Citatet är från Elin Wägners bok ”Väckarklocka” som kom ut 1941. Det tragikomiska är att citatet är än mer aktuellt idag. Människan har verkligen blivit slav under det ekonomiska system som råder. Systemet är beroende av evig tillväxt. Tillväxten får till och med vara lånebaserad och hushållens skuldbördan öka bara systemet hålls under armarna. När nu coronatiden kan medföra att BNP per capita sjunker till samma nivåer som rådde 2010 – eller kanske rent av 2005 – så hotar fattigdom, utslagning och kris. Trots att vi knappast var fattiga eller levde i kris 2010 eller ens 2005. Det borde få de flesta att fundera över vad det är för system och tankefigur vi är fångar i. Få allt fler att inse att systemet inte vill oss inte väl utan gjort oss till kuggar vars uppdrag det är att hålla det under armarna.
Vi är onekligen, som Wägner påpekade, slavar under vårt eget system. Den globaliserade kapitalismen har inte bara varit alltför kreativ för planetens och samhällets bästa utan till och med för sitt eget bästa. Borde inte det föranleda en och annan tanke även hos liberaler? Borde de åtminstone inte lämna marknadsliberalismens bisarra tankevärld för ett ärofyllt ta steg tillbaka till den mer anständiga socialliberalismen?
Hela krönikan här.