Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i människor, djur, växter och mikroorganismer.
Nya cancerterapier tillkommer och drömmen om att bota ärftliga sjukdomar blir möjlig. Och sedan stannar gärna debatten där. För inte ska vi tala om baksidorna av den nya tekniken? I min bok Vad ska vi ha samhället till diskuterar jag hur teknik som sägs vara neutral aldrig är just det. Teknik förskjuter våra värderingar.
Skrivet bland annat så här:
"Just gentekniken är intressant på många sätt. Den har inte bara gett oss möjlighet till ökad hälsa, nya synsätt på odling etc – den har också gett oss nya världsbilder som inneburit att våra värderingar förskjutits. Den eugenik (rashygien) som tidigare företräddes av nazisterna, har nu blivit allmängods. Tanken var, under nazismens tid, att förbättra människans ärftliga egenskaper genom selektiv avel. … För att klara oss ur dilemmat med eugenik så används inte ordet längre. Än mindre det svenska ordet rashygien.
Teknikens landvinningar förändrar vårt sätt att se på vad som är gott och ont. Valmöjligheter finns att designa sina barn. Skapa de där A-barnen som det talades om i en annan tid när stöveltrampen var högljudda. Jag föreläste några år om gentekniken ur ett miljö- och samhällsperspektiv, ställde frågor till åhörarna om vad de skulle välja bort och det tog ett tag innan rummet blev medvetet om det sluttande planets logik – från att välja bort Huntingtons Chorea till att välja ögonfärg och egenskaper är det förskräckande litet avstånd.
Värdeförskjutningar. Från tid till annan. Det är mänskligt. Det sker på gott och ont. Det är inte tid att skambelägga. Och jag är själv en av alla som sitter på det sluttande planet. Vi bör dock vara medvetna om hur snabbt värdeförskjutningar kan ske. Ha den medvetenheten med oss den dag fascismen mer högljutt knackar på dörren och “bjuder in oss till den värdegemenskap” där sådant vi tidigare uppfattat som ont plötsligt upplevs som något naturligt. Moral styr inte teknik, men teknik styr moral.
Tekniken omformar människan betydligt snabbare än den biologiskt betingade evolutionen. Vi åt av kunskapens träd, dess frukter är ofta goda en och en. (Herrejisses, så jag uttrycker mig – och jag som är troende ateist... men ni fattar säkert bilden). Teknikens frukter utvecklar våra samhällen, vi vänjer oss, vävs in i nya mönster, det går svindlande fort. Utvecklingen har onekligen ett hetsigt och nervöst drag över sig.
"Det är viktigt att vi tänker långsiktigt", brukar min favoritfysiker Max Tegmark meddela. Men vad hjälper det när alla inte ens är överens om vad långsiktighet är? När ekonomiska, religiösa, nationella eller partiegoistiska intressen styr vad vi skall tänka om den där långsiktigheten. ”Allting som är bra med vår civilisation är en produkt av vår intelligens…”, berättar Tegmark i en intervju i DN. Jo, det är sant, Men allt det som vår civilisation ställt till med är också en produkt av vår intelligens, vilket är ett stort problem. ”Vi vill att livets framtid ska existera. Vi tycker det vore ganska synd om vi tog kål på oss själva och livet tog slut. Därför är det jätteviktigt att planera i förväg vad vi faktiskt vill göra med vår teknik", meddelar han, som det tycks mig, lätt lakoniskt. Återigen: vilka "vi" skall planera, vilka "vi" skall se till att alla följer planerna, vilka "vi" skall förhindra det faktum att det ekonomiska systemet kräver avkastning till nästa kvartal, vilka “vi” skall förhindra att auktoritära politiska system plötsligt kan vinna framgång. Världen är ju inte en myrstack där alla vet sina roller, håller sig till sina roller och gör allt för helhetens bästa."
Slut med citaten. Och frågan som bör ställas är: Vad ska vi ha samhället till?
