När de anställda byts ut mot robotar hamnar företag i utanförskap –
för att använda ett ord som politiker i dag älskar – i så motto att de
inte bidrar mer än marginellt till skola, vård, omsorg och trygghetssystem. Allt mer av "ekonomin" bidrar därmed inte till det som kännetecknar ett gott välfärdssamhälle. Hög tid att låta företag som lever alltmer i utanförskap att komma in...
Om detta skriver jag i dagens HD-krönika.
torsdag 28 augusti 2014
20 kommentarer:
KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.
LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.
MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.
VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.
DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Är du kvar som krönikör när Sydsvenskan nu tagit över ägandet av HD?
SvaraRadera"Flytta på dig, människa.
SvaraRaderaHär kommer en expanderande armé av ettor och nollor"
http://hd.se/ledare/2014/08/17/flytta-pa-dig-manniska-har-kommer/
Precis som ett pyramidspel kan ett ohållbart ekonomiskt system upprätthållas med falska löften om rikedom alternativt förtäckta hot om fattigdom. Men det räcker inte; För att drömmen om ett materiellt rikt liv ska bli en överordnad morot måste vår konsumtionskulturen optimeras (marknadskommunikation). De som nöjer sig med enklare liv måste förstås eliminerad med hjälp av underliggande hot om utanförskap och fattigdom (bostadslån, utebliven eller tynande pension, sjuk- arbetslöshetsersättning). Hjälper inte det kan man via politisk retorik utnyttja människors vilja att "göra rätt för sig".
SvaraRaderaUtanförskap skapas / upplevs i människors huvuden. Så när Reinfeldt m fl positionerar arbetslinjen i våra huvuden så skapar han paradoxalt just det utanförskap som han påstår sig vilja bekämpa. Allting som inte ligger inom ramen för en evig arbetslinje ska upplevas som utanförskap. Den slutliga lmålet:Oavsett om en bråkdel av befolkningen behövs för att producera det vi behöver så nås "full" sysselsättning nås via extremt underbetalda servicejobb till de som har verkliga jobb. En generell arbetstidsförkortning är definitivt "bort-lobotomerad"även från den RUT-gröna Mp-ledningen.
Till och med HD-ledaren ovan skriver om behovet av arbetstidsförkortning.
SvaraRadera" Snart sagt varenda miljard som investeras går ut på att rationalisera bort arbetstid. "
SvaraRaderaDet där stämmer fortfarande inte. Varför väljer du medvetet att gå ut med en osanning? Det är inte intellektuellt hederligt.
20% av BNP går till investeringar, eller närmare 750 miljarder årligen. En stor del av detta används till att reparera byggnader och maskiner som förslitits. En annan del används för att expandera verksamhet eller starta nya produkter/företag.
En relativt liten del går ut på att växla arbete mot kapital.
Få maskiner ersätts med något som inte producerar mer med mindre arbetskraft, Få lokaler, lager, mathallar, rede snyta, vårdcentraler byggs om för att inte ocks minska behovet av arbetskraft, få systemstrukturer byggs om för att inte minska personalbehovet, få omplaneringar sker utan att varje timme skall nyttjas mer effektivt, det är märkligt att den Nyliberaler inte ser det,
SvaraRadera"det är märkligt att den Nyliberaler inte ser det,"
SvaraRaderaFöretag vill göra saker effektivt (inte slösa med resurser), det gäller oavsett om det är investeringar eller inte. Däremot går inte "varje miljard ut på att minska arbetstiden".
Märklig oförmåga till djupare analys av Neoliberal. Fastighetsunderhåll är en kostnad och kan knappast ens bokföringsmässigt räknas som investering.
SvaraRaderaI de fall det investeras i Nya fastigheter minimeras givetvis personalintensiteten i nästa led via prefabricering .m.m.
Alternativt kan kontor- produktion- och support utlokaliseras till slavlöneländer. Lagret kan vara "just in time" - rullande på brännoljedrivna trailerdragare med underbetalda chaufförer.
Neoliberal, nej med "snart sagt varje miljard" (citat i texten).
SvaraRaderaHumor när neo skriver om "intellektuellt hederligt". Det inger dock en smula hopp - att hen ens använder sådana begrepp i sin argumentation (nåja, mantratuggande a la 70-talskommunist kanske är ett mer lämpligt ordval) måste ses som positivt. Förresten, varför bryr sig en neoliberal om sådana saker som ärlighet? Ärlighet är väl något som kan förknippas med moral, och moral är väl något som bara förekommer i socialistiska länder? I nattväktarstater är väl allt per definition moraliskt riktigt, eftersom en osynlig hand ombesörjer att allt blir fantastiskt (halleluja!). Att en neoliberal resonerar om oärlighet är således lite märkligt. På gränsen till oärligt..
SvaraRaderaLåt oss definiera "Snart sagt varenda miljard som investeras går ut på att rationalisera bort arbetstid."
SvaraRaderaOm de totala investeringar är på 750 miljarder, så tolkar jag Birgers uttalande som att syftet med 700 av dessa är att rationalisera bort arbetstid.
Kan vi vara överens om den tolkningen, innan vi går vidare?
Men spelar det verkligen någon roll? Går inte resonemanget ut på att en ökande andel av allt jobb automatiseras och därigenom inte bidrar till det gemensamma?
SvaraRaderaVarför fastnar du i dom små detaljerna?
Intressant video https://www.youtube.com/watch?v=7Pq-S557XQU
Hur bör man se på en eskalerande effektivisering? Är det dåligt att våra jobb försvinner eller börjar vi kanske närma oss målet med alla jobbavlastande uppfinningar som enligt mig är att inte jobba alls.
Men kommer vi i framtiden 1) ha energi och 2) i så fall ha råd att försörja alla dessa maskiner med den energi som går åt istället för människokraft? Kommer inte pendeln vara tvungen att svänga?
SvaraRadera"Varför fastnar du i dom små detaljerna?"
SvaraRaderaDärför jag har påpekat det flera gånger tidigare, och Birger använder den meningen väldigt frekvent i debattartiklar, blogginlägg mm.
Det finns otroligt mycket energi som vi teoretiskt skulle kunna utvinna på många olika sätt. Solenergi, geotermisk energi, vind- och vågkraft för att inte tala om än så länge teoretiska framställningar. Har för mig att bara genom kombinerade vind- och vågkraftverk längs Sveriges kust skulle vi kunna utvinna mer än hundra gånger Sveriges totala energiförbrukning då även inräknat transportsektorn.
SvaraRaderaDen stora frågan är väl om vi verkligen behöver använda så mycket energi som vi idag gör. Många saker skulle kunna effektiviseras. Hade vi mer fri tid hade vi inte heller behövt ha så bråttom överallt och då använda oss tåg och andra energisnåla färdmedel. Hade vi inte behövt byta ut alla våra saker hela tiden på grund av trender och planerad livslängd så skulle vi nog kunna ha ett mycket mer energisnålt samhälle.
Den stora frågan är som vanligt, hur kan våra liv bli bättre? Behöver det verkligen gå hand i hand med ökat energibehov?
Instämmer, Bongo. Man måste hela tiden ha två framtidsbollar i luften samtidigt när man spekulerar: dels om utvecklingen går enligt det egna gröna önskemålet och dels om den går i tangentens riktning.
SvaraRadera05.20, jag var där i våras och debatterade bland annat med Mona Sahlin i samma debattserie.
SvaraRaderaJobbdebatt i svt. Måtte snart klyschan "skapa jobb" vara utsliten till förintelse. Var sjutton är behovsanalysen??
SvaraRaderaJag vill minnas ,men jag kan ha fel, att till och med gamle Gunnar Sträng talade om att införa en Proms- Produktionsfaktor skatt som bas inspirerad av sin kollega Per Kleppe i Norge.Men på något vis försvann det totalt.Vill minnas att det inte var intressant för vare sig Gösta Bohman eller Kjell Olof Feldt,det dog ut vilket var synd.Det var början till något kanske.Kanske du minns vad som hände Birger?
SvaraRaderaJan, helt riktigt, inte bara Sträng utan ämnet var ofta uppe på sossarnas kongresser i syfte att vidga skattebasen. Då kanske det var lite väl tidigt att införa produktionsskatt, ett argument från sossarna var då att man var orolig för strukturrationaliseringen som pågick. Men visst fanns det fördelar med arbetsgivaravgiften- den innebar att uppenbara enahanda jobb försvann i rasande takt när robotar och maskiner kunde ta över.
SvaraRadera