tisdag 15 september 2020

"En sjutusan till satsning som räddar klimatet, naturen och livsvillkoren..."


Det var bara miljöpartister - språkrören - som presenterade regeringens och samarbetspartiernas klimat- och miljöbudget.

Enligt Per Bolund en "sjutusan till satsning". 

Och enligt Isabella Lövin medför detta att "vi räddar klimatet, naturen och livsvillkoren för kommande generationer". Nja, så är det ju inte. Men det är nog så långt det gick att komma med den politiska situation som är. En parlamentarisk realitet som är som den är. Isabella är bättre värd än att ta råd från PR-figurer, som väl anser sig vara fiffiga, på departement. Och Centerns totalt insiktsbefriade uppfattning om biobränslen har satt spår - se längre ner i texten. 

Reaktionerna från det som kallas opposition var väntat: V anser satsningen vara för lite, SD att satsningen är för stor och M/KD att den är för fel. Trovärdigheten hos de sista tre måste sägas vara minimal, inte minst med tanke på hur de häromåret skar ner på budgeten i en anda som luktade Trump.

Summan som angavs för miljö- och klimatsatsningar uppgick till 9,7 miljarder. Är den stor? Jo, större än i tidigare budgetar. Bra! Samtidigt som den kan jämföras med de 11 miljarder som SAS fått i statsstöd från Sverige och Danmark.

Dilemman
Det finns, som alltid, dilemman i budgeten och den ekonomiska politiken - såväl sakliga som retoriska. En mer sammanvägd skrivning gör jag när hela budgeten, med alla dess delar, presenterats. Mycket som strävas efter i miljö- och klimatbudgeten kan nämligen komma att motverkas av andra åtgärder sjösatta av andra ministrar och efter påtryckning av C och L.

De gröna kreditgarantierna är bra, men se upp när de bilviljas och se upp för slamkrypare som medierna kommer att kasta sig över även om de skulle utgöra detaljer. Charlataner finns i alla branscher. Även de som klär sig i gröna kläder.

Det gäller att inte heller låta lura sig när klimatvinster skall redovisas som resultat av garantierna: el som ersätter fossila bränslen för t ex stål- och cementframställning skulle förmodligen annars kunna användas för att snabbare kunna minska kolanvändningen inom EU i länder som Polen och Tyskland. På kort tid - och det är kort tid vi har på oss - ger det inga vinster i så fall. Det är de totala sammanlagda utsläppen vi gör som påverkar klimatet. Det finns således dilemman.

Biodrivmedel är problematiska och hanteras ofta slarvigt i retoriken och alltför ofta också slarvigt i sakpolitiken. Bränslereduktionen i bensin och diesel - det vill säga mer inblandade biobränslen - riskerar komma från palmolja och från skogar som borde värnas. Talet om skogsavfall får man se upp med: "avfallet" gör också mark- och biologisk nytta när det ligger kvar. Dessutom missbrukas redan nu skogarna. 

Biodrivmedel
För övrigt är det som om politiker och andra inte tycks kunna ta in att även biobränslen ger akuta upphov till koldioxid när de används som t ex drivmedel. Det tar många år innan nyplanterade träd tar upp den koldioxid - och det är ju brist på tid, det är det som är det största dilemmat. Det är viktigt att notera att det inte är skillnad på en koldioxidmolekyl som kommer från förbränning av biobränsle och en som kommer från förbränning av fossila bränslen. Vid förbränning av fossila bränslen släpps koldioxid ut som innehåller kol som togs upp ur atmosfären av växter och annan levande biomassa som fanns för många miljoner år sedan. Kolet som finns i ett träd har tagits upp ur atmosfären under trädets livstid. Kolet i det som så slarvigt kallas "restprodukter" från skogsbruket skulle ha återgått till atmosfären under upp till 20 år om de brutits ner i skogen istället för att användas som bränsle. Ibland kändes det på presskonferensen som att den också var en del av den startsträcka som skall medföra godkännande av Preem som ju hävdar att det långsiktigt skall göras biodrivmedel i Lysekil. Må det inte vara så!

Batteritillverkning som grön investering??
Den som inte ser dilemman i att regeringen på olika sätt satsar på industri för batteritillverkning är blind på ena ögat - var kommer råvarorna till batterierna ifrån? För att "rädda klimatet" i ena änden skapas nya problem i den andra. Men det ska vi tydligen inte tala om. Det bästa vore om det såldes färre bilar, inte fler. Visst, det skapar problem för tillväxten, men motsatsen skapar problem för naturen. Laddstolpar och eldrift löser förvisso ett problem, men skapar andra. Rent falskt blir det när de som ropar efter batterier samtidigt ger sken av att vara kritiska till nya gruvor. 

Det ensidigt bra...
Ensidigt bra är satsningar på våtmarker och skydd av skog, mer pengar till sanering och att regeringen backar från tidigare beslut och åtminstone skärper kraven på vad som skall kallas "miljöbil" och dessutom äntligen ger grönt ljus för solpaneler på större tak. Att restaureringar av gamla bostäder - som av massor med skäl ändå måste renoveras - läggs på miljö- och klimatkontot kan ju diskuteras. Det är ju knappast någon som sätter in energidåliga fönster när de gamla skall bytas ut. 

Regeringens lista över klimat- och miljöbudgeten finns här. Och som sagt: Utifrån det parlamentariska läget - och genom att politiken är fast i tillväxtmantrat - kunde det väl inte bli mer än så. Inte en sjutusan till budget. Men så bra det nog gick att få till det. Underskottet i kollektivtrafiken på minst 5 miljarder reduceras i alla fall med 2 miljarder ur denna del av budgeten. 

Tillväxtdilemmat
Det är så bedrövande tydligt att åtgärder har dilemman som oftast är förknippade med att vi är fångade i ett system där tillväxt är förutsättning. Jakten på ekonomisk tillväxt är på många grundläggande sätt djupt destruktiv. Vi måste helt enkelt lära oss att tagga ner. Ta oss ur system som utgår från idén om evig ekonomisk tillväxt och missuppfattningen om att finansiellt kapital  - det vill säga siffror på konton - är viktigare än naturkapital, det vill säga verkligheten.

Som många i den bredare miljörörelsen påpekat: det är är svårt att göra slutbedömning innan hela budgeten ligger, att det funnits gröna ambitioner hos MP är en sak, men dessa ambitioner motverkas av annat i budgeten. Hela idén om grön skatteväxling tycks schabblas bort av regeringen och dess samarbetspartier. Här har onekligen C och L förstört själva grunden. Deras inflytande har varit stort, som det tycks har de haft betydligt mer inflytande på helheten än det mindre partiet som "haft makt på riktigt" genom att sitta i regering.

Preem kan slå ut hela bilden - 
det skadar saken än värre än vindkraftförbudet
Hela bilden av MP:s ambitioner skulle drastiskt förändras till fiasko om Preem ges rätten att bygga ut i Lysekil. Det var illa nog när MP la sig platt för försvarsminister Hultqvists krav på att den sedan tio år planerade vindkraftverken Hanöbukten skulle stoppas, den skulle gett lika mycket el till södra Sverige som kärnkraften i Barsebäck gav. Det vore än mer illa om Preem får sitt tillstånd. Lite orolig blev jag när Isabella Lövin korthugget på presskonferensen meddelade att det var ett "förvaltningsärende" på frågan om vad MP ansåg... 

Överdriv inte så förbannat 
Isabella Lövin sa på presskonferens att bankerna räddades vid förra krisen och att klimatet räddas denna gång. Om det varit så att klimatet räddas av 9,7 miljarder i en statsbudget så hade det nog gjorts för länge sedan. Om det krävs 11 mrd bara för att rädda SAS, så är nog klimatet en mer kostsam åtgärd... Ibland är retoriken väldigt övermaga. I det här fallet skapar det intrycket - precis som när regeringen lanserade den så kallade klimatlagen - att nu fixar vi det här, vi kan liksom leva på som vanligt... 

I sak gäller fortfarande att vi i Sverige "släpper ut" minst åtta gånger så mycket koldioxid genom vårt sätt att leva och konsumera som vi borde göra om vi ska göra vår del av "att rädda klimatet".