Sänkt krogmoms - som tack för mer kärnkraft

Politiskt är det ju på något sätt hederligt att MP även efter valet anser att restaurangmomsen skall sänkas. Problemet, som jag ser det, är att man ansåg det före valet. Argumentet är att man anser det bra för miljön att stärka tjänstesektorn. Argumentet är så tunt.

Jag undrar om inte Anders Borg hade hoppats på ett nej från Miljöpartiet, det är ju en både dyr och dålig avskedsgåva till Maud Olofsson, förmodligen sedd som ett tack för att hon öppnade upp för nya kärnkraftverk.

Så till argumentet att sänkt krogmoms är bra för miljön: Om nu priset sänks på krogen, innebär det förmodligen att de som mer regelbundet käkar ute får mer pengar till något annat, t ex en längre flygresa på semestern. Det vill säga en sänkning av momsen i tjänstesektorn (krogar) innebära förmodligen mer pengar till varusektorn (mer prylar eller kläder) eller något annat i de miljösämre tjänstesektorerna (resor). Allt under förutsättning att priserna verkligen skulle sänkas. Vilket väl är tanken hos Miljöpartiet.

Det jag vill peka på är att den här typen av momssänkningar inte innebär att man flyttar sina pengar från sådan konsumtion som skadar miljö och klimat till något som inte skadar. Något som allt fler börjat anamma. Det brukar kallas rekyleffekten. Sätter jag upp solfångare på taket (bra för miljön) sparar jag snart pengar till en extra Thailandresa (dåligt för miljön). I en rapport från Naturvårdsverket beskriver man detta dilemma.

Visst skulle miljöargumentet om sänkt moms på krogbesök fungerat om det varit ett led i grön skatteväxling. Det vill säga att lägre skatt på krogen växlades mot t ex högre miljöskatter. Men några höjda skatter på energi eller miljöskadlig verksamhet avser inte Alliansen-MP genomföra. Därmed är det ingen grön skatteväxling. Deras förslag innebär enbart att det blir mer pengar i plånboken hos dem som äter mat på krogen, inte någon självklar styrning av pengars flöden i mer hållbar riktning.

Skulle man ändra flödet av pengar till mer hållbar konsumtion skulle man givetvis öppna upp för ny verksamhet inom den typ av tjänstesektor som inte direkt skapar ökande miljöproblem. Syftet skulle vara att dra pengar från miljönegativ verksamhet till mindre negativ verksamhet. RUT-bidraget kan ses som en sådan verksamhet, även om det finns andra invändningar mot det.

Lotta Hedström, tidigare språkrör, varnade på det här seminariet för den nya ecochicka trenden. Mycket yta, lite innehåll. Det finns skäl att ta hennes analys på allvar. Och visst hade pengarna gjort större nytta inom skolan eller för att förbättra driften på järnvägen.