Mäklaren hade stadiga guldkedjor kring både arm och hals och hävdade att stugan skulle kunna säljas under rubriken Sjöutsikt.
Ställde man sig på vinden, som skulle kunna inredas, och lutade sig ut genom ett fönster, som inte gick att öppna, så skulle man faktiskt kunna se ett stänk av havet.
- Läget är inom pendlingsavstånd från Stockholm, sa mäklaren.
En renovering av stugan skulle kunna resultera i ett härligt sommarviste för någon jäktad innehavare av sådant som värderas högt: siffror på konton.
Stugan var egentligen mycket stor. Men bara två rum hade används. I nedre våningen stod fem rum helt oanvända, hela mellanvåningen var omöblerad och hela vinden var just bara vind.
Nu skulle stugan bli sommarviste.
Bara två veckor tidigare hade jag suttit på sängkanten hos den gamla gumma som vägrat möblera vinden. Och just när solen rann ner i osynligheten dog hon.
Hon var gammal. Hon hade fostrat tolv barn. Mestadels ensam. Hennes karls insats i hemmet hade varit befruktningsögonblicket. Och då hade han vanligen varit full.
Hon älskade sina barn över allt annat på jorden. Ändå hade hon inte sett något av barnen på över ett helt år. De hade inte tid. Och själv ville hon inte vara till besvär.
Hon dog i en stund då hennes ögon sa mig att hon förlät alla som glömt henne. Hon dog med ett leende och en fast övertygelse om att det fanns ett ljus där utanför.
Hon älskade sina barn över allt annat på jorden. Ändå hade hon inte sett något av barnen på över ett helt år. De hade inte tid. Och själv ville hon inte vara till besvär.
Hon dog i en stund då hennes ögon sa mig att hon förlät alla som glömt henne. Hon dog med ett leende och en fast övertygelse om att det fanns ett ljus där utanför.
Låt mig kalla henne Elin. Elins barn hade kommit långt, som det heter. De hade fina titlar och kunde hänga tjocka guldkedjor runt halsen. Det var fint folk. Så fint att de inte gärna hade tid för henne.
Elin läste inte börsnoteringarna - men hon skänkte en tiondel av sin lilla folkpension till de som än bättre behövde det. Rädda Barnen, Jorden Vänner, Framtiden i Våra händer, Amnesty. Hon led med barnen som svalt och med skogarna som förgiftades.
Efter valet 1985, när miljöparitet stod med skulder upp över öronen, skickade hon trettio kronor i ett vackert kuvert. Hon skrev, med vacker gammelstil, om den sjö hon älskade och de barnbarn hon älskade. Hon hade en dröm om ren luft och rättvisa. Jag hälsade på henne några gånger, hade kaffe med mig och pratade bort en stund.
Efter valet 1985, när miljöparitet stod med skulder upp över öronen, skickade hon trettio kronor i ett vackert kuvert. Hon skrev, med vacker gammelstil, om den sjö hon älskade och de barnbarn hon älskade. Hon hade en dröm om ren luft och rättvisa. Jag hälsade på henne några gånger, hade kaffe med mig och pratade bort en stund.
När solen rann ner i osynligheten den där varma junidag dog hon. Hon hade aldrig fått del av ATP eller av den ökade köpkraften eller av det materiella välståndet som ombudsmän och finansvalpar och brysselresenärer och de flesta av oss andra suger i oss som hade vi gjort oss förtjänta av det.
Elin hade inte gjort några aktieklipp - hon hade bara fött upp tolv barn. Hon deltog inte i lönekarusellen och fick inga avgångsvederlag à la De Välklädda Männen med sina fyrkantiga väskor. Hon hade gjort sitt. Avstått för att ge till de som hade det sämre.
Hennes granne hade gått i pension för några år sedan. Han hade levt på kapital och varit en kunnig man på att hantera pengar så att dessa förökat sig genom att flytta från konto till konto. Han tog månatligen ut nästan tio gånger så mycket som Elin hade i folkpension.
Svanar kan bli dränkta i en ankdamm. Och svansången hörs sällan i ankdammens tjatter.
Hon dog med huvudet på en vit kudde med vackra spetsar. Hon dog med ett leende i sina ögon. Örngottet luktade gott. Mäklaren, med sina tjocka guldkedjor, sa att man nog skulle få ut en bra slant för huset. Och det är ju många barn som ska dela.
- Vill man ha närmare vatten kan man lägga in en pool, sa mäklaren.
- Vill man ha närmare vatten kan man lägga in en pool, sa mäklaren.
Och ankorna tjattrade från viken.
Jag åker förbi huset ibland. Det jag ser är ett hus som dött av skam över att bli utbjudet till försäljning, som en slav med priset bundet vid sin hals.
En livsgärning blir ett kvadratmeterpris.
SvaraRaderaTack!
Fred Lane
Klyftorna i det här landet har ökat stort sedan dess. Inte bara när det gäller ekonomi utan också när det gäller synen på vad som är viktigt i livet och samhället.
SvaraRaderaJa, självklart. Samtliga åtta partier är ju i grunden liberaler. "Gör vad du vill skall vara hela lagen" är ju knappast nåt att samlas omkring.
Radera
SvaraRadera" ..som hade vi gjort oss förtjänta av det. " Däri ligger hela bedrägeriet, tror jag. Ingen vettig människa skulle kunna åse tiggare på gatan,stängda gränser för människor på flykt, översvämningar där utsläppen är som minst osv, osv, om det inte vore för den där villfarelsen att vi gjort oss förtjänta. Alternativt, hen har sig själv att skylla.
PS
Alf Hornborg "Myten om maskinen", apropå.
Eric
Eller så är bedrägeriet det rakt motsatta. En tro på slumpen och att vi inte gör oss förtjänta av saker, bra eller de som anses som dåliga. För allt ska ju vara så lätt och helst kul. Motgångar är jobbiga. Så vi tror att gott är gott och inte kan bli till ont, att efter detta liv är vi klara. Jag hade bara tur, vilken tur knutte jag är. Och vilka oturs knuttar en del andra är. Som om livet vore ett enda lotteri av vinst eller nit lotter. Som om inte nitlotterna kan vara utvecklande. Ja kanske t.om. mer.
RaderaHela bedrägeriet verkar ligga i att vi inte tänker att vi alla FÖR-tjänar. Att vi sår och skördar. En del slutskördar går verkligen överkurs. Läste Birgers tips "växande tro på återfödelse utmanar kyrkan" om reinkarnation. Inte mycket i Bibeln tyder på det. Men de två exemplen som finns kvar och som tas upp gör det. En pojke som fötts blind t.ex. kan inte ha gjort något ont, såvida det inte skett i ett tidigare liv. Men ingen vettig medmänsklig människa, anser väl att ett blint barn, inte förtjänar all hjälp hen behöver. Som t.ex. assistans service... Jag tror att bedrägeriet ligger i att vi anser att vissa är mer värda än andra. Och dessa kämpar vi gärna för. Övriga glömmer vi medvetet eller omedvetet bort. Tiggare t.ex. anses inte vara värda så mycket för de flesta. Det finns ingen vidare kämpar glöd för dem. Människor på flykt däremot anses starka och driftiga. Och fysiskt starka kan bidra till tillväxten. Så visst är det okej med minskat bistånd?
Ang. Alf Hornborg "Myten om maskinen" Visst är det så att människan sätter sin tilltro till tekniken. Att många är eniga om att tekniken löser det mesta. Men tekniken, löser inget för tiggaren på gatan, den minskar inte krig och främjar inte till nedrustning, inte så länge människor tror, att det är de andra de som man inte föredrar, som gjort sig förtjänta av elände. Om man själv anser sig god och är omgiven av livets goda. Då glömmer man lätt, att gott kan bli till ont och tvärtom. Trots att vi innerst inne vet att det inte är så.
Lisbeth
att det är så, ska det vara. Gott kan bli till ont och tvärtom. Se bara på vår asyl och flyktingpolitik. Vilken sådd..
RaderaLisbeth,
RaderaDen som menar att hennes lycka och framgång beror på tur snarare än egen förtjänst är mer benägen att dela med sig. Så måste det förhålla sig.
"Myten om maskinen" handlar inte (alls) om teknikens välsignelse. Utan om hur somliga utnyttjar och andra blir utnyttjade.
Nej det tror inte jag. Du skrev själv "...som hade vi gjort oss förtjänta av det" Däri ligger hela bedrägeriet trodde du. Personligen så ser jag bedrägeriet, som att man tror, att en del andra har inte gjort sig förtjänta av det som de upplever. Fast att man själv innerst inne tycker, att man varit en riktig hejare på mycket och visst förtjänar det man uppnått. Även om man inte säger det. Då blir det märkligt att tro, att inte andra förtjänar sitt eget öde.
Radera"Så måste det förhålla sig" Varför vill inte de rika länderna hjälpa de fattiga mer då? Och varför tittar de flesta inte ens på de fattiga EU migranterna som tigger och än mindre klämmer fram med ett hej.
En fin historia om Elin. Hon verkade inte lita till turen. Utan valde att tjäna andra och gav en tiondel av sin folkpension. Och de flesta vet att den var/är inte hög. Personligen så tror jag, att ju mer vi äger, desto större risk att inte vilja att dela med sig. Inte i den grad som Elin uppvisade. För vad hade hon kvar själv att leva på. Lycka är inte ett hus, en partner eller annat som vi betraktar som ägodelar. Det är fernissa och den sortens lycka kan försvinna fort. Det vet dem som förlorat både sin kära make/maka och i samband med detta ett hus. Elins lycka och trygga förvissning på dödsbädden, då hon log med ett leende, vittnar inte om att hon hade haft tur eller ens ett bra liv i andras ögon. Barnen brydde sig inte då måste man ju vara olycklig? Berättelsen vittnar om något annat. Lycka kan det vara så enkelt som att tjäna andra är lycka och inte tjäna pengar på andra? Om man vet att man gjort sitt bästa trots allt, så kan man dö med ett leende.
Att framgång skulle bero endast på tur det tror jag inte en sekund på. Däremot så tror jag att Elin har mycket gott att se fram emot i ett annat liv. Men att man måste förvalta allt gott som kommer. För annars kan det förvandlas till det som vi kallar ont. Gott är färskvara.
Av vad jag läste då jag googlade så handlade "myten om maskinen" bland annat om att vi ser tekniken som en välsignelse. En slags kulturillusion. Men det kan givetvis handla om hur somliga utnyttjas och andra blir utnyttjade också.
Då uppstår väl frågan, kan man förvänta sig tur eller goda upplevelser i evighet om man utnyttjar andra? Lita till turen. Skulle inte tro det! För jag vägrar att tro att livet är orättvist.
Lisbeth
Ett hus kan inte dö av skam. Det är poetiskt och fint men omöjligt. Däremot så kan vi känna skam på dödsbädden. Inte minst den som förvandlat ett fint gammalt hus till oigenkännlighet. I stället för att bevara det för eftervärlden. Varför inte sluta agera och tänka som om allt vore tur eller otur. Och i stället erkänna att vi gör val som får konsekvenser. Samt att livet faktiskt har ett mål och en mening. Birger skrev förut ungefär såhär. Om vi fick komma tillbaka, hur skulle vi då vilja att det såg ut. Vilken värld skulle vi vilja komma tillbaka till? Till fina bevarade gamla hus eller till vad? Livets mening är att utveckla medvetenheten? Livets mål att nå allvetenhet? Så att vi inte längre behöver utvecklas här... Några andra förslag på mening eller mål? Kanske livets mening är att födas med tur? Annars saknas mening? Livets mål är att dö? Sedan finito?
RaderaLisbeth
Lisbeth. Många bra påpekanden du påvisar. "Livets mening är att utveckla medvetenheten". Instämmer.
RaderaReinkarnationens betydelse ger människan grundläggande insikter om varför vi reagerar, tycker, gissar, tror som vi gör, varför vi har den kunskap vi har, varför det uppstår motsättningar, varför innehållet i livet ser ut som det gör, varför individen placerats i den miljö/land/världsdel hen befinner sig etcetera. Synd nog finns det vuxna som omedelbart förkastar reinkarnation som exempelvis flum.
För att inse reinkarnationens betydelse räcker det i med enbart meditation.
Den som inte kan ta till sig och förstå vad reinkarnation innebär, vad lagen om sådd och skörd innebär ställer sig frågor om varför: Varför är det så här, varför blir det så här, varför är livet så orättvist?
Hos vissa leder oförståndet till skam och skuldbeläggande.
"Tänk vilken tur slumpen hade när den gjorde människan, undra vad slumpen ska göra nästa gång den har tur?"
Christer
Så ska det stå: "För att inse reinkarnationens betydelse räcker det inte med enbart meditation."
RaderaLisbeth,
RaderaJag läser 09.57 första stycket flera gånger och blir inte klok. Missförstånd ? Eller faktiskt olika syn på "tur" och "rättvisa" ?
Mer konkret:
Jag råkar födas i Sverige, i en välmående familj som uppmuntrar och stödjer, utan särskilt stora ansträngningar blir jag läkare med oförskämt goda möjligheter till arbete och inkomst. Jag kan omöjligt tycka annat än att jag haft tur, min välgång handlar inte om att jag gjort mig förtjänt.
I en annan del av världen föds en jämnårig vars familj är drabbad av svält och sjukdom, alla ansträngningar till trots får han finna sig i att kämpa för sin överlevnad. Jag kan omöjligt tycka annat än att han i jämförelse med mig haft otur, att han har gjort sig förtjänt av mer.
Du vägrar tro att livet är orättvist. Jag tycker det känns mycket rimligare att
1. livet är orättvist
2. vi gör vårt bästa för att ställa upp på de som drabbas.
Eller:
Till var och en efter behov, från var och efter förmåga.
Elin i Birgers berättelse lever helt och fullt efter den vackra principen. Efter decennier -av tänk-på-dig själv-skit-i -andra-de-får-tillverka-våra varor-för -skitlöner-och-nu-stängda-gränser framstår Elin som en udda varelse.
Läser ditt inlägg 08:05:00 och blir inte klok på det. Den som menar att deras framgång lycka beror på tur, snarare än egen förtjänst är alltså mer benägen att dela med sig? Varför måste det förhålla sig så? Förklara gärna.
RaderaSå de som menar att de fötts på en viss plats av en anledning och inte på grund av slumpen eller tur, är mindre benägna att vilja dela med sig?
Nog låter det märkligt... "Missförstånd?" Nej snarare "Eller faktiskt olika syn på "tur" och "rättvisa.
Om Elin levde helt och fullt "efter den vackra principen" vet jag inte. Så speciellt udda är hon inte. Det finns många som älskar sina barn över allt på jorden. Som sätter dem främst. Och därefter vill hjälpa "Till var och en efter behov, från var och en efter förmåga"
Efter förmåga eller kapacitet hjälper förresten de flesta. Mer förmår vi inte. Vi har endast delförmåga, de flesta av oss. Men en del tror att vi kan rädda hela världen. Andra vill rädda en rännil på bekostad av andra. En del vill försöka hjälpa fler. Så många som möjligt. Det värsta man kunnat säga i Sverige är, att man vill hjälpa fler på plats, eller i krigsfria zoner.
Det finns många "Elin" Hon är inte udda. Men vi är alla unika. Det finns många som varken syns eller hörs mycket, men som tjänar andra och inte tjänar pengar på andra. Sanningen är väl, att man kan göra både och om man har förmåga vill och vågar. Media rapporterar nu om olika grupper av människor som kommit i kläm. De börjar synas och höras. De accepterar inte längre stämpeln av utanförskap. Media går nu SD:s ärenden säger vissa, som ännu inte begripit att det kanske är de själva, som omedvetet gjort det.
Stängda gränser är ingen slump. Verkligheten kräver ibland mer än vackra principer. Den kräver i bland tuffa beslut. Det verkar Fridolin fått en insikt om i regeringsställning. En permanent eller tillfällig insikt. Åsa Romson däremot, säger sig om några år, vilja köra samma vända igen med öppna gränser. Eller mer öppna. Det är hennes åsikt. Och M börjar samtidigt samarbeta i en kommun med SD. Som det verkar med partitoppens stöd.
1. Livet är rättvist
2. Vi gör vårt bästa för att ställa upp på de som drabbas. Sverige har försökt. Mer än de flesta andra. Vi som land har inte i decennier tänkt enbart sköt dig själv och skit i andra, inte när det gäller människor på flykt. Men vi kunde ha tänkt mer på de svagaste. Här hemma och på de som inte orkar/vill/kan fly.
3. Vi gör de flesta av oss det bästa efter förmåga/kapacitet. Det räcker helt uppenbart inte, då ett maktkåt M åter suktar efter makt. De skiter fullkomligt i sådana som Elin.
Lisbeth
Lisbeth,
RaderaA o B har lika mycket, båda har så det blir över. C har knappt så han klarar sig. A anser att anledningen till hans välstånd är att han varit ambitiös och duktig. B menar att det säkert bidragit men i huvudsak beror det på lyckliga omständigheter.
När A träffar C säger han:
Jag har mer än jag behöver och det beror på mina ansträngningar. Att du inte har så du klarar dig beror på dig själv. Jag vill inte ge dig av mitt överflöd, det har jag förtjänat, det är fel att ge utan krav på prestation.
När B träffar C säger han :
Jag har mer än jag behöver, delvis kanske det beror på mina ansträngningar men framförallt känner jag tacksamhet. Jag vet inte så noga varför du råkat illa ut, jag har ingen anledning och tro att du inte ansträngt dig lika mycket som jag, det skulle kännas fel om jag inte delar med mig.
Jag gör inte mitt bästa, det vet jag säkert.
Vad som sker i det tysta är (förstås) svårt att veta.
Jag tror inte VI gör vårt bästa för att hjälpa människor i nöd.
Kan du mer uttömmande förklara varför livet är rättvist ? Är reinkarnation en förutsättning ?
Både A och B kan fundera på varför de har så mycket över. Och varför C knappast har så hen klarar sig. Det är ingen universiell livslag, som säger att det ska vara så. Många har mycket mer än de behöver, men protesterar inte nämnvärt över det. Andra protesterar desto mer. Mycket och högt. Varför lider så många med andra? Det dåliga s.k. samvetet, är ett komplex av b.a. fruktan, vidskepelse, fördomar, fåfänga, vanor och miljöpåverkan. Det s.k. samvetet larmar om orättvisor. Det kan vi vara glada över. Trots det har många mer än de behöver. Eller är det fel? Och de känner som du skriver tacksamhet, men ser även orättvisor. Stora orättvisor. Samvetsömt kan man då dela med sig. Sedan kan man välja att gå vidare i sitt överflöd. Må lite bättre Och det s.k. samvetet stör inte lika mycket längre. Ett tag...
RaderaDe allra flesta gör sitt bästa. Jag misstror inte andras goda vilja. Du skrev själv om förmåga. Människors förmågor skiftar. Vem är jag att döma?
Om man inte tror att man gör sitt bästa, så kan man försöka göra mer. Försöka ändra livsstil. Nyårslöften är ingen slump. Men de bör vara realistiska, utefter vår förmåga. Annars misslyckas vi.
Anser att livet är rättvist. Definitivt! Inte på grund av att det finns mänskliga lagar, utan för att det finns universiella lagar. Naturlagar och därmed även livslagar. Som vi bör förhålla oss till. Och inom.
Ang. reinkarnation så har jag tagit till mig det som en hypotes. Jag vet inte alltså. Men anser att det mesta lutar åt, att vi reinkarnerar. På grund av olika anledningar. Ett antagande alltså. Och antar man en hypotes, så vill man pröva om det håller. I bland annat samtal med andra.
Jag gör mitt bästa, det vet jag säkert. Även om det inte räcker långt. Skulle kunna göra bättre. T.ex. du skulle kunna börja med sluta skriva här verkar en del anse. Har t.om. lovat det:) Men inte lyckats med det. Ännu. Och om jag anser att jag själv gör mitt bästa, varför inte anse att även andra gör det?
De flesta... Det verkar som en del är rakt igenom onda? Men även de gör sitt bästa. De verkar inte kunna bättre? Eller sakna vilja att göra gott. Förutsättningen för att kunna göra det är reinkarnation? Eller finns det något annat bättre sätt? Att andra noviser dvs. "nybörjare" tar över kanske?
Lisbeth
Lisbeth,
RaderaHåller med dig att man skall vara återhållsam med att döma andra, sällan har man hela bilden.
Tror att vi som individer och samhällen har möjlighet att välja, många av de valen handlar om egenintresse kontra solidaritet med andra. Vad som styr de valen är inte lätt att veta, jag tror (fortfarande) att hur jag uppfattar betydelsen av min/vår egen insats spelar roll för hur jag/vi väljer. Mindre betydelse, mer benägen att dela med mig/oss.
Människan är till sin natur social och egalitär, vi skyr ensamhet och ojämlikhet. Min känsla är att vi rör oss mot ökad ensamhet och ökad ojämlikhet, tvärtemot vår natur.
Elin symboliserar för mig något som ligger närmare ursprunget.
Men jag kanske inbillar mig, eller dömer för hårt ?
Vad säger de universella lagarna ?
På tal om slavar så har tydligen Aftonblasket "upptäckt" automatiseringen, man verkar oroas lite av denna "nya"(!) utveckling. Och återigen hänvisar man till befintlig socialdemokrati. Som om den hade några andra svar än "-klipp håret ungdomar & börja på lagret"..
SvaraRaderaPå ett dagis pågick en rättvise-lek där barnen fick lika många apelsinklyftor för att lära sig vad detta innebar. Då kom en sosse på studiebesök, han undrade häpet: "-Vad gör ni? Vad är det som pågår här?" Sossen gick vidare på dagiset där barnen byggt upp en leksaks-stad med små hus & vägar, "samhällsbyggnad". Sossen bara glodde tyst på modellen & kliade sin potatis-liknande skalle..
SvaraRaderaFäst dig inte vid huset Birger! Lycka kommer inifrån. Det visste säkert Elin. Lycka ska man inte söka utanför sitt eget sinne.
SvaraRadera@Lisbeth
SvaraRaderaMeditera på om lycka kan vara meningen med livet! ;-)
Martin.
SvaraRaderaMeditera på om reinkarnation är meningen med livet!;-)
Christer
@Christer och Martin
SvaraRaderaMeditera på vilken av er som har det rätta svaret…;-) Lycka till!
PS. Det gäller även Svenska kyrkan. Meditera på...
Precis nu tar det sig ;)
SvaraRaderaDen som anser att meditation utvecklar medvetenheten, vilket är meningen med livet att göra (utveckla medvetenheten alltså), kan meditera på om reinkarnation är meningen med livet. Då aktiveras medvetenheten. Och man kan begripa något mer. Fast det är själva livet, det egna själv upplevda verkligen, som till sist får oss att förstå. Begripa, förstå en "viss" skillnad...
Begripa mer kan man göra genom att läsa böcker och meditera. Verkligen förstå kan vi endast genom egen upplevelse. Och det verkar som om vi behöver uppleva saker gång på gång för att verkligen förstå. Och förstår vi, så händer det saker saker, vi ändrar beteende. Vi tror inte längre vi vet. Så att utveckla medvetenheten, är meningen med livet och det sker genom meditation och genom reinkarnation. Får vi lyckan att känna lycka så gör det resan lättare. Men vem har sagt att allt ska vara lätt? Den berömda slumpen kanske ;)
Lisbeth
Christer och Martin och Lisbeth, meditera på temat: varför tjatar ni så övertydligt om meditation? Vi som ägnar oss åt meditation på allvar brukar inte hålla på och manifestera.
SvaraRaderaAnonymmån dec. 28, 09:32:00 fm
RaderaDu som mediterar på "allvar" borde dela med dig om hur vi andra ska göra för att meditera på "allvar". Eller är du egoist som vill hålla kunskap för dig själv?
Det är genom bland annat meditation som någonting kan manifesteras/förverkligas. Varför skulle den kunskapen hållas hemlig?
När det gäller att förmedla kunskap får man ta risken att den kan hamna i händerna på de som har goda likväl som onda avsikter.
Christer
Anonym, Nu drar du tre personer över en kam? Mästerkatten i stövlarna? Är det du? Tycker nog att jag var t.om. övertydlig kring att meditation inte räcker. Christer var det också i sitt förtydligande. Martin Gustavsson däremot är i mitt tycke lite övertydlig om meditation;) Men han delar med sig. Det finns dem som anser sig på allvar ägna sig åt meditation, som inte manifesterar (fastställer delar med sig) till andra. Tänk om det finns en manifestationsplan. Det enda fastställda. Fastställda insikter i stället för våra olika åsikter om verkligheten. Det är synd om det finns en massa människor, som inte brukar hålla på att manifestera. Som inte delar med sig av egna insikter och kunskap. Eller inte åsikter heller för den delen. En del anammar t.ex. helt bloggägarens insikter och åsikter. Vilket är föga utvecklande.
SvaraRaderaVilken tur att bloggägaren inte är sådan. Tack för en bra blogg. Det måste bero på slumpen att den är bra;)
Lisbeth
Tänk om det finns en manifestationsplan, då innebär det att processen är mer eller mindre beroende av, att alla bidrar utefter egen förmåga. Och att alla medvetet medverkar. Förhindra denna process om den finns, kan vi inte göra, men väl genom hårt motstånd och tröghet fördröja den. Och det kan man väl göra om man tror att vi har all tid i världen att rätta till alla brister. Det tror emellertid inte jag och många med mig.
RaderaTänk själv! brukar bloggägaren skriva. Ett bra råd. Man får ta emot en del skit, men det får man ta. Eller hur Birger? En del tror på slumpen, andra gör det inte. Och vad kan vara bättre än att samtala kring den? Och försöka utröna om den existerar eller inte.
Så en fråga till anonym varför inte vilja manifestera om man på allvar ägnar sig åt meditation? och helst med glimten i ögat. Alla själars medvetenhet och till sist allvetenhet är väl det enda, som till sist kan ge en förklaring på livets gåtor. Eller ska vi lita till en del auktoriteter? Som säger så här är det. T.ex. Kyrkan.
Lisbeth
(Jag d v s anonym 08:56:00.) @Lisbeth Eller så beror det på Birger?;-)
SvaraRaderaNu blev det riktigt spännande;) "Eller så beror det på Birger?;)" Anser du inte att Birger och de som kommenterar avgör om bloggen är bra eller inte? Dina kommentar t.ex. vad tillför de? Du ville väl tillföra något? Eller hänger du på bloggen av en slump?
RaderaDet är Birger som är Gud dvs. allvetande ;)? Att bloggen är bra betyder det att vi får alla svar på svåra frågor och att det bara är att svälja och säga tack så mycket. Så är det. Då blir han ju en auktoritet för en del som t.ex. kyrkan... Nej tack! vad är den berömda slumpen för något och hur verkar den? Personligen så vill jag ha svar. Och hittills har jag inte sett några. Men bloggen den är mycket bra. Den skapar i bästa fall eftertanke.
Lisbeth
Oavsett vilken intention man har med sin meditation är och förblir meditationen bästa läraren och det är min åsikt att meditation alltid leder till lycka.
SvaraRaderaDen som har onda avsikter med sin meditation och frågar sig själv vad denne vill och varför kommer förstå att grunden till ondskan är rädsla och förståelsen därav kommer befria honom/henne från rädslan eftersom rädsla är ologiskt, speciellt ur ett paleoarkeologiskt eller kosmiskt perspektiv. Känslan av hat skadar oss inuti.
I min egen meditation kommer jag till slutsatsen att alla fantasier om vad som sker efter döden kommer ur den ologiska rädslan. Sanningen är att endast eftermälet kan leva vidare. Orden från Gautama Buddha som uppkom 563 – 483 f.kr och var resultatet av inlärning, filosoferande och meditation har levt kvar ganska länge. Gautama Buddha själv ansåg INTE att han skulle reinkarneras igen. Jag tror det var ett vist sätt att säga det, utan att stöta sig med hinduerna av hans egen tid. Det finns fler filosofer som lever kvar också, Jesus, Epikuros, Vernon Howard etc. etc.
Ofta inser man i ett ljust ögonblick att den ondska man ev. önskar andra mest beror på egen besvikelse över att man utsatt sig för ondskan, genom att man inte mediterat, inte varit vaken, inte sett den komma, inte undvikit den.
Ofta är ondskan redan där och att allting är perfekt precis som det är. De onda lider av sin ondska. Att önska någon mer ont är oftast att skada sig själv.
Man behöver alls inte önska de onda mer lidande även om man genom meditation, och de krafter man får genom meditation, kan skapa mer lidande för dem på olika vis.
Meditationen är alltså likt karate. Ju mer man lär sig, desto farligare blir man, men samtidigt blir man tryggare inuti och desto mildare blir man automatiskt och på så vis blir man en person som skapar goda saker med positivitet och konstruktivitet. Man blir inte naivt god, för sådan falsk godhet kan vara mer ond än god, men man blir mer accepterande och tolerant.
Man når olika nivåer i meditation. Den själviska delen är nödvändig, ständigt nödvändig. Den lärande delen kommer till vissa, inte till alla. Varför lära ut något om man inte tror att man behärskar detta, om man ser en allvarlig svaghet som man först vill bemästra, eller om man inget vet, ingenting förstår, om man inte funnit upplysthet? Då kan man skada mer än man hjälper.
Beroende på nivå faller olika saker på plats. Buddhister anser ex. att det finns tio nivåer.
Hej Martin. Tack för det du delger. Lämnar några synpunkter om hur jag ser på koncentration, meditation, kontemplation, verklighetsuppfattning.
SvaraRaderaKoncentration, meditation och kontemplation förutsätter för att bli något sånär effektiva att individen också i sin vardag övar en iakttagande, reflekterande hållning, strävar att i alldagliga situationer vara så medveten som möjligt. Hen bör sträva efter att ”leva i meditation”.
Dessa tre tillstånd – koncentration, meditation, kontemplation – är på lägre stadier de redskap, som kan brukas på gott och ont, för båda "vita och svarta" ändamål. Först kontemplationerna i kausalhöljet och högre höljen är alltid goda och med nödvändighet goda, ty de kan icke brukas för andra än idel goda, vita ändamål.
I ljustekniken används dessa tre tillstånd uteslutande för medvetenhetsutveckling, för verksamheter, som avses att gagna och hjälpa utan att andra väsen skadas eller förlorar något gott.
En av de viktigaste faktorer, som höjer medvetenheten från det mentala till det kausala, är tänkandet av idel sanning, idel verklighetsidéer, en verksamhet som samtidigt innebär avvisandet av lögner.
Fiktioner finns av två huvudslag, som kan kallas feluppfattning och felbegrepp. Feluppfattning är en sådan fiktion, som bygger på fysisk verklighet men är en feltolkning av denna, såsom när man i mörkret ser en repstump ligga på marken och tror den vara en orm. Felbegrepp är en mental eller mental-emotional konstruktion, som väsentligen inte har motsvarighet i verkligheten. Till felbegreppen hör teologiska, filosofiska, vetenskapliga fiktioner, politiska idiologier (idiotier, vilket inte är det samma som ideologier) och dylikt.
På människans nuvarande allmänna utvecklingsstadium är koncentration, meditation och kontemplation i sig inte tillräckliga, kan i sig inte producera en helhetsbild av kunskap. De måste bygga på, utgå ifrån kunskap om verklighetens fakta.
Det finns tre källor till att nå kunskap om verkligheten: egen erfarenhet, vederhäftig auktoritet och riktig slutsats från de två förstnämnda.
I ett högre kvalitativt tillstånd kan individen jämföra detta med det lägre och inse att det är ett lägre och varför det är ett lägre. I det lägre däremot uppfattar individen icke ens att det finns ett högre.
Christer
@Christer
SvaraRaderaVilken auktoritet anser du vara vederhäftig (pålitlig, förtroendeingivande) och varför?
Jag antar att det inte är en av skapargudens religioner då vetenskapen verkar ha kommit fram till deras urprung: "mental dysfunktionalitet har skapat religionerna" (länk förbjuden)
Menar du med "mental dysfunktionalitet har skapat religionerna" att känslan färgar tanken? Religion handlar väl mycket om känsla. Tänk om vi hoppat över dem... Då skulle vi vara känslomässiga analfabeter. Sakna varma känslor vilket världen gör... Däremot så saknar den inte känslor av hat.
RaderaReligionerna har ställt till med mycket. Men va härligt med olika livsåskådningar. Om man gillar olika. Vetenskapens roll är väl att bevisa vad som är tro och vad som är vetande. Vilket kräver en del av dessa vederhäftiga? auktoriteter.
Lisbeth
@Lisbeth
RaderaMed "mental dysfunktionalitet har skapat religionerna" (länk förbjuden) menas att du måste vara motiverad att ta dig fram till den länk jag ville förmedla, vilken innehåller vetenskapsmän som berättar något intressant. (eftersom länkar är förbjudna här)
Varför är det härligt om man gillar olika i ett samhälle?
Om en ex. gillar halal/haram-slakten av otrogna med en av IKEAs brödknivar och en annan är "otrogen" och gillar fred, vad är det då som är "härligt" med den situationen?
Vetenskapens roll, som jag ser det, är att genom hypotetisk-deduktiv metod falsifiera hypoteser och finna de mest sannolika hypoteserna. Religionerna utgör högst osannolika hypoteser, ungefär lika osannolika som Russells tekannehypotes.
Trevligt att det finns några - Lisbeth, Martin - som vill utveckla lite djupare mening än enbart höger eller vänster politik.
RaderaMartin, du skriver: "@Christer
Vilken auktoritet anser du vara vederhäftig (pålitlig, förtroendeingivande) och varför?"
Svar på din fråga:
Det har i alla tider, hos alla folk, funnits enstaka individer, som ägt en intelligens som dels varit utöver den genomsnittliga, dels varit av en utpräglad god kvalitet. Att den goda intelligensen alltid funnits i mänskligheten beror på att den för sin uppkomst inte är betingad av samhällets grad av ”modernisering”, dess nivå av teknisk eller social utveckling.
Denna intelligens, som här talas om, är inte snävt specialiserad, utan mångsidig, bred i sina intressen och färdigheter, söker kunskap och erfarenhet från alla områden av mänsklig kunskap. Den är inte steril, formell, passiv, osjälvständig eller imiterande utan fruktbar, kreativ, aktiv, självbestämd, nydanande.
Denna intelligens kallas god, eftersom den är inriktad på det allmänna goda, det helas bästa, inte söker den egna personens eller gruppens vinning, pengar, makt eller anseende. Den är alltid förenad med en höggradig idealitet.
När en god intelligent väl satt in sina utomordentliga talanger på sökandet, måste detta bli framgångsrikt, också därför att flera dylika individer samtidigt söker sina likar. När flera funnit varandra, fortsätter de med gemensamma krafter sökandet, som då blir än mer effektiv.
Denna höggradiga organisationsförmåga och förmåga att arbeta i grupp kan bli effektiva endast i en anda av vänskaplighet och sympati individerna emellan. Denna goda anda förutsätter en förmåga att avsiktligt avstå från gräl, tvister, personkritik, skvaller, förtal och liknande. Denna förmåga av sammanhållning är en aspekt av den goda intelligensen, som övervinner sådana lägre emotionala och lägre mentala egenskaper som förstör samarbetet.
De arbetar mot framtiden, med sikte på att främja uppkomsten av fler och ännu bättre intelligenta. De hoppas att de är bara i början av en stor expansion till såväl kvantiteten som kvaliteten.
Christer
Tack för olika synpunkter på meditation.
SvaraRaderaUndrar också kring detta med vederhäftig auktoritet. Efter en stunds funderande kom jag fram till, att man behöver dra en riktig slutsats, av den egna erfarenheten, en slutsats som stämmer med verkligheten. Annars når man inte kunskap. Man kan t.om. hamna längre bort från sanningen. För som jag ser det det finns en sanning och en massa åsikter om sanningen.
Om man tar hjälp från en vederhäftig auktoritet, en person som är kunnig, duktig, duglig, framstående inom ett område t.ex. Birger Schlaug i miljöfrågor! Så krävs det att han har dragit en riktig slutsats, om den som bett om hjälp ska nå mer kunskap.
Om personen som ber om hjälp/råd är i ett högre kvalitativt tillstånd, så kan den förstå och antingen ta till sig eller förkasta, den hjälp man fått. Se det som sanning eller lögn. Är däremot individen i ett lägre tillstånd än Birger Schlaug så talar han för döva öron. Den lägre medvetenheten kan inte förstå den högre. Men den högre förstår den lägre. Alla är väl bra på något? alltså vederhäftiga auktoriteter dvs. duktiga, dugliga. Men vårt sinnestillstånd varierar.
Är det så du menar? Eller om inte, vad menar du?
Risken är att jag får ta fram skämskudden:) Men det bjuder jag på.
Lisbeth
@Lisbeth
RaderaJo. Det finns en sanning och en massa åsikter om sanningen som är mer eller mindre sannolika. Så har jag också uppfattat saken.
Vad gäller "auktoriteter" bör man vara försiktig. Man kan låta dem försöka bevisa något, men samtidigt bli skeptisk till dem om de ex. använder Ad Hominem-argument eller mass-argument mot vetenskaplig falsifiering eller får mycket ekonomiskt stöd av en intressent.
Ex.
1."Klimat – 97% av forskarna är rörande eniga, men snarare om raka motsatsen"(länk förbjuden) (mass-argument)
2. Det är många som vänder sig mot Mecka (mass-argument)
3. Shitler var vegetarian, därför bör man vara köttätare (Ad Hominem-argument).
4. "Nej till EU" fick mindre ekonoiskt stöd för sin kampanj än Ja-sidan och vände genom sin kampanj opinionen i det avgörande ögonblicket med Ingvar Carlsson och Carl Bildt i TV, sida vid sida. Efter ett "Nej" till EMU från folket har auktoriteten inte utlyst ny omröstning om EU. (Klar misstanke om manipulation av svensk demokrati)
5. När Birger ex. använder "brunhet" mot SD som vill hjälpa fler människor på plats är detta ett s.k. "Ad Hominem-argument".
Auktoriteter ska man alltså inte lita på blint. Tvärtom. Man ska tänka själv och vara uppmärksam.
Man bör analysera auktoritetens bakgrund, vem som stödjer denne, auktoritetens historiska tillhörighet, historika handlingar, social situation och förmodat syfte med handlingen.
Vad gäller förmodat högt eller lågt "kvalitativt tillstånd" är min åsikt att problemet oftast är egot. Meditation på Jesus förmodade liv kan hjälpa eller att skaffa sig ett alter ego, ex. Läderlappen, en stund, medan man skojjar med sitt eget ego.
För personerna med lägre nivå av ego är utbytet av bevis och fakta som förändrar deras åsikter inget problem. Därför är meditation ett krav för medverkan i Vetenskapliga partiet.
Problemet med höger och lägre medvetenhet beskrivs väl i videoklippet Stupidity av John Cleese.
"Alla är väl bra på något?" - Ja. Ingen rår för sina grundförutsättningar. Det är bättre att ha lågt IQ och vara medveten om detta och göra det bästa med det man har än att ha högt IQ och inte använda det på rätt sätt.
Ang 5 "hjälp på plats" och i närområdet och i grannländer, så har SD hela tiden haft rätt. Det borde samtliga partier kunna erkänna nu. Ingen kan allt alla kan något. Lyssnade nyss till Isabella Lövin (MP), som talade om mer bistånd. Nu talar hon inte om mindre längre. Det går att hjälpa mer på plats, i krigsfria zoner, även om det är svårt. Nu kommer regeringen att satsa mer på det. Syriernas högsta önskan är naturligtvis att återvända hem. Förut har det mer låtit som om syriernas högsta önskan, är att komma till Sverige. Det är bra att man riktar om hjälpen. Riktar om energin. En sak som hon inte gav svar på, är varifrån pengarna ska tas. Magdalena Andersson (S) talar mycket om, att se över sjukvårdssystemet. Det är alltid några som får betala. Oftast dem som har det allra svårast. Det kommer att märkas var pengarna tas ifrån. Människor överlag tror/anser enligt undersökningar att det kommer att bli sämre 2016. Inom alla områden. Så är MP:s "nya" politik fernissa? Lappa och försöka laga. Vi får se. Är dock glad över, att man funderar mer kring uppbyggnad av skolor, hjälp på plats. För allas skull. Och inte minst på det viktigaste, att försöka att få slut på kriget. Men som sagt mer hjälp på plats och i grannländer kan fungera ännu. Det behöver inte vara försent. Men i grevens tid.
RaderaJa det var vad jag menade, man bör vara försiktig med auktoriteter. Men man bör också lyssna till vederhäftig auktoritet. Lyssna kritiskt men sakligt granskande. Det gäller alltid. Och så bör man vara klar över att man inte själv alltid begriper allt. Än mindre förstår allt. Trots mediterande. För egen upplevd erfarenhet, slår det mesta. Det ger kunskap. Speciellt upplevd gång på gång, så hamras kunskapen in. Och när det gäller upplevd erfarenhet gång på gång för att man ska kunna förstå, så undrar jag om det räcker med ett ynka litet liv, hur många böcker man än läser och hur mycket man än begriper sig på. Upplevd egen erfarenhet ger en annan förståelse än den man enbart läser sig till.
Det finns något som heter EQ. Det var poppis ett tag. Det EQ målades, kurser poppade upp. EQ painting fick t.ex. mig att våga måla tavlor. Trots mitt ihärdiga "jag kan inte". För egen del, så anser jag att viktigaste för mänskligheten just nu, är att förfina det emotionella. Det kan bli väldigt farligt, om vi hoppar över det. EQ och IQ går hand i hand. Känslan färgar tanken. Det manliga rationella räcker inte, för att skapa hållbara samhällen.
Balans. Och för egen del så gäller fortfarande övning ger färdighet, när det gäller att måla tavlor:) dvs jag ser att andra kan vara bättre på det. Mycket bättre.
Hoppas inte Birger tog illa upp då jag tog honom som exempel. Att bli kallad för vederhäftig auktoritet i meningen kunnig, är inte illa.
Lisbeth
@Christer
SvaraRaderaJag antar att du ser på dig själv som god och intelligent?
Jag antar att du är inriktad på det allmänna goda, det helas bästa, inte söker din egen eller din egen grupps vinning, vidare att du är förenad med en höggradig idealitet?
Jag antar att du känner dig förenad med andra sådana individer?
Jag antar att du arbetar mot framtiden, med sikte på att främja uppkomsten av fler och ännu bättre intelligenta, samt hoppas på en stor expansion till såväl kvantitet som kvalitet?
Hur gör du detta i din vardag?
Martin, varken du eller jag är allkunnig eller allvetande.
SvaraRadera"Hur gör du det i din vardag?", efter bästa förmåga. Lägger ingen aspekt på om jag är "god" eller "ond", intelligent eller inte. Resultatet styrs av universums oföränderliga lagar, där ingår bland andra lagen om orsak och verkan och ödeslagen. Universums lagar är vår lagstiftare tillika vår domstol.
Gott Nytt År!
Christer
"Universums lagar är vår lagstiftare tillika vår domstol"
SvaraRaderaKan det bli mer rättvist än så?
Lisbeth
@Lisbeth & Christer & Universum
SvaraRaderaGott Nytt År och tacksamhet att Universums lagar gör så att orsak och verkan ger var och en vad de förtjänar. :-)
@ Lisbeth
SvaraRaderaPersonerna A, B och C kan fundera på om det existerar en ekologisk apokalyps i vilken mer djurarter går forlorade på 65 år än på 65 miljoner år? (länk förbjuden), vidare om matandet av barnavlande kulturer kommer lösa problemet långsiktigt.
Däri ligger svaret på varför C knappast har så denne klarar sig.
Matematiken är klasklar och universiell. Det handlar om den exponetiella funktionen.
Varför lider så många med andra? Pga. dumhet? Varför lida när man positivt och konstruktivt kan rätta till saker?
Det dåliga s.k. samvetet kommer av att man inte tänker efter i flera steg och handlar enligt det man kommit fram till.
Är det inte rättvist att ett folk som förstör för sig självt genom import av religionsidioti får lida? Varför inte då?
Om reinkarnation finns kommer det säkert bli en mycket intressant upplevelse för många här på forumet. ... he he he. :-)
Mycket bra skrivet! Jag ser garna en fortsattning med dina langa tankar pa detta amne. Gott nytt ar forresten.
SvaraRadera