söndag 2 februari 2020

Upprättelse. Och inte.

Det har gått två månader sedan den anklagade riksdagsledamoten Stefan Nilsson (MP) frikändes och den som anklagat honom fick domstolen - i ett mycket tydligt domslut - emot sig och tvingas betala såväl dagsböter som skadestånd. 

Anklagelse om pedofili hade framförts på Instagram den 17 oktober 2017. En anklagelse som nog många, med rätta, uppfattar som värre än det mesta. Skälet till anklagelsen var att stoppa Nilssons politiska karriär i riksdagen.

Syftet med att offentliggöra anklagelsen var att stoppa Stefan Nilsson från att stå på riksdagslistan för Stockholm och därmed också möjligheten att fortsätta som ledamot i riksdagen.

Syftet uppnåddes eftersom MP:s dåvarande partisekreterare Amanda Lind uppmanade honom att lämna riksdagen. Inte heller hon trodde visserligen på anklagelsen om pedofili utan motiverade med att han flera år tidigare haft ett "gränsöverskridande beteende".

Förmodligen gjorde partiledningen bedömningen att det bästa så här mitt under Metoo var att agera som de gjorde. För att slippa dåliga rubriker.

Men Nilssons tid som politiker var körd. Han avsade sig den förväntade platsen på riksdagslistan inför 2018 års val. Att ställa upp med en pedofilanklagelse - hur falsk den än var - vore en omöjlighet. Detta ledde till att till en mycket kontroversiell politiker (Pernilla Stålhammar) flyttades upp en plats på riksdagslistan.

Stålhammar kom in i riksdagen. Trots att hon tidigare hade anklagat såväl partiets utrikespolitiska talesperson Valter Mutt som tjänstemannen som arbetet med utrikespolitik (Håkan Sundberg) för att vara "nationella säkerhetshot". Mer eller mindre ryska lakejer...

SÄPO har utrett och kommit fram till att anklagelserna saknade grund. Men syftet uppnåddes: Sundberg, som hon tidigare haft en relation med, fick sin karriär förstörd. Han avhystes från sitt arbete inom Miljöpartiet. Och anklagelserna mot Valter Mutt passade väl in eftersom Stålhammar själv ville vara utrikespolitisk talesperson.

Den anklagade tjänstemannen fick inte bara lämna sitt arbete för partiet utan drabbades i praktiken på grund av den falska anklagelsen - och Miljöpartiledningens agerande, eller om man så vill: brist på agerande - till rena rama yrkesförbudet förutom att vardagslivet drabbats hårt. Han hade också utsatts för ett offentligt karaktärsmord av Stålhammar på Facebook.

Det vore onekligen intressant att veta hur en domstol skulle se på detta fall. Är det mer klandervärt att anklaga kändisar och riksdagsledamöter än mer "vanliga människor"? Även om  också den "vanliga människans" liv skadats och karriär kollapsat? 

För övrigt har det visat sig att Stålhammar varit "hemlig källa" till en rapport av den Nato närstående tankesmedjan Atlantic Councils. I rapporten anklagas fredsrörelsen i allmänhet och enskilda miljöpartister - de som hon tidigare av personliga skäl agerat mot - som trojanska hästar i Rysslands tjänst. Trots att SÄPO granskat och avfärdat.

Miljöpartiets ledning har inte agerat för att kräva att rapporten skall tas bort - förmodligen därför att det skulle skada regeringssamarbetet och uppröra försvarsministern. Det visar sig nämligen att den rödgröna regeringen ger bidrag till Atlantic Council som lobbar för svenskt närmande till Nato! Det är till och med så att dess svenska representanter hyr in sig i Folk och Försvars lokaler i Gamla stan.

Per Gahrton är en av dem som reagerat på rapporten, här den 10 januari i Arena:


Per Gahrton och hans meddebattörer skriver bland annat: "Genom det falska påståendet att en tjänsteman avskedats på grund av påstått för täta kontakter med ryska ambassaden söker rapporten kasta misstankar mot mannens uppdragsgivare, partiets dåvarande utrikespolitiske talesperson Valter Mutt. Genom lögnen skadar den USA-baserade tankesmedjan en människas framtid och utfärdar i praktiken ett yrkesförbud mot en person som säkerhetspolisen aldrig haft någon anmärkning mot och i 17 år tjänat partiet väl."