Efter att MP i riksdagen ställt sig bakom också CETA-avtalet - till skillnad från hela gröna gruppen i EU-parlamentet - kan vi nog förvänta oss att partiet får betalt i hårdvaluta av socialdemokraterna.
Kanske enligt principen: vi byter äpplen mot päron.
Så gjorde MP t ex när vi släppte igenom Socialdemokraternas vallöfte om RAS (Riktat AnställningsStöd) i mitten av 90-talet - ett lika fånigt som harmlöst förslag om visade sig bli ett fiasko som dock inte kostade många kronor - mot tre miljarder kronor till allergisanering av skolor, förskolor etc.
CETA-avtalet hade kunnat genomdrivas i riksdagen utan MP:s stöd, men ändå valde partiledningen att ställa sig bakom av ren lojalitet med Löfven.
Socialdemokraternas skuld var redan före CETA-avtalet stor: Miljöpartiet var för bara någon dryg månad sedan med på att stoppa den mycket stora - motsvarande el från två kärnreaktorer av Barsebäckstyp - sedan länge planerade vindkraftparken i Hanöbukten.
Kompensationen för detta kommer rimligen att nu i vår visa sig som en rejäl grön framgång inom energipolitiken.
Till skillnad från CETA-avtalet hanterades frågan om vindkraftparken helt inom regeringen, det vill säga ingen kan "skylla" på att det i riksdagen finns en majoritet som drivit igenom frågan.
Frågan om Vattenfalls utförsäljning av brunkol motiverades, från MP, med att detta krävdes på grund av ägardirektiv, medan flera av de borgerliga partierna hävdade att det var en tolkningsfråga och att regeringen själv hade rätt att avgöra frågan. För husfridens (i Rosenbad) skull tolkade MP det på ett sätt som passade Löfven.
Sossarna skuld till MP är mycket, mycket stor. Vilket naturligtvis Stefan Löfven vet och som god koalitionspartner, med siktet inne på fortsatt samarbete, kommer att åtgärda. Goda partner gör så.
Inte blev skulden mindre av värdlandavtalet med Nato, nya JAS-plan och borttagen effektskatt på kärnkraften så att denna kan överleva till minst 2040 i enlighet med moderaternas Linje 1 i folkomröstningen...
Klimatlagen då? Jo, den ser ut att gå igenom. Bra. Men den är knappast en särskilt stor eftergift från S sida - lagen är ganska lurvig, med kryphål för den som vill slinka ur. Liknande lagar har införts utan grön medverkan i länder som Danmark och Storbritannien.
Så nu väntar tiden då S måste betala tillbaka med sådant som också svider för Löfven.
Vi kan förvänta oss en grön framgångsrik vår.
Allt annat vore helt osannolikt.
Möjligen kan man fundera över vilka frågor som finns kvar att vinna när S nu proklamerat att de som flytt till Sverige inte kan förvänta sig att få återförenas med sina nära och MP-löftet om kilometeravgift på tunga landsvägstransporter skjuts på framtiden - beslutat dagarna efter det att man lanserat en klimatoffensiv.
Men det finns förstås annat för den skuldtyngde statsministern att erbjuda.
Det skall bli intressant att se vad betalningen blir. Att det blir något mer än personliga - uttalade eller outtalade - löften till språkrören om bra uppdrag när de slutat som statsråd är självklart. Att ta tillvara kompetens och erfarenhet är knappast en uppoffring från Löfvens sida.
Betalningen bör rimligen bli i politisk valuta av hög grön karat. Något som skaver för Löfven på samma sätt som så många beslut skavt i gröna hjärtan. Vad det blir lär väl avslöjas före MP:s kongress, om man är strategiska.
Så, bästa miljöpartistiska gräsrötter, förvänta er en grön vår!
