Häromdagen var det trettio år sedan John Lennon mördades. Så när jag satt på ett tåg, som emellanåt framfördes och emellanåt stod still, hade jag med mig J.D. Salingers The Catcher in the Rye (Räddare i nöden) som läslitteratur. Det var den boken som fyllde Mark Chapman med övertygelsen av att han måste mörda John Lennon. Jag ville förstå vad i boken som triggade mördaren. Jag minns att jag själv, som mycket ung, läste boken flera gånger, fascinerad och berörd.
Innan jag spände ögonen i den lilla boken läste jag det Nobeltal som Mario Vargas Llosa hållit dagen innan. Man kan säga vad man vill - och det bör man göra - om årets litteraturpristagare, men skriva kan han. "En teknisk virtuos", skriver Jorge Calvo i Sydsvenskan. Det var nog ett av de mest välformulerade Nobeltalen som hållits, en hyllning till litteraturen med gigantisk namedropping i akt och mening att antingen hylla alla de stora namnen, eller att låta lite av deras glans falla på egen person.
Hur som helst, han sa också följande, vilket kändes såväl sant som bisarrt just på minnesdagen av mordet på Lennon: "Skönlitteraturen är ett oeftergivligt villkor för att civilisationen skall överleva, förnya sig och bevara det bästa av vår mänsklighet... Ingenting har sått så mycket oro, rört om så mycket i våra fantasier och begär, som det liv av lögner som vi lägger till vårt eget med hjälp av litteraturen... Litteraturens lögner blir till sanningar genom oss läsare som har blivit förvandlade, smittats av begär och för fiktionens skull hamnat i en ständig motsättning till den torftiga verkligheten...".
Mark Chapman läste sin skönlitteratur, tog vapnet i handen och sköt John Lennon. Detta konstaterande utgör inte någon analys eller någon kritik av litteratur, bara just ett konstaterande.
Ett konstaterande är också att årets Nobelpristagare ligger väl i linje med den mainstreampolitik som råder. Men visst, skriva kan han, och Nobeltalet innehöll en del som säkert skulle fått Jimmie Åkesson att sätta i halsen om han hört det. Vilket kanske överraskade en och annan med tanke på att litteraturpristagaren - född i Peru - knappast gått i bräschen för ursprungsbefolkningars rätt till demokratiskt inflytande...
Dock har jag inte hittat lika flagranta rasistiska stilstudier som man kan hitta i en tidigare litteraturpristagares verk: V.S.Naipaul. I dennes texter spys det ut fördomar i gränslandet mellan meningslös oförskämdhet och rasism. Hans beskrivning av muslimer ligger i samma härad som Sverigedemokraternas. Sällan har väl Svenska Akademien haft så dåligt omdöme i modern tid, sett ur ett etiskt perspektiv- efter det att man gett Naipaul nobelpriset i litteratur 2001 så känns Nobelstiftelsens bojkott av Åkesson nästan som ett skämt.
Nobel var internationalist, och därför, menar arrangören, är det opassande att bjuda in en nationalist -Jimmie Åkesson- till Nobelfesten.
SvaraRaderaDet sägs dock att man kan kombinera båda egenskaperna. Förutsättningen för internationalism är att man har det nationella som avstamp, något att förhålla sig till.
Våra invandrare är ganska nationella på så sätt, att de ej sällan vill fortsätta driva sina nationella kulturer. Och deras längtan att återkomma till det gamla landet sägs aldrig upphöra.
Nobelstiftelsens uteslutning av Åkesson lär snarare gynna SD -inte internationalismen, och definitivt inte Nobelstiftelsen.
Valet av Naipaul är väl ändå glömt och förlåtet, hoppas jag. Men jag håller med dig om att valet innehöll drag av erkännande av mycket grov kulturrasism. Valet var olyckligt, det gjorde islamofobi rumsrent i delar av den kulturella världen.
SvaraRaderaDet finns mycket med islam man kan vilja utveckla som infödd muslim. Det vore för det första trevligt om alla muslimer skulle kunna uttrycka denna vilja utan att bli mordhotade.
SvaraRadera...så Birger...jag tror du ska försöka skaffa dig en mer balanserad syn på islam det skulle klä dig som tänkande individ.
Har med stor behållning läst din blogg väldigt länge.
SvaraRaderaFrån o med idag anser jag dig inte vara den humanist jag trott.
Du tappar en politiskt intresserad läsare,men en mer eller mindre spelar väl ingen roll...
18:55
SvaraRaderaJag hänger inte med, vad är det du reagerar på?
Varje gång någon skriver Åkesson i en blogg. Så kommer det en massa SD-folk och låtsas vara följare som nu fått nog, oftast följt av en fullständigt ologisk elakhet. Hälsa internettrollen välkomna, Birger. De är här för att skapa dålig stämning.
SvaraRadera08:23 - Jo, jag tror också att sd vinner på att Åkesson inte bjöds in.
SvaraRaderaMrHappy72: Jodå, jag vet mer än väl att fundamentalism inom alla små coh stora religioner är förskräckligt. Så även inom kristendom som islam och judendom. Så jag delar helt din uppfattning. Däremot anser jag att Naipauls sätt att uttrycka sig går längre än till kritik av islam, han uttrycker som som en man med en stor dos islamofobi kombinerat med en vilja att uttrycka förakt.
Anonym 18:55 - synd, välkommen åter när du känner för det - själv tycker jag det är ganska intressant att läsa sådant som skrivs av dem som inte delar min egen uppfattning. Det är en grund för att en dialog skall fungera, och jag tror envetet på dialog och samtal även med "fiender".
Inom kristendomen är det lustigt att det är inom den protestantiska sfären som fundamentalismen tycks hårdast - jag tänker på främst den amerikanska kristna högern.
Den som INTE reagerar över Naipauls sätt att beskriva enskilda muslimer som smutsiga djur bör nog fundera över sin inställning till medmänniskor. Roligt att någon reagerar. Jag tror att den som nu blir sur av att höra kritik av Naipaul inte har läst hans värsta utfall.
SvaraRaderaOch hur beskriver sverigedemokrater muslimer då? Ursäkta så hemskt mycket Schlaug men jag vill nog utnyttja min demokratiska rätt att påtala min åsikt att jag inte vill ha varken särlagstiftning eller sharialagar i vårt land. Det gör mig säkert till islamofob men du bör nog fundera över hur du själv beskriver sverigedemokrater. Vi har som sagt väldigt lätt att sätta etiketter och tillskriva både åsikter och egenskaper på grupper vi inte själva tillhör. Du har faktiskt bevisat det själv Schlaug.
SvaraRaderaEns ak är vi i alla fall överens om; särlagstiftning eller sharialagar är inget vidare. Fast om du med "särlagstiftning" också menar positiv särbehandling så håller jag inte riktig med dig. Positiv särbehandling kan vara allt från att minoritetsfolk i Kina tillåts ha fler barn än ett till att man vid a l l t a n n a t lika ger den som tillhör en minoritet företräde.
SvaraRaderaDet finns islamofober. Och det finns antagligen en hel del kristofober också!
SvaraRadera