"Vad är rättvisa? Den frågan måste man ställa sig nu när
regeringen föreslagit att arvs- och gåvoskatterna skall tas bort helt. Är det
rimligt att barn till rika föräldrar skall ges ännu större fördelar framför
barn till fattiga föräldrar? Vad menar man med ord som ”solidaritet” när man
bygger system som ensidigt gynnar oss som redan har – och missgynnar dem som
inte har…
Att en moderatledd regering skulle ta bort arvs- och
gåvoskatterna tvivlar jag inte en sekund på. Men att en socialdemokratisk
regering, som stöttar sig på vänstern och miljöpartiet, är beredd att göra det
förvånar mig.
Regeringen har visserligen under flera år försiktigt tagit
upp frågan med vänsterpartiet och miljöpartiet, men samarbetspartierna har varit
kallsinniga. Men nu, när både statsminister och finansminister börjat driva
frågan offensivt, har miljöpartiet plötsligt ändrat uppfattning. När man i
dagarna presenterade sina förslag inför höstens budgetförhandlingar så föreslog
man aktivt att skatterna skulle bort.
Någon debatt om avveckling av arvsskatten har självfallet
inte förts. Tvärtom tycker väl åtminstone socialdemokraternas och miljöpartiets
ledningar att det vore pinsamt om deras väljare fick klart för sig vad deras
partier nu håller på att genomdriva. Det är nämligen så att arvs- och
gåvoskatterna är en av de få skatter vi har kvar som har en tydlig
fördelningsprofil.
Om man delar in befolkningen efter socioekonomisk grupp
visar det sig att tjänstemän ärver mer än arbetare, att högre tjänstemän ärver
mer än tjänstemän på mellannivå, som i sin tur ärver mer än lägre tjänstemän.
Ju högre inkomst, och ju större förmögenhet, ju större sannolikhet att personen
får stora arv eller stora gåvor. I själva verket är det så att de som ärvt mer
än 1 miljon betalt nästan 40% av den totala arvsskatt som staten får in.
Att efterlevande make eller maka slipper arvsskatt när
livskamraten dör är inte något konstigt, det är också en reform som genomförts.
Det kanske till och med är rimligt att låta företag gå i arv utan större
bekymmer med arvsskatt. Men att göra alla arv och gåvor skattefria är något
helt annat. Något som faktiskt är synnerligen ovanligt i Europa – bortsett från
Baltikum och Luxemburg. Men av någon outgrundlig anledning vill nu socialdemokraterna
och miljöpartiet gå före i denna nya skattesänkarkarusell.
Ska Sverige
verkligen bli ett föregångsland inom EU när det gäller att ta bort skatt på
arv? Och är det ens tänkbart i en tid när skillnaden mellan rika och fattiga
ändå ökar förfärande fort?
Arvsskatten kan diskuteras ur många perspektiv. Ur grönt,
socialistiskt eller till och med liberalt. Ur ett grönt perspektiv är det
egentligen orimligt att arbetsfria inkomster inte beskattas, medan arbete
beskattas hårt. Ur ett socialistiskt perspektiv måste det te sig märkligt att
rika släkter skall gynnas genom att rikedom ännu lättare kan gå i arv. Den
gamle folkpartiledaren Bertil Ohlin hävdade en gång i tiden att arvsskatten borde
vara 100 procent i ett liberalt samhälle – varje individ skall ju likabehandlas
och ges samma möjligheter.
Är det rimligt att man skall öka klyftorna mellan rik och
fattig i Sverige? Det är egentligen den grundläggande frågan som
socialdemokrater och miljöpartister i riksdagen borde fundera över. Vi ser en
utveckling där rika blir rikare, och fattigare förblir fattiga. Löneklyftorna
har ökat, skatt för höginkomsttagare har sänkts kraftigt medan den blivit högre
för låginkomsttagare, barnomsorgsavgifter har sänkts för föräldrar med stora
inkomster.
Med kirurgisk precision läggs den ena biten efter den andra i ett
ganska obehagligt pussel. När nu till och med arvsskatten är på väg att
avvecklas går det för långt. Vad är det för ideologi som rör sig i statsministerns,
finansministerns och språkrörens huvuden?
När blev det solidariskt och jämlikt
att den rikes barn skall ärva miljoner utan att behöva betala en krona i skatt
medan den fattiges barn känner sig allt mer utsatt?
Birger Schlaug
f.d språkrör i MP "
Den som har stora förmögenheter smyger väl lätt undan utan vad du bråkar om är småfolkets sparade medel...
SvaraRaderaTa upp frågan om ett vettigt Grundavdrag så att småfolket någon gång även under sin livsstid kan känna att man är en fri människa!
Som det är idag så vet man åtminstone att staten i alla fall inte även "ärver" en...
Räcker det inte med att man betalar skatt som en slav hela livet och tvingas jobba häcken av sig för att försörja staten?
"Arvsskatten kan diskuteras ur många perspektiv" Det viktigaste är väl EU perspektivet. EU:s frihet av fri rörlighet inom unionen. Anknytning till två länder. Samt om EU kommissionen gett Sverige direktiv.
SvaraRaderaGöran Persson hävdade väl att arvs- och gåvoskatt hade en prägel av frivillighet eftersom de med stora tillgångar lätt kunde komma runt dem. Såna skatter bör man inte ha. Vill man slå ett slag för ekonomisk jämlikhet borde man som tidigare nämnts höja grundavdrag och ge fler möjlighet att jobba och spara ihop till sina egna förmögenheter. Tyvärr kommer finns inte detta i de flesta politikers idevärld eftersom det minskar statens inflytande över medborgarna.
SvaraRaderaEmilli, nja, det var nog förmögenhetsskatten Persson talade om i sådana ordalag. Hans uttalande överensstämde inte alls med verkligheten, Egendomskatteutredningen visade något helt annat.
SvaraRadera(s) modell 96-06 var en riktig moderat-regering. Är det inte nödvändigt att politiskt "göra upp" med denna närmast "dekadenta" tid för att ha handlingsutrymme att kunna göra motsatta saker? Det var också en av de absolut sämsta regeringar som någonsin suttit, minns t ex tsunami-hanteringen på slutet. Ändå görs återkommande, trevande försök att "rehabilitera" denna djupt mörkblå period. Det borde man sluta med, för det var en skittid. Det var botten i skottkärran, det var värre än värst.
SvaraRaderaGlömmer man inte hur rörigt arvs- och gåvoskatten kunde vara. Särskilt när man var tvungen att betala skatt för tex egendom där kapitalet var bundet.
SvaraRaderaDet drabbade många mindre bemedlade som inte hade kapital att hosta upp när staten så begärde. Sålde man då egendomen var man ju också tvungen att betala en ganska hög skatt på reavinsten.
Nä, arvsskatten kan vi klara oss utan...
Jag har aldrig förstått den neoliberala synen på arvsrätten 8eller för den delen äganderätten överhuvudtaget). Neoliberaler (och i synnerhet de som tillber Hayek och Ayn Rand) vill inte att staten ska lägga sig i något alls, oftast hänvisande till osynliga marknadskrafter och naturen. Men när det gäller arvs och äganderätten så ska staten med alla medel försvara de privilegierade - naturen ska inte ha sin gång där inte. Jag menar - ett lejon kan inte försvara mer än det han håller i magen och hennes barn kan inget ärva om hon dör.
SvaraRaderaSom sagt, jag blir inte klok på neoliberalernas "natur" - den existerar bara i deras egna lilla värld..
Jag tycker arvs och förmögenhetsskatten är vettiga ur en fördelningssynpunkt och med hänvisning till kretsloppet i naturen där ingen kan kan ärva och ackumulera biomassa på det sätt som den obegränsade äganderätten och arvsrätten kan göra idag.
Men som vanligt brister Biirger (samt LO och Saco) i varför vi betalar skatt. Staten skulle kunna finansiera större delen av välfärden genom att staten tog tillbaka rätten att skapa pengar. Enligt Maastricht och Lissabon-avtalet får inte staten skapa pengar för att finansiera sig - staten måste "låna" fullständiga påhitt som de privata bankerna hittar på. Skatt går till att betala dessa helt påhittade skulder.
Systemet är mao ord uppbyggt så att en drös finansiella parasiter kan suga ut resten v befolkningen genom skatterna. Givetvis ska det vara arvs och ägandeskatt på dessa parasiter - helt klart. Men samtidigt kan staten se till att finansparasiterna inte får möjlighet att mjölka oss genom att se till att staten skapar pengarna samhället behöver skuldfritt.
Att det inte finns en enda politiker som vågar prata om en penningreform är sorgligt
Klarar man sig inte utan arvs- och gåvoskatter - bygg en egen ö.
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=ZgDUVJCZC50
Det är väl inte något fel att kunna ge något skattefritt. På vilket sätt skulle jag vilja finansiera Monas Tobleronevanor eller Vattenfalls uppköpsvansinne? Någonstans handlar det om individuell frihet gentemot ett uppfattat kollektiv. Vart går gränsen för solidaritet i ett beroendeförhållande? Om en person lyckas knäcka besparingsrebusen och vill skänka resultatet av det till någon denne själv fostrat och kan gå i god för sköter sig, så skall denne väl få göra detta utan att en person som inte lärt sig att spara medel utan hellre köper grejor per SMS-lån skall ta del av resultatet, utan att lära sig besparingsrebusen.
När staten inte ens anser sig kunna uppfylla sina grundläggande plikter som ett totalförsvar, men däremot drar på sig en massa andra ovidkommande uppgifter, då behövs inga extra skatter - däremot en återgång till huvuduppgifterna och inte hobbyuppgifter som sysslolösa administratörer hittat på åt sig själva.
Att några sedan kan ha synpunkter på hur mycket en människa skall behöva äga, är en annan fråga. Det är väl upp till var och en hur sjukligt mycket sparande man vill åstadkomma under en livstid. Någonstans över 300 miljoner i sparkapital börjar förmögenheten bryta sig ifrån "blott ett behagligt liv". Om Löfvén velat starta en expanderande svetsrörelse hade han kunnat gå den vägen. Ullenhag hade kunnat bli kamrer i firman.
Om en Miljöpartist anser att det räcker med 8000 kronor i månaden för att leva ekologiskt, så är det upp till denne att göra så i sitt eget liv, utan att påtvinga lagstiftning på andra. På samma sätt som kärnkraftsbyggarna en gång i tiden ej skulle behövt genomföra lagstiftning för att få igenom sin vilja över andra. Det är många korsande tankar i texten ovan, men i dessa brytningstider är det väl rimligt att ställa upp ett samhälles grundläggande idéer ännu en gång, istället för att bygga vidare på metameta-resonemang som våra riks- och världspolitiker nu gör. Vi bygger nya lagstiftningsprodukter utan att fundera på var de gamla kommer ifrån.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2014/Juni/Skatterna-som-kravde-kryphal/
SvaraRaderaDet enda skatten dödsskatten åstadkom var att driva ensamstående mammor från hus och hem. Lyssna på Cornucopia istället:
SvaraRaderahttp://cornucopia.cornubot.se/2015/03/s-och-saco-vill-aterinfora-dodsskatt.html
Onkel Olof: funkar det i de flesta marknadsekonomiska länder så kan det väl funka här? Dessutom undviker man en del nackdelar om man har ett hyggligt fribelopp som gör att smärre arv inte drabbas.
SvaraRaderaPeter Andersson: Den utredning som tillsattes ville förändra systemet så en enkel jämförelse med det som varit innan är inte relevant.
Om man ser arv som en "arbetsfri inkomst" förstår jag att man är för arvsskatt. Det skulle nog vara kommunistens utgångspunkt, att när en förälder eller maka dör så får man en inkomst.
SvaraRaderaIdag är det nog få som ställer upp på det extrema synsättet. Samhället har gått i konservativ riktning, och många anser nog inte längre att de existerar för att fylla ett syfte för staten. Då blir det inte logiskt längre att staten har rätt att lägga sig i vem i familjen som äger vad och försöka taxera gåvor eller arv inom familjen.
Helt rätt att arvsskatten slopades då den uppfattades som en frivillig kollekt.
SvaraRaderaEtt återinförande av arvsskatten skulle bara leda till att folk började skatteplanera igen.
Arvsskatten gav dess utom lite till statskassan.
Jag kan inte se några som helst fördelar med att införa arvsskatten. Det handlar inte om rättvisa, utan om utnyttjande av sörjande.
SvaraRaderaDet känns som om den nuvarande regeringen famlar i mörker och försöker få in pengar där det går.
Jag misstänker att det kommer att införas nya skatter både här och där eftersom sveriges underskott lär öka kraftigt dom närmaste åren.
/Stefan
Ni som kritiserar arvsskatten tycks inte veta att nästan varenda land i världen har en arvsskatt, det är bara ett handfull länder som tagit bort den. Varav Sverige ett. För en liberala är det självklart med en hög arvsskatt på stora arv, precis som Bertil Ohlin föreslog.
SvaraRaderaBorttagande av arvs- och gävoskatten var en bra reform. Hög tid att man går vidare, ta bort bolagsskatt och skatt på kapitalinkomster.
SvaraRaderaDå skulle Sverige bli ett skatteparadis, vilket kommer vara gynnsamt för landet. Se på andra skatteparadis, de är inte fattiga.
Kan finansieras genom att privatisera a-kassan, inkomstpröva barnbidraget, gör om studiebidrag till studielån och inför en bankskatt för de som inflaterar valutan.
och avskaffa "arbetsförbudet" vid 40 timmar
SvaraRaderaÅterinför istället fastighetsskatten. Sätt den till exempelvis en procent av inköpspriset. Den som köper en fastighet för fem miljoner får då betala 50.000 kr i året i skatt. Så kan man sänka andra skatter. Och dämpa fastighetsbubblan.
SvaraRaderaEn sådan fastighetsskatt blir inte ett problem för pensionärer och skärgårdsboende. Knappt ens för de som driver upp bostadspriserna in absurdum. Men betala för det får de senare göra. Precis som de skall.
SvaraRaderaStort tack för dagens text, Birger! Men även om MP läser den så lär det knappast hjälpa. Nuvarande MP kan jag icke lita på.
SvaraRaderaGt
Set att Birger förekommer i Uvells senaste.
SvaraRaderahttp://www.uvell.se/2015/03/19/s%C3%A4lja-till-sig-sj%C3%A4lv-26102541
Birger:
SvaraRaderaBara för att många har det måste inte vi ha det. Många västländer har dödstraff kvar t ex, och de tycker att det fungerar. Många västländer är med i NATO, många västländer är för genmanipulerade livsmedel etc etc
De mångas dumhet behöver inte betyda att vi måste hänga på.
Arvskatten kan ligga kvar där den är.
Något som förvånar mig i den här debatten är att förmögenhetsskatten inte diskuteras. Antagligen för att de som reder ut frågan sitter på ett hus eller lägenhet värd några miljoner.
Bäst vore väl att beskatta belånande och överkonsumtion istället för att belöna det...
Arvs och gåvoskatten tidigareläggdes väl för att underlätta för anhöriga till flodvågskatastrofen. Får man en gåva så ökar betalningsförmågan för mottagaren. Skatteförmågeprincipen. Far och morföräldrar utan överflöd kan vilja hjälpa sina barn. Har de i sin tur egna barn så kan socialbidrag och bostadsbidrag ryka. Fattigdom hålls på mattan generation efter generation. Förstår inte varför ska Sverige anpassa allt efter stora röststarka Medlemsländer som Storbritannien, Tyskland, Frankrike som har en arvskatt på 40-60 procent. Anpassa sig för att spela bäst i klassen? Varför inte en arvskatt på 70 procent och ta i så vi kräks.
SvaraRaderaFörstår inte hur ni tänker.
SvaraRaderaMålet måste vara att locka till sig kapital, inte stöta bort det. Se på Silicon Valley, där det kryllar av riskkapital, Företag som Apple, Google, Cisco, Hewlett-Packard, Adobe, Oracle, Intel och en uppsjö andra har startats där. Företag som omsätter hundra eller tusentals miljarder. Det på en population på 3-4 miljoner.
Kamprad var tvungen att bosätta sig i Schweiz i 40 år pga av alla skatter. Nu när han har flyttat hem med alla sina miljarder så vill ni skrämma iväg honom igen. Dumt är bara förnamnet.
Den grundläggande frågan är :"är det fel att arbeta och spara tillgångar och skänka/överlämna till familj ?"
SvaraRaderaSvar: Självklart inte !
Där skatten finns i EU är beloppsgränserna väsentligt högre än var den var då Sverige hade skatten som i sig är att betrakta som konfiskation !