Revisorer. Officiellt har de rollen som riddare för att hålla
borta ekonomiskt fiffel från företag, kommuner och organisationer. Dessa
ärans män och kvinnor rider dock inte alltid rakryggade på vita
springare. SVT avslöjade i veckan att de emellanåt smyger omkring i
skuggorna för att göra sig en extra hacka. De har ägnat sig åt grov
skatteplanering. Moraliskt förkastligt. Men självfallet innanför lagens
och de snåriga regelverkens ramar.
Kan vi lära oss något av detta? Skulle vi kunna renodla systemen så att träsken av juridiska finter och byråkratisk snårskog elimineras – eller åtminstone minskar? Skulle vi kunna skapa ett samhälle där systemen är tydliga, överblickbara och begripliga?
Tjänstesamhälle. Informationssamhälle. Kunskapssamhälle. Beteckningarna på det samhälle som vuxit fram efter bonde- och industrisamhället är många. De kopplas till känslor av modernitet och utveckling.
Men gemensamt för dem alla är att den lagtekniska, byråkratiska och administrativa snårskogen vuxit alltmer. Det gäller skattesystemet, det gäller socialförsäkringssystemet, det gäller snart sagt alla system vi bygger upp. Det krävs experter för att förstå, det krävs kopiös och sårbar datakraft för att administrera. De krävs stora, och ofta integritetskränkande, insatser för att kontrollera.
Och värsta av allt: nästan ingen har full koll, nästan ingen kan systemen med alla dess särregler och undantag, nästan ingen begriper hur det fungerar. Vore det inte hög tid att skapa ett förståelsesamhälle?
Läs fortsättningen i Fria Tidningen här.
Snårskogen är kraftigt exponentiellt växande med skattetrycket. De som inte ägnar sig åt laglig skatteplanering av moraliska skäl måste fullständiga idioter.
SvaraRadera"Skulle vi kunna renodla systemen så att träsken av juridiska finter och byråkratisk snårskog elimineras"
SvaraRaderaEtt första steg är att sänka skatterna kraftigt. Ju mindre som sköts via staten desto mindre finns det att skatteolanera runt. Det mesta folk betalar i skatt går bara runt.
Enligt Långtidsutreningen 2003 betalar en genomsnittlig svensk 6.8 miljoner i skatt under en livstid. Av dessa pengar kommer 3,0 mkr tillbaka till den inbetalande själv redan samma år (t ex dagis), 2,5 mkr kommer tillbaka under en annan del av livscykeln (t ex äldreomsorg) medan 1,2 mkr går till andras förmåner.
Alltså, bara 18% går till andra. Skatterna kan sänkas radikalt utan att fördelningen påverkas.
Jo, vad kan man förvänta sig av renvisorna när hela penningsystemet är byggt på ett redovisningsbedrägeri där bankerna låtsas kunna "låna ut" sina egna skulder till konton (vad kan konton innehålla mer än bankens egna skulder?). Eller som ekonomiprofessor Richard Werner uttryckte det (accounting trick= redovisningsbedrägeri):
SvaraRadera“It is basically an accounting trick … Banks create money. They don’t lend it … When a bank gives out what is called a loan, it basically pretends that you have deposited the money… it has to invent the liability … This is how the money supply is created.”
Håller helt med om att förståelsesamhälle behövs bygga istället för ett kontrollsamhälle. För egentligen tror jag det är vad det egentligen handlar om. I ett samhälle där empati ersätts av byråkrati blir Kafka verklighet. En basinkomst och skulle ge folk mer tid att bry sig, både om sig själva och andra. Det är svårt att hinna med att bry sig om andra när man inte ens hinner bry sig om sig själv.
Ett lite udda exempel på att mindre regler kan skapa ett mer empatiskt samhälle. Är alla trafikljus egentligen nödvändiga?
https://youtu.be/Vbb2_Yq0-Po
Momssystemet inom EU med avdrag läcker som ett såll. Många kriminella lever på att lura systemet. I USA har de bara en beskattning av försäljningen i sista ledet och avdrag finns inte. Många företag redovisar igen moms. Men det blir naturligtvis ingen millimeterrättvisa. Skatten måste vara lägre.
SvaraRaderaDet finns även långsiktiga fördelar. Efter kollapsen kan en försäljningsskatt användas av en klan eller lokal stridsherre i ett minisamhälle på liknande som kyrkan en gång tog 10 procent.
@Neoliberal
SvaraRaderaSom vanligt missar du varför vi måste betala skat för överhubudtaget. Enligt Maastricht artikel 104(1) får inte staten skapa kronor för att finansiera statens och kommunernas verksamhet. Staten och kommunerna måste "låna" vad bankerna skapar (=hittar på) genom det bokföringsbedrägeri ekonomiprofessor Richard Werner tala om ovan. Det är till bankerna vi betalar skatt - inte till för att staten och kommunerna ska finansiera välfärd (eller en kommande basinkomst). Staten skule knappt behöva ha någon skatt om staten fick skapa pengar för att finansiera sig - bara en liten skatt för att reglera penningmängden och eventuell omfördelning.
Alltid fascinerande att se hur du konsekvent alltid missar den stora elefanten i rummet.
Det var en utmaning som heter duga:) Svaret på din fråga är naturligtvis, att de mångas förståelse utgör ett hot mot eliterna.
SvaraRaderaEliterna i pyramidspelet. Min dräng har också en dräng. Längst ner folket som de flesta, inget annat vill än att ta ett kliv upp. Därmed är de lätta att manipulera. Urban Persson t.ex. tycker att vi bör ägna oss åt laglig skatteplanering av moraliska skäl?
Så har vi knapptryckargänget som en del vill utmana partiledarna om makten och klättra, lätta att manipulera. De fullständigt nöjda i riksdagen och sågar inte av den gren de sitter på. För som Pålsson sa många av dem har inte så bra utbildning och därmed inte stor chans på arbetsmarknaden, lätta att manipulera alltså.
Partiledarna som inte äger tillräcklig förståels men desto mer makt. Gäller att klänga sig kvar alltså. Partiledarna skulle inte bli långvariga vid makten om de ville införa ett förståelse samhälle. De är ju i sin tur beroende av de som anser sig besitta högre förståelse. Som är beroende av andras "förståelse" osv.
Kunskapssamhället är avlägset. Nu väntar först ännu mer kaos. Vi får ta oss an det... Försöka att agera så tolerant vi kan. Samt tänka på hur bygger vi ett förståelse samhälle.
Trodde och tänkte förut att mänskligheten befinner sig som en kollektiv massa som rör sig på en utvecklingskurva. Trodde att kunskapssamhället inte var alltför avlägset. Så naiv var jag. Men har fått ändra mig. Individualism och egoism härskar vidare.
Sovande vilande atomer på en högre frekvensnivå sover vidare i dvala. Potential har vi att skapa detta kunskapssamhälle. Men vilja? Att förstå att vi är biologiska, sociala, kulturella OCH inte minst andliga varelser.
Vem/vilka ska göra denna utredning? Änglar som dyker upp och påstår vi kan? Idéer är bra men man bör vara försiktig med vad man önskar sig. För det blir så lätt verklighet. Ett kunskapssamhälle byggs naturligtvis utifrån kunskap och vi människor har inte så stor kunskap om hur man bygger kunskapssamhällen/förståelsesamhällen. Det visar den krassa verkligheten.
Så i nuläget har vi inte förmåga och kapacitet att bygga ett förståelse samhälle. Men vi ingår i Evolutionen så det finns hopp om enhet. Efter mörker och regn kommer sol.
Är det den förståelsen som får dig att orka Schlaug?
Lisbeth
Basinkomst. Några frågor om den:
SvaraRadera1. Hur mycket skulle den vara på rimligtvis idag?
2. Hur skulle den gissningsvis kunna skilja sig från år till år och baserat på vadå?
/Gustav
”Vore det inte hög tid att skapa ett förståelsesamhälle?"
SvaraRaderaEn gyllene tidåldern är i antågande på moder jord med inledning av ett nytt globalt ekonomiskt system! Det benämns NESARA och Saint Germain ansvarar för införande av detta ekonomiska system . Förberedelse för införande NESARA av har pågått i över 200 år, med många många hinder på vägen!
"Det är hög tid för politikerna att ta sig an den stora utmaningen att bygga ett förståelsesamhälle."
SvaraRaderaSå länge som vi låter oss styras av känslor som irrar hit och dit får vi finna oss i fortsatt kaos. Politiker lutar sig hela tiden mot vad forskning och vad andra så kallade auktoriteter säger, de är papegojor/eftersägare, därmed kan de inte bygga ett förståelsesamhälle. Förståelse bygger var och en utifrån egen förmåga, inte som papergoja/eftersägare.
Frihet är ett lustigt spel ...
Christer
Dina artiklar blir bara bättre och bättre Birger!
SvaraRadera@Lisbeth
SvaraRaderaJag tror inte det är brist på kunskap som är det stora problemet för att nå ett förståelsesamhälle. Det stora hindret är bristen på empati och humanism. Vi har lurats in i ett system där vi inbillats till att tro att allt fungerar bara om vi försöker konkurrera ihjäl varandra samtidigt som vi tror att experter ska lösa allt. Istället för att bry oss om varandra har vi t.ex "experter" med taxametrar som kallas psykologer som substitut. När vi inte fattar hur vi ska lösa ett problem med huset går vi inte till grannen och frågar om han vet och vill hjälpa - vi söker "experthjälp" istället.
Jag gillar Pålssons uppriktighet om demokratins ihålighet och demokratiunderskottet. Men samtidigt är hon professor i nationalekonomi och därmed en "expert". Nationalekonomi är ingen vetenskap men vi har blivit lurade till att tro så (t.om Pålsson själv tror säkert det). Liksom så många andra "experter" sitter hon på en liten gren av verkligheten som är avkapad från resten av verkligheten. Och på andra grenar sitter andra experter som "vet" "allt" om sin lilla verklighet. Allt blir fragmenterat och folk är sönderslitna (bla av av att de till varje pris måste konkurrera mot varandra). Då tyr sig folk till "experterna" istället för att bry sig om varandra och samarbeta istället. Istället för att lita på våra egna tankar och våra egna förmågor och medmänniskors hjälp fragmenteras vi upp i småbitar som söker vägledning av alla dessa "experter".
Så jag tror inte problemet ligger i brist på kunskap - problemet ligger i att folk blivit så sönderslitna och "expertreligion" är en stor del av detta. Jag tror Birger är närmare problemställning med sin betoning brist på förståelse och empati. Vi kanske ska börja med att sluta lyssna på alla "experter" som inbillar oss att vi måste konkurrera ihjäl varandra för att må bra?
Har nyligen haft en nära familjemedlem under sjukhusvård i annat EU-land. När det hela var klart (vården var för övrigt excellent) ska ju det hela betalas. Kan inte vara svårt, eller ? Vi betalade då en gång direkt på sjukhuset, sedan kom det hem en räkning på en kombination av transport mellan sjukhus samt medicin, och till sist en räkning till från sjukhuset, som täckte någon annan del av vården.
SvaraRaderaAlla dessa summor är förstås bara små delar av den verkliga kostnaden, inom EU är det alltid respektive socialförsäkring som tar hand om huvuddelen, även för turister.
I normalfallet ska något av detta betalas av Försäkringskassan, en annan del av försäkringsbolaget, på grund av att hemförsäkringen täcker vissa delar vid resa, samt någon, rätt liten del, av den enskilde.
Resultatet blev att försäkringsbolaget ersatte allt, utan att ens diskutera saken. De struntade i vad som var kvitton och vad som var fakturor, de ville inte ha kontakt med Försäkringskassan för att klara ut vem som skulle betala vad, och de brydde sig heller inte om att försöka ta ut någon slags egenavgift. De gjorde rätt klart att de inte hade för avsikt att sätta sig in i dessa papper, det kostade förmodligen mer än att bara betala rakt av.
Mycket bra text Birger! Håller i övrigt med dig Lincoln... Denna tanke om att den övergripande drivkraften i ett samhälle ska vara "konkurrens" snarare än "samarbete" har verkligen slagit rot. Samarbete, det är väl kommunism??
SvaraRaderaVi ska "konkurrera" med varandra inom landet, och globalt ska vi konkurrera med "kineserna". Och sedan undrar man varför "unga mår dåligt"... Suck.
Lincoln. Använde ordet tolerant. Att vi bör agera så tolerant vi kan. Empati och tolerans hänger samman med förståelse eller brist på förståelse. Jo vi behöver sluta upp med att lyssna på alla "experter" som inbillar oss att vi måste konkurrera ihjäl varandra för att må bra? Absolut är det så. Med konkurrenstänk bygger man inget förståelse samhälle.
SvaraRadera"Tror" att problemställningar behöver ses från olika vinklar och att genom samarbete ser vi till sist "hela elefanten". Folk är sönderslitna och sönderstressade. "Expertreligion" kan vi vara utan. Men människor måste få ha sin egen livsåskådning. Därmed inte sagt att det är okej att ha sin egen världsåskådning. Vi lever i samma värld och det kan inte finnas lika många sanningar som vår föreställning om denna värld. Vår kunskap är väldigt begränsad.
Ateism t.ex. är en expertreligion. Att vara troende ateist däremot vittnar om en livsåskådning som antagit en hypotes eller söker efter mer kunskap. Jo jag anser att kunskap är ett
stort problem. Eller rättare sagt vår brist på kunskap.
Tycker inte Pålsson talade som en expert. Inte rakt av. Men jag håller med om att nationalekonomi inte är någon vetenskap! Det är det definitivt inte. Tycker dock att hon talade som en människa som vill vara fri att söka, samt att andra också ska få rätten att vara det.
Lisbeth
För övrigt så instämmer jag med Christer som skriver "Så länge vi låter oss styras av känslor som irrar hit och dit får vi finna oss i kaos" Fast jag håller inte med honom om att politiker litar till forskning. Tvärtom de förkastar ofta forskning och litar till den när det passar deras egna syften. Vetenskap är en viktig del i ett kunskapssamhälle. Men jag tror jag begriper vad han menar. Forskare tror ofta att det forskats färdigt med dem själva och blir därför aktoriteter. Inte goda samhällsbyggare. Tro och vetskap...
SvaraRaderaFörståelse bygger vi utifrån egen förmåga skriver Christer och jag håller med trots risken att vara en papegoja/eftersägare.
Lisbeth
Lisbeth. Tack för dina inlägg.
SvaraRaderaNär det gäller förstå något då har hen upplevt erfarenheten. Den som verkligen förstår inser att sanningen är omedelbar och därmed självklar. Därför är den ofattbar för den som inte upplevt erfarenheten av egen kraft. Det typiska för de flest av oss är att vi tror oss förstå allt samt kunna bedöma allt. Man förstår inte universum för att man äger ett teleskop.
Misstag måste göras och läxor läras, på så sätt tar var och en sig bort från känslornas illusoriska tro och mentala vanföreställningar.
Frihet är ett lustigt spel...
Christer
Kommer aldrig glömma dokumentären om revisorn Gerard Goodwyn. Indirekt tog Wallenbergsfären kål på honom, skulle jag vilja påstå! Mer granskningar, tack..! http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/06/04/markligt-stora-enso/
SvaraRaderaAvskedade i mars min städerska som jag haft i över 5 år. Hon är ersatt med "Torsten" min robotdammsugare. Torsten är bra för han kan jobba hur mkt som helst på oregelbundna tider helt utan betalning.
SvaraRaderaJa "Torsten" kan vara bra. Som ett komplement eller som "billig" arbetskraft. Men Torsten kan aldrig riktigt ersätta mänsklig omsorg. Inte vara tolerant och visa medkänsla. Är säkert en utmärkt lösning för en del. Har erfarenhet av "Robin"robot, en robotdammsugare kompletterat med hemtjänst. Robin är en rackare verkar ha en egen vilja. Robins ägare är tacksam. Men mest tacksam då hen orkar städa med hjälp av Robin själv.
SvaraRadera"Frihet är ett lustigt spel..."
Man förstår inte frihet för att man äger en robotdammsugare.
Enklare regler skulle underlätta en del vad gäller moms tex. Men problemet är att inte ens renodlad marknadsekonomi ( alla har lika mycket pengar att köpa för och alla har samma konsumentinformation och kan förstå informationen och har tid att göra bra val)) skulle hjälpa oss när det gäller att minska klimtförändringar och naturförstörelse. Regeringen måste ta svåra beslut och se till att det finns möjlighet att följa dem, som att åka tåg i stället för bil. Då måste det finnas skatter som investeras i järnvägen. Att staten inte får trycka pengar och i stället måste låna av de företag och personer som betalar för lite i skatt beror på att många har gått på högerproppagandan som har förts av företagar-organisationer sedan 1973:Att offentliga sektorn är för stor. Nu är de multinationella företagen för stora och har större makt än många regeringar tycker jag gammal MP:are
SvaraRaderaEn slags Kongress var möglig & unken
SvaraRaderaden skyddes till och med av skunken
det som sades där var "mindre troligt"
för att inte säga rent alldeles otroligt..
Utbilda er ungdom, vet sedan hut
SvaraRaderajobba kan ni utan arbetsplatser
-Vasa? Är "Partiet" tomt & slut?
och i soporna sakta sjunker ner.
Jag hoppas ibland att Birger har en 26-årig spökskribent. Att en så gammal gubbe som Birger ska vara den som är mest radikal och nytänkande är ju annars skrämmande...
SvaraRaderaJag kan instämma i att det är få som överblickar system i si helhet idag. Och är det nån så är det sällan den som sitter så högt upp i pyramiden att denne får säga till om något avgörande
". Då måste det finnas skatter som investeras i järnvägen. "
SvaraRaderaGlöm järnvägen, det är 1800-talsteknik.
Även om beslut fattades om investeringar i morgon så kommer det ta tio år innan det har utretts, planerats, byggts och är i drift. 2025 så kommer det finnas självkörande bilar som drivs på el för 1 krona/milen - från dörr till dörr, utan förseningar eller biljettkrångel.
Järnvägen kommer inte kunna konkurrera.