Vem ska betala för kärnavfallet?

Som jag tidigare skrivit betalar kärnkraftens ägare för lite - även med den nya regeringens höjning - till den fond som skall bekosta avfallshanteringen. Göran Finnveden, professor vid KTH, analyserar läget i gårdagens DN.

Ska fonden komma i närheten av att stå för kostnaderna för avfallet bör avgiften ligga på cirka 6 öre per kilowattimme - inte de 4 öre som nu gäller.

Den så kallade "effektskatten" - som egentligen bara innebär att beskattningen av kärnkraft blir ungefär som beskattningen av vattenkraft, vars fastighetsskatt är drygt 5 öre högre än för kärnkraften -  gnölar kärnkraftsbolagen om. Däremot har jag inte hört att de gnölar om att de betalar för lite i avfallsavgift.

I Kärnavfallsfonden finns idag cirka 60 miljarder kronor - summan är mindre än man beräknat eftersom produktionen varit lägre än man planerat - ständiga reparationer, säkerhetstopp och andra driftstopp har ju följt kärnkraften år efter år. För övrigt, vilket Göran Finnveden särskilt noterar, är avkastningen på fonden osäker, han skriver: "Om marknaden har rätt och avkastningen blir lägre så blir underskottet ännu större".

Som en viktig påminnelse -det hade jag missat - om politikens irrgångar noterar Göran Finnveden också att inte ens den rödgröna regeringen följt Strålskyddsmyndighetens förslag när det gäller kärnkraftsindustrins storlek på de säkerheter som bör stå till förfogande om avfallsfondens pengar inte räcker. "Detta innebär en ökad risk för att staten och ytterst skattebetalarna får betala slutnotan", noterar Göran Finnveden lätt lakoniskt och fortsätter: "Att regeringen inte kräver de säkerheter som behövs innebär en indirekt subvention av kärnkraften".

Eftersom Göran Finnveden inte bara är professor på KTH - det är ingen garanti i dessa professorsstinna dagar - utan även varit medlem i Kärnavfallsfondens styrelse finns extra skäl att ta till sig slutorden i den DN-Debattartikel han skrivit:

"Kärnavfallsavgifterna har höjts kraftigt och kommer att behöva höjas ytterligare. Det vet kärnkraftsindustrin och det är antagligen ett av skälen till att man ser problem med kärnkraftens lönsamhet. Det är nu viktigt att regeringen kan stå emot industrins krav och inte subventionera kärnkraften genom att ta ut för låga avgifter eller säkerheter. Samtidigt finns möjligheter att öka avkastningen i KAF (avfallsfonden) genom att utnyttja avsatta medel för långsiktiga placeringar för ett hållbart samhälle."