Mer info om antologin Att svära i kyrkan - med författare från STEG 3 - finns här.
torsdag 21 augusti 2014
Stina Oskarsson, Anders Wijkman, Christer Sanne, Alf Hornborg och jag...
Mer info om antologin Att svära i kyrkan - med författare från STEG 3 - finns här.
31 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Artikeln på Brännpunkt - se gårdagens blogginlägg - är det mest delade av alla SvD artiklar!
SvaraRaderaL.
Tack Birger!!! Olika perspektiv på tillväxtens dilemma är vad vi behöver. Ska vid tillfälle och när jag kan lyssna till alla föreläsarna.
SvaraRaderaBörjade lyssna lite på Alf Hornborgs föredrag. Om kompletterande valutor inte lokala av vad jag förstod och medborgarlön för att gardera oss.
Om att vi har blivit allt mer individualister. Att pengarna kom att skuffa undan energin. Flödet som vi måste ha. Måste ha...
Att vi behöver nå pessimismens botten för att kunna se ljuset. Röja undan alla illusioner för att se vilka möjligheter som står till buds.
Ni talar givetvis utifrån olika perspektiv, utifrån vad ni anser och tror att tillväxtens dilemma är. Det gör vi alla.
"En" fråga jag hoppas du vill svara på.
Hur ser du på Alf Hornborgs uttalande att "pengar är en slags fiktiv energi"?
Betyder det att pengar behöver vara i rörelse och inte bindas (ränta)?
Vad anser du? Personligen så anser jag det är väldigt viktigt att vi först och främst utreder vad pengar är. Stämmer det att allt är energi, så bör vi se på pengar som energi?
Räntan som binds kan då ses som en stockning i samhällskroppen? Vilket naturligtvis ger upphov till obalanser, orättvisor, allt större klyftor. Ja man skulle t.om. kunna kalla det för sjukdom? En sjuk ekonomi. En sjuk värld.
Du vill försöka påverka MP av vad jag förstått, att de bör återta den gröna värdegrunden. Numera hör jag sällan att de nämner räntan som ett problem. Politiker t.om. de som säger sig vara gröna, säger att en räntefri politik inte är realistisk. Är det politikerna som inte är realistiska? Är det även vi som inte är det?
Hur ska vi då kunna skapa en trygg och säker medborgarlön där ingen faller mellan stolarna?
Lisbeth
Har precis lyssnat på Stina Oscarssons föreläsning om tillväxt och efterföljande frågestund. Mycket bra föreläsning. Se den.
SvaraRaderaJan Örsell.
Jo, orkar ni bara lyssna på en, så lyssna på Stinas!
SvaraRaderaLisbeth!
SvaraRaderaProblemet är inte räntan utan det privata ägandet och därmed de skulder de flesta är slavar under. Den som är satt i skuld är inte fri.
Jan Örsell.
Även ämnet skulder bör tas upp och kanske särskilt pensionsskulder.
SvaraRaderaSveriges kommuner har idag en pensionsskuld på nära 27 000 kronor per invånare. Detta framgår av den fjärde upplagan av Skandias pensionsskuldsrapport, som årligen redovisar pensionsskulden kommun för kommun.
Pensionsskulden är en reell skuld som man skjuter på och låter kommande generationer ta ansvar för. Kommunernas pensionsskulder har ökat till 257 miljarder och fortsätter öka. På bara ett år har de ökat med drygt 16 miljarder kronor, samtidigt som kommunernas soliditet i princip halverats. Det tränger undan annan verksamhet som kommunala investeringar i VA, gång- och cykelvägar samt inte minst modernisering och utbyggnad av skolor.
Pensionsskuldsrapporten visar att kommunernas soliditet, när pensionsskulden inkluderas, har sjunkit till 3,7 procent, nära en halvering på fyra år. Soliditet är ett ekonomiskt mått på den långsiktiga betalningsförmågan och i det privata näringslivet krävs generellt en soliditet på över 30 procent för att ett företag ska anses vara kreditvärdigt
När pensionsutbetalningarna når sin kulmen kring 2025, riskerar kostnaden för dessa att tränga undan annan verksamhet. Genom att redan idag börja betala på pensionsskulden kan det på ett positivt sätt bidra till finansieringen av den framtida välfärden. Problemet är att de stora åtagandena för främst invandringsgrupperna ger inte alla kommuner denna möjlighet.
Man borde ha tagit hand om situationen när den uppstod, men nu är situationen som den är.
Vi talar om hisnande belopp och en stor och viktig samhällsfråga för landets kommuner att ta tag i. Bara ökningen sedan ifjol på 16 miljarder kronor skulle till exempel räcka till att betala drygt 3 000 lärartjänster under 10 års tid.
Därtill kommer det bli en bumerangeffekt när alla personer som handlägger massinvandringen går i pension och Sverige ska ta kostnaden. De genererar inga konkreta produktionsvinster nu och senare utgör de en pensionsskuld för sin kommun. Det är även i migrationsindustrin vi hittar Alliansens alla "nya jobb" som inte funnits förr. Migrationsverket är bara toppen på isberget:
Tolkar, flyktingsamordnare, kamratstödjare, etablieringslotsar, SFI-lärare, kockar-, städ- och servicepersonal på boenden. Assistenter till Ensamkommande (med en personaltäthet på nära 1:1 är de oerhört många), handläggare på socialbyråer, migrationsdomstolar, förvaringar, Utvisningsdetalj, en stor andel av Polis- och Kriminalvårdsanställda, psykologer, vårdpersonal....
Hur många kan det bli totalt? 250.000? Fler än hela lärarkåren som ökar och ökar ju fler medborgare vi blir?
Jan Örsell tog till mig din "uppmaning" och lyssnade.
SvaraRaderaHar lyssnat till Stina Oscarsson tidigare. En kulturdebatt (Almedalen) Rappa utfrågningar och en tävlan i vem som svarade bäst. En person representerade vänster och den andra höger.
Gillade det hon sa, men inte själva uppläget det rappa det snabba. Lite märkligt för jag är snabb själv inte alls muntligt. Men i skrift är jag snabb :)
Men bara vi handlar i ett gott syfte och att vi inte tävlar så har vi rätt att uttrycka oss som vi vill. Snabbt, med tystnad...
Efter att även ha lyssnat till detta föredrag om tillväxt, kultur, tycker jag samma sak. Hon är fenomenalt bra. Inte minst på att väcka tankar. Hon ställde bra frågor och gav svar som ytterligare går att utveckla. Var öppen för kritik utvecklade resonemanget med. "Tänk så fel det kunnat bli annars."
Hon talade bl.a. en hel del om feminism. Jättebra! Vi behöver vara uppmärksamma... Om bilkörning t.ex. "Vem har sagt att det är en mänsklig rättighet att köra bil?" Varför lägger vi oss i kvinnornas kamp i Saudiarabien? Hejar på dem...?
Vi behöver ju minska på bilkörandet.
Hon sa även om "opartiskhet" "i vissa frågor måste man ta ställning." Det har jag personligen gjort när det gäller exponentiell tillväxt dvs. ränta på ränta!
Ser det privata ägandet som en konsekvens. Räntan som roten. Att den binder pengar hindrar flödet. Samt skapar klyftor.
Hon sa även (vill minnas det så här) Tillväxten kräver att det bara finns ett Jag. (Individualism).
Tycker att hon talade bra om en medvetandets kultur. En kultur som inte bygger på ekonomisk tillväxt. Utan att vi blir medvetna om att kultur kan öka tillväxt i en region. Köp...
Vi får inte bara de politiker vi förtjänar, utan även den kultur vi förtjänar...
Nej "Den som är satt i skuld är inte fri"! Hushållen är högt belånade. Vi är allesammans alltså slavar. (Kollektivt) Vi tar inte bara konsekvenser individuellt utan även kollektivt.
Såg du texten bakom då hon talar?
"Tar du ränta av dina vänner"?
Tydligen vill de flesta ta ränta av sina vänner." Ser likt dig inte räntan som ett problem. Vårt land är nämligen satt i skuld.
Det är inte speciellt VÄN-ligt att försvara kapitalismens ränta.
Då anser jag personligen att man är en medlöpare.
Vi behöver börja tala om olika kollektiv? Hur vi berörs som kollektiv. Familj, land, världsdel, på jobbet osv.
Hon talade om vi. Vi talar oftast om oss som jag. Kanske bör vi tala mer om vi? Det går att kombinera.
Lisbeth
Lisbeth, jag delar inte Alfs synpunkter full ut, men visst kan man se pengar som ett sorts fiktiv energi. Svar på den andra fråga: Aktar mig för att ge mig in i den debatten... Vill dock påpeka att det är bra om flödande energi kan lagras...
SvaraRaderaTack Birger! Är väldigt nöjd med ditt svar. Begriper att du inte vill ge dig in i den debatten. Det är lätt att missförstås.
SvaraRaderaKräver inte svar på mina frågor. Gillar tystnad. Har dessvärre en enorm skrivklåda. Det flödar kan man säga...och lagras...Bra att plocka upp...lite i taget.
Tack bra att du påpekar det. "att det är bra om flödande energi kan lagras. Förmodar att du menar fossila bränslen. Icke förnybara i den takt som vi plockar upp dem.
Samt även att en sparad slant inom ramen för alla andras rätt till detsamma, kan vara bra att ha för alla.
Lisbeth
Birger
SvaraRaderaHur ska människor våga bli riktiga
Människor som skapar riktiga Samhällen
så länge som dessa samhällen
saknas som Vi kan bli till i?
Lisbeth!
SvaraRaderaNär du talar om ränta. Menar du då ränta på just lån eller ränta som vinst på investerat kapital (alltså ett rent vinstintresse oavsett varifrån pengarna kommer)? Du verkar nämligen blanda ihop dessa olika begrepp hej vilt. Exponentiell tillväxt och ränta på ränta har ju med det senare att göra. För att inte förvirra är det nog bäst att kalla det senare för bara vinstintresse och inte ränta. Det är den första sortens ränta på lån som jag därför skriver om i fortsättningen här.
Du skriver "Ser det privata ägandet som en konsekvens. Räntan som roten. Att den binder pengar hindrar flödet. Samt skapar klyftor." och senare "Ser likt dej inte räntan som ett problem."
Hur ska du ha det? Antingen är väl räntan problemet eller inte. Eller är det trots allt det generella vinstintresset du egentligen menar när du talar om ränta? Eller en förvirrad blandning av båda?
På vilket sätt är ränta (alltså låneränta) ett problem för den som inte är skuldsatt? Låneräntan binder inga pengar utan gör det möjligt att både spara och låna pengar på traditionellt sätt. Utan ränta så finns inget motiv till att varken spara eller låna ut pengar utan de som har tillgångar gör bäst i att själva investera pengarna eller lägga pengarna på hög (också dåligt då pengarnas värde hela tiden minskas till följd av inflationen) och då hindras flödet av pengar än mer. Problemet är ju därför inte låneräntan utan att vissa har mer än de behöver och andra ingenting. Alltså det odemokratiska privata ägandet av kapital.
Det är väsentligt att göra skillnad på dessa begrepp för att förstå vad som är grundproblemet och vad som är symptom. Man riskerar annars att så att säga behandla hjärntumörer med huvudvärkstabletter. Att behandla symptomen och inte grunden till problemet.
Normal låneränta (ej att förväxla med ockerränta) och traditionell utlåning av redan existerande pengar som någon faktiskt har sparat ihop skapar inga klyftor utan täcker i bästa fall kostnaderna för administration, inflation och kreditförluster. Men det är klart att när nu bankerna kan skapa pengar ur tomma intet och inte behöver skrapa ihop pengarna på traditionellt sätt så är det ju lätt att tjäna stora pengar även på mycket låga låneräntor. Vad bankerna gör är ju nu att de skuldsätter både sig själva och kunderna (ibland även staten) och använder dessa skulder som pengar. Kostnaderna åtminstone på kort sikt blir ju då nästan noll.
Den andra sortens "ränta" alltså det privata vinstintresset skapar däremot enorma klyftor där makt och rikedom hela tiden koncentreras till en liten kapitalistklass som kan utnyttja sitt ägande och makt till att berika sig själva än mer. Ofta på bekostnad av samhället och andra människor. Vilket i sin tur skapar avundsjuka, statustänkande och än mer girighet och själviskhet.
Jan Örsell.
Lisbeth!
SvaraRaderaDet finns alltså ingen motsättning mellan att försvara det traditionella penningsystemet med ränta på sparande och lånande (till skillnad från det nuvarande skuldbaserade penningsystemet där räntan i princip spelat ut sin roll) och samtidigt verka för ett klasslöst socialistiskt samhälle med demokratiskt gemensamt ägande av kapitalet. Det är två helt olika saker.
Jan Örsell.
Överallt på jorden så började
SvaraRaderapånyttfödda hjärtan att slå.
Men inte i Sverige där dumheten
slog till så att säpo trots många
varningar inte kunde försvara sin
statsminister och ej heller sin utrikesminister.
Inte ens den siste Norrlänningen
var som fjällräv säker på att detta
kommer att sluta bra när skogsrävarna
utgående ifrån Stureplan säljer
ut det Norrlänska psyket för en spottstyver.
Nog är det hög tid för allt Möjligt!
Malm
Mårddjuret Thurneman låg på golvet, utklädd till ett urspårat höghastighets-tåg. Han menade, från denna position, att man visst kan mana till svångrem & försakelse samtidigt som man ändå har gräddiga tårtkalas, på andra ställen. Det sistnämnda påverkar inte förtroendet för det förstnämnda! "-Och jättelika mass-arbetslösheten? undrade jag. "-Du, sådana ord har jag slutat använda, jag antar att du anspelar på den jättelika s.k. möjlighets-reserven som är en gigantisk, växande tillgång med oanade growth-möjligheter." sa han då. "-Du tror inte att normalbegåvade bara tycker att du snackar en massa ansträngd, gravitations-utmanande skit?" frågade jag & han medgav att det nog var så, ändå..
SvaraRaderaHopplösa människor!
SvaraRaderaDe leda oss gång på gång in i pratmakeriets återvändsgränder
medan Kulturerna dör.
Att beskriva rivningshuset kan de
men att riva det kunna det inte,
ej heller kunna de, ens bygga en koja!
Deras namn äro:
Stina Oskarsson
Anders Wijkman
Christer Sanne
Alf Hornborg
Birger Schlaug
och Jag
Roland Lidén
Tänk att fastna i det hundögda pratmakeriets återvändsgränd? Att förvandlas till en slags "det politiska dravlets lindansare"? Att fräckt, på bästa sändningstid, förneka att solen ser gul ut & sedan applåderas, en slags "ordlekarnas stuntman" som mätta programledare verkar tycka är deras pappa med rätt att fabulera..?
SvaraRaderaLisbeth!
SvaraRaderaProblemet är väl knappast heller att vi inte omsätter våra pengar utan att vi omsätter pengar vi inte har och använder dessa till fel saker.
Jan Örsell.
Stina Oskarsson. Förlåt.
SvaraRaderaMen jag blir bara så arg.
De flesta förstår att världen
är galen och att det bara är vi
själva som kan skapa Kulturer som
gör att vi själva och Jorden överlever!
När de klokaste bråkar med varandra så är det en trappa upp
men alla behöver en trappa ner att
vara i också.
En liten Knepighet, eller ...
RL "de klokaste"? Förminskar du "de en trappa ner"? Dig själv och andra?
SvaraRaderaEtt stort problem är att "vi" går på det yttre skenet. Sätter dem en trappa upp. Tittar på status i samhället. Fjäskar för "överheten" tar allt till oss bokstavligt.
Det är en trappa ner chefen bör sitta, om man ska tolka den svenska grundlagen. Du är chefen RL. Oscarsson sitter hon en trappa upp? Kika upp då. Hindrar hon dig?
Folket ska vara politikernas uppdragsgivare i en demokrati inte tvärtom.
En "liten" Knepighet... för så är det inte.
Politiker beter sig som om det är de själva som är chefen.
Vi bör vara glada och tacksamma för att det finns människor som t.ex. Stina Oscarsson. Som talar om Kultur, som inte bara något positivt. Vi får den kultur vi förtjänar.
De flesta förstår de verkligen att världen är galen?
Kanske begriper vi. Men om vi verkligen förstår, varför är det så här?
Problemet är att det finns människor som vill skjuta budbäraren och inte ser att det finns de som försöker lite mer. Som t.ex. Oscarsson.
Lisbeth
Jan Örsell personligen anser jag att räntan är roten till mycket ont. Det får räcka med det som svar. Tack för diskussionen!
SvaraRaderaLisbeth
@Lisbeth
SvaraRaderaHåller med dig och det gjorde Aristoteles också som jag tycker framför varför att pengar ska föda pengar (genom ränta) är helt fel (taget från hans "Politiken")
“The most hated sort (of wealth getting) and with the greatest reason, is usury, which makes a gain out of money itself and not from the natural object of it. For money was intended to be used in exchange but not to increase at interest. And this term interest (tokos), which means the birth of money from money is applied to the breeding of money because the offspring resembles the parent. Wherefore of all modes of getting wealth, this is the most unnatural.”
Ledsen för den taskiga svenskan ovan. Taskig simultankapacitet - sysslar med för många saker på en gång. Tur att Aristoteles kunde hålla reda på orden. :)
SvaraRaderaLincoln/(Lisbeth)!
SvaraRaderaSanningen ligger kanske som så ofta någonstans mittemellan. Det handlar kanske om mängden ränta som tas ut (räntegapet). Om det handlar om att ta ut ränta för de verkliga kostnaderna i form av inflation, administration och kreditförluster eller en ockerränta i vinstsyfte.
Du Lincoln om någon borde väl förstå kopplingen mellan det skuldbaserade penningsystemet och en allt för låg ränta där sparande av pengar blir rena förlusten. Men du är väl allt för insnöad på tanken på ruttnande valutor för att se verkligheten.
Tror ni det blir mer eller mindre konsumtion om pengarna omsätts fortare? Tror ni det blir mer eller mindre skulder (med påhittade pengar) om man förlorar på att spara pengar? Tror ni det blir smartare investeringar om man på grund av inflationen tvingas göra investeringarna i förtid? Är låneräntan (oavsett storleken) verkligen roten till klasskillnaderna eller är det ägandet och vinstintresset som är det?
Jan Örsell.
Jo, jag håller med dig Jan. Att bankernas föder pengar genom påhittad skuldsättning är det grundproblemet. Birger skriver ovan att han vill vara tyst och pengaskapandet är det som politiker av en eller annan anledning alltid är tysta om. Skrev ett blogginlägg med titeln:
SvaraRadera"SKA BANKERNA FÅ FORTSÄTTA FÖDA PENGAR GENOM SKULDSÄTTNING? – den viktigaste politiska frågan som inget riksdagsparti kommer ta upp"
http://tinyurl.com/mnjdxvu
Handlar det inte om en VILJA att vilja lösa frågan om hur en räntefri ekonomi ska kunna lösas?
SvaraRaderaHänga med lite även om det är svårt och lyssna till dem som försöker. Ingen påstår väl att det är lätt.
Som att t.ex. poäng LAGRAR räntealstrande värde. Tycker det är intressant att lyssna till Alf Hornborg. Men har ännu inte lyssnat till hela föredraget.
Han säger att en ny ekonomi "självklart inte ska alstra ränta." "Tror" att många kunniga tycker det är så självklart det här med räntan. Att de inte ens längre använder sig av ordet ränta. Orkar inte och tar för givet att alla ska förstå ändå. Det tycker jag personligen är synd att man talar till redan "invigda".
Frågan som t.ex. Hornborg ställer är intressant. "Är pengar roten till allt ont?" Han säger inte är pengar som alstrar ränta roten till allt ont.
Birger talar om att det är viktigt att flödande energi kan lagras.
Genom poäng undrar jag då? Poäng lagrar räntealstrande värde. Det går därmed inte att tjäna pengar på pengar som bankerna nu gör. Vi gör det också. Bekymrar oss över hur mycket ränta vi får eller rättare sagt inte får... på våra pengar.
Bekymrar oss mer över det, än att fattiga bönder i t.ex. Indien tar sina liv på grund av att de inte mäktar med sina lån. Eller att snart har vi inga pengar att bidra med till t.ex. fattiga EU medborgare som tigger om vi vill. Vi skulle kunna ge dem poäng...?
Lincoln du har givetvis rätt vi måste titta på vad problemet är nu. Bankerna. Vi befinner oss där vi befinner oss...
Samtidigt så bör man börja tala om värde.
Samtidigt kan man även belysa det du Jan Örsell belyser administration som materialkostnader t.ex. Som i nuläget gör det omöjligt att inte ta någon ränta alls. Men försök görs. Men t.ex. materialkostnader om det sköts rätt, handlar ju inte om att tjäna pengar på pengar.
Det som vi lagrar förlorar vi inte på. Mynt t.ex. som vi sparar/lagrar hemma eller i barnens spargrisar. Ger de ränta? De som inte snart finns...
Tycker frågan om vad som kan ersätta pengar är intressant. Inte minst nu när så många diskuterar medborgarlön/basinkomst.
Lisbeth
Kolla hemsidan
SvaraRaderaKreaprenör !
Gt
Lincoln/Lisbeth!
SvaraRaderaTror att jag uppnått mitt syfte att få er att tänka till om dessa saker och inte tro att det är så lätt som att bara avskaffa alla räntor eller införa en ruttnande valuta.
Vi får inte heller återigen fastna i en fördummande namnfråga. Om betalningsmedlet kallas för pengar eller poäng spelar ju knappast någon roll utan hur det utformas.
Att det första och viktigaste steget inom penningpolitiken är få bort det nuvarande skuldbaserade penningsystemet är vi nog överens om.
Det viktiga är också att inte låta antikommunistpropaganda och kommunistskräck eller för den delen kapitalistskräck hindra en från att tänka stora och fria tankar. Att man vågar se de problem som det privata ägandet faktiskt ger upphov till. Att det bidrar till ett kortsiktigt, egoistiskt stuprörstänkande. Att det är ett odemokratiskt system där det är svårt att få till långsiktiga investeringar i en hållbar utveckling. De samhällsutmaningar vi står inför är så långsiktiga, stora och komplicerade att det helt enkelt inte går att ha ett system där ett fåtal privata kapitalägare bara tänker på sin egen kortsiktiga privata vinst. Vi måste helt enkelt få till ett gemensamt ägt kapital under demokratisk kontroll som kan ta beslut om investeringar efter sunt förnuft utan att på förhand kunna räkna ut någon vinst. Vinster i form av en ren miljö och fritid är näst intill omöjliga att räkna ut ett värde i pengar på. Det är helt enkelt andra värden som också måste räknas med när samhällsutvecklingen bestäms. En samhällsutveckling som alla under ansvar och naturens ramar måste få inflytande över.
Jan Örsell.
Nä, Jan! Du har haft en massa missuppfattningar om pengar som jag nog hjälpt dig komma tillrätta med :)
SvaraRaderaRuttnande valuta, särskilt som en kompletterande valuta är ett bra sätt att värna den lokala ekonomin. Att det utöver det behövs någon form av nationellt och internationell clearing. Både Gesell och Keyens hade bra tankar om detta (Keynes gillade Gesells negativa ränta, dvs ruttnande valuta och Keynes Bancor-förslagär nog något som måste till). Men det är lugnt jag ska nog få dig till att förstår deras tankar också :)
Men du har helt rätt i att avskaffa bankers rätt att föda pengar som skuld är det som vi kan enas om (i alla fall du och jag). Pengar ska döda skulder - pengar ska inte föda skulder såsom dagens banker tillåts göra.
PS Kinas centralbankschef har för övrigt sagt att det var synd att inte Keynes Bancor-försag vann i Bretton Wood - Kina är ju ganska trött på dollarhegemonin så det är väl förståeligt. Så jan, du kanske ska lära dig förstå hur Keyenes tänkte sig det clearingsystemet- vem vet du kanske har något att lära där :)
Det är klart att vi är överens om att avskaffa bankernas rätt att föda pengar som skuld som Lincoln säger.
SvaraRadera( "Poäng/ar") vitsigt Alf H !!! ;)
Naturligtvis så kan vi inte ha ett ekonomiskt system med ränta som dödar bönder i Indien. Det system vi väljer ska döda skulder.
Lagra ja! all energi lagras någonstans. Men den ska inte lagras i fel fickor eller i ett skatteparadis på ett konto där pengar föder mer skulder.
Nej till vinster i välfärden. Innefattar nu även flyktingpolitiken som en del vill tjäna på. Snart kommer vi att kunna lägga till alltfler saker.
Vi bör ha ett system som bromsar urbaniseringen, som ger bönder hjälp och rätt att bruka sin jord här hemma och i andra länder. Ett system som tar tillbaka makten, politiken, ekonomin från storstäderna. Som inte talar om statsodling som en lösning utan som ett komplement.
Såg idag i "Metro" att V vill ta efter Göteborg. "Sextimmarsarbetsdag även i Stockholm?" Det flödar...
Vem vet snart kanske vi alla talar om att dela med sig istället för om konkurrens. Innan vi gör det sker ingen verklig förändring.
Det är självklart att vi inte ska fastna i en fördummande namnfråga.
Vi ska istället hjälpas åt med att se igenom skiten.
Lisbeth
Lincoln!
SvaraRaderaJasså! Vilka då? Det är sant att du och en del andra upplyste mej om det nuvarande skuldbaserade penningsystemet. Tackar för det. Det är kanske din tur att ta lärdom av mej den här gången.
Vad är meningen med lokala ruttnande valutor om det ändå måste finnas en annan valuta för att det ska fungera? Varför är det så viktigt att pengarna cirkulerar och gör de inte det ändå? Har vi inte tillräckligt med konsumtion som det är? Räcker det inte med att inflationen urholkar värdet på våra pengar? Hur ska sparande gå till? På vilket sätt får det bort koncentrationen av ägande till en liten kapitalistelit? På vilket sätt gynnas demokratin av det? Vad är en lokal valuta? Den Svenska kronan är också en lokal valuta. Det finns inget som säger att vi måste ha en dollarhegemoni bara för att vi inte har dessa ruttnande lokala valutor och det finns heller ingen garanti för att inte det uppstår i en sådan ekonomi. Så varsågod och övertyga mej om det förträffliga i de tankarna. Jag har ett öppet sinne och kan ändra mej om det behövs och jag får bra argument för det men hittills har du inte kunnat visa på något bra och vettigt argument för att det skulle vara något bra.
Jan Örsell.
Lisbeth!
SvaraRaderaPrecis. Helt riktigt.
Jan Örsell.