onsdag 2 september 2020

Känner ingen partist som...

När Miljöpartiet nu skall välja nytt kvinnligt språkrör, och med Isabella Lövins ord också göra en nystart, så finns väl skäl att fundera över vilka värderingar som finns i den absoluta toppen av partiet. Åsikter som inte en enda miljöpartist som jag känner delar!
Per Bolund förordade för några år sedan grön skatteväxling i form av höjda miljöskatter som växlas mot platt skatt, det vill säga att alla oavsett inkomst betalar t ex 30 procent i inkomstskatt. Det skrev han i Almegas skrift "Utvecklingskraft i bojor".

Det resulterar, enligt Bolunds tes, till progressiv beskattning eftersom det är de mer välbemedlade som har råd att köra bil etc och därmed betalar mer i skatt.

Eller som Bolund skriver: "Genom en långtgående grön skatteväxling kan därför progressiviteten i löneskatterna tas bort och ersättas med den progressivitet som finns inbyggd i miljöskatterna. Man låter helt enkelt miljöskatterna stå för progressiviteten i skattesystemet. På det viset skulle de löneskatter som finns kvar på sikt i ökad grad kunna baseras på principen om platt skatt."

Det vill säga: de med högre inkomster får sänkt skatt så det har råd med ökande miljöskatter och kan leva som vanligt, medan de med låg inkomst skall fixa miljö och klimat. Det är förbannat dåligt!
Som sagt, jag känner inte en enda miljöpartist som har samma uppfattning som Bolund gav uttryck för.

Min fråga har länge varit hur alla goda, gröna partister kan låta sig företrädas av någon som inte delar deras uppfattning om fördelning mellan rik och fattig.

Att den rödgröna regeringen accepterat att Liberalernas krav på att värnskatten (5% extra på inkomster över 660 000 kronor i årsinkomst) togs bort i januariöverenskommelsen är inte så konstigt, motståndet från MP:s finansmarknadsminister Bolund var förmodligen inte stort... I själva verket var det ett steg mot den "gröna skatteväxling" han själv förordat och som bryter mot allt MP tidigare strävat efter, nämligen sänkt skatt på arbete genom sänkt skatt på låga inkomster.


I boken "Vad ska vi ha samhället till?" skriver jag följande:
"De som vill skada hela idén med skatteväxlingen växlar förstås höjda miljöskatter, på till exempel bensin, mot sänkt värnskatt. Resultatet blir att låginkomsttagare skall fixa miljön, medan vi med högre inkomster skall kunna fortsätta att leva som om ingenting har hänt. Det leder till en förfärlig utveckling, som med rätta skapar missnöje, ilska och motstånd mot miljöskatter. Begreppet ”grön skatteväxling” är på väg att bli helt förstört genom det sätt som den rödgröna regeringen i samarbete med C och L bedriver den. Vi som prioriterar såväl miljö och klimat som solidaritet och rättfärdig fördelning borde kanske istället lansera begreppet socialekologisk skatteväxling. Vilket skulle tydliggöra att höjda miljörelaterade skatter skall kompenseras genom sänkt inkomstskatt med social och utjämnande profil."