Friday, 17 November 2017

Mindre Trump och mer Sanders i EU-debatten...

EU-möte i Göteborg. Det mesta tycks handla om frisörer som måste stänga sin butik några dagar. EU är värt mer än så...  De gröna och vänstern - och hela det kulturetablissemang som stod på Nej-sidan inför folkomröstningen om medlemskapet - har släppt EU-kritiken och därmed släppt in den växande nationalistiska högern som den dominerande EU-kritiska rösten.

Därmed blir EU-kritiken baserad på nationalistiska/rasistiska grundpelare istället för på kosmopolitiska/humanistiska. Man kan dra jämförelse med Sanders och Trump: båda är kritiska till globaliseringen - Sanders bygger sina argument på solidariska grunder, Trump bygger sina på egoistiska grunder.

Lite historia om synen på överstatlighet: MP, som var EU-motståndare, och FP, som var EU-entusiaster, var de två partier som på 90-talet, när EU-debatten fortfarande existerade, som ville att majoritetsbeslut inom unionen skulle kunna tas om en lägsta nivå på koldioxidskatt. S och M var redan då de stora motståndarna. Under mina år som språkrör var MP för att majoritetsbeslut skulle kunna tas om lägsta nivåer på skatter etc. S och M var däremot i realiteten förespråkare för att EU skulle lägga tak på hur långt man fick gå i t ex miljöfrågor... "En vara godkänd i ett EU-land skall det få säljas över hela regionen...", hette det. Annat är "hinder för den fria rörligheten".

Lite om bristerna som är kvar: Vi i MP talade mycket om det "demokratiska underskottet" - men numera, när EU-kritiken rationaliserats bort i MP, sägs inte mycket om detta. Trots att det demokratiska underskottet är kvar. Hur kan samma människor, som en gång var EU-motståndare, idag uppfattas som de mest EU-entusiastiska inom politiken (det är ju så det speglas i medierna)??

Lite om framtiden: EU bygger upp en allt mer formaliserad byråkrati, där besluten - trots tal om motsatsen - ständigt flyttas uppåt i hierarkierna. En spelplan, ett sorts husbygge, byggs av de som identifierar sig som demokrater tillhörande anständiga partier och byråkratier. Samma spelplan, samma husbygge, kan lätt övertas av partier och byråkratier med helt andra värderingar - fascistiska sådana. Hela regelverket, hela byråkratin, hela systemet finns färdigt av övertas. Detta är det största problemet med EU-konceptet.
  • Sverige bör utarbeta en plan B för hur vi kan lämna unionen om det går helt snett. 
  • MP bör skriva in en option i sitt partiprogram om att man i framtiden kan komma att kräva utträde.
  • MP borde återvinna tanken om att självtillit och låg sårbarhet - t ex när det gäller grundläggande försörjning - är det bästa sättet att utan rädsla möta omvärlden. Globalisering kopplad till den sentida kapitalismen leder tvärtom till social otrygghet, sårbarhet och obefintlig förmåga att själv ens hjälpligt hantera kriser. Detta är - och kan bli än mer - grogrund för främlingsrädsla, rasism och fascism.