är en sådan pärla. Det händer inte så mycket, men händer ändå massor. Det är en ganska liten bok, varje sida är inte ens helt fylld med bokstäver men är ändå fullmatad.
Vad handlar då detta om? Alltings djävulskap, kanske är ett bra svar. Hopplöshet och nödvändighet, är också ett hyggligt svar. Insikter om livet, kanske duger. Låter det dystert. Det är det inte. Vemodigt är det. Men mest är det vackert.
Om det är en roman, eller en dokumentär berättelse vet jag inte. Kanske en blandning.
Huvudpersonen Axel är skogsägare, bosatt på landet efter att ha levt i stan. Han vill sköta skogen som en skog skall skötas. En som ser natur, inte bara produktionsytor. Men hur blir en liten skogsägare något annat än en kugge i skogsindustrins stora maskineri?
När Axel tog över från sina föräldrar var skogen i perfekt ekonomiskt skick. Men i eländigt ekologiskt skick. Som det är i system där naturvärden lika gärna kan ersättas med finansiella värden i form av siffror.
Axel har en plan, eller nåt, för att bevara mångfalden i skogen och omvandla hyggen till riktig skog. Med hjälp av planering, förvirring, motorsåg, traktor och en liten häst som gör så gott den kan.
Var och en som hanterat en motorsåg känner igen de funderingar som krävs för att få träden att falla rätt i en skog som inte skall fällas rationellt. Det är en konst, som kräver filosofiskt tänkande lika väl som insikter i fallhöjd och tyngdpunkter.
En ny inspektör kommer, den gamle förstod att Axel inte var någon bra affär. Den nye beter sig som om de skulle bli kompisar. Axel konstaterar att det är något slugt med ordet inspektör. Den här är både rådgivare och uppköpare. När de skiljs på gårdsplanen meddelar inspektören att 100 skogsägare av 100 vill få ut så mycket pengar som möjligt för sin skog. Gärna som bulkvara.
Kärnved och biologisk mångfald är inte rationellt. Vi lever ju under kortsiktighetens förbannelse. Om det har jag skrivit till förbannelse. Och i denna pärla berättas vackert, sorgligt, bittert och nödvändigt om just det.
Spelar ansträngningar någon roll, när allt ändå verkar gå åt helvete... men vad ska man annars göra, om inte anstränga sig. Med skogen, med familjen, med killen från Afghanistan som fått boende i det stora huset och som väntar och väntar och väntar på vad som skall hända med hans liv.
Domarna dömer efter sina mallar, utifrån sina föreställningar och utifrån vad som för tillfället anses som... jag vet inte vad. Under väntan går killen från Afghanistan, som blir som en i familjen, i skolan och följer med i skogen, kanske förstår han mer än inspektören, vad vet jag.
Tänker på Slas (Stig Claeson) när jag läser, berättelse liksom släntrar fram som om den inte kunde göra annat. Jag gillar Slas böcker, så det är en av de finaste komplimanger jag kan ge.
Skogsindustrin har sin standard, som gäller allt från lastbilar till sågverk, skördare och skotare. Den längsta plankan som kan köpas längst den högteknologiska och storskaliga leverantörskedjan är 5.40 meter. Axel markerar kapsnitt på 7,5 meter. Han har egen planksåg.
Han konstaterar att det inte fyller någon vettig funktion att såga så långa brädor, men han gör det ändå. Det gör han förbannat rätt i.
