Connoisseur är ett svenskt magasin som distribueras gratis till alla svenskar med en deklarerad nettoförmögenhet om minst fem miljoner krnor, alternativt en deklarerad bruttoinkomst på minst en miljon tvåhundratusen kronor.Nu har man gjort en undersökning om läsarnas vanor när det gäller att köpa bilar. Bara 18,1 procent av läsarna har köpt en miljöbil.
Skäl till detta låga intresse? VD:n på tidningen berättar om varför i pappersupplagan av SvD: Statens subventioner på miljöbilar har dragits in...
Dom har det eländigt, de rika. Ingen städning utan statliga bidrag, inga miljöbilar utan statligt bidrag. Tur att låginkomsttagare beskattas hårt i Sverige, så staten får in pengar för att stötta de stackars miljonärerna.
PS!
När det gäller pris lade 56,6 procent av de svarande minst 400 000 kronor på sitt senaste bilköp. 23,2 procent spenderade minst 600 000 kronor och 5,8 procent mer än en miljon. Men får man inte bidrag på 10.000 kronor så blir det ingen miljöbil...
Du har tydligen inte förstått att den som är rik är det därför att man håller igen på utgifterna. Därför blir slösaren aldrig rik.
SvaraRaderaDet finns dock en risk med att bli rik. Staten tar pengarna. Staten bestraffar den som sparat och lyckats i livet.
Jag är rik!
SvaraRaderaMin rikedom består dock av relationer, upplevelser och ett lågt ägandebegär.
Denna form av rikedom behöver inget statligt stöd, inga subventioner och ju mer jag slösar med min rikedom ju rikare blir jag och alla andra.
Så rätt, Michael! Men detta utesluter inte ett så centralt rikedomsbegrepp som pengar.
SvaraRaderaFolke:
SvaraRadera"Det finns dock en risk med att bli rik. Staten tar pengarna. Staten bestraffar den som sparat och lyckats i livet."
Hur då? Det finns ju ingen förmögenhetsskatt.
Om sparsamhet hade varit nyckeln till rikedom så hade vi väl sett en utveckling där rika bara köpte extremt bränslesnåla bilar alternativt inga bilar alls? Att dessutom investera stora summor i bilar, som är ökända för att förlora sitt värde i relativt rask takt, det rimmar heller inte särskilt bra med ekonomisk rationalitet och sparsamhet.
SvaraRaderaDen enda förklaringen jag kan tänka mig är att en dyr, bensinslukande bil har en sådan stor effekt på din sociala status att detta mer än nog kompenserar de direkta förlusterna bilen innebär.
Vidare så tror jag tyvärr att sparsamhet och matriell rikedom i ganska stor utsträckning har förlorat sitt samband på senare tid.
Numera handlar det väl snarare om hur väl man kan utnyttja och manipulera sina medmänniskor. Eller med andra ord, hur skicklig man är på att lägga över kostnader på andra samtidigt som man tillför sig själv vinsterna.
Jag förstår inte heller vad Folke menar med att det finns en "risk" med att bli rik. Om du redan vet i förväg vad som kommer hända så kan det väl knappast kallas för risk? Då är det väl bara att acceptera reglerna och maximera din lycka under givna förutsättningar.
Har svårt att förstå hur man fortfarande kan se sig som ett offer för höga skatter, trots att man från början varit medveten om vilket sorts skattesystem som gäller.
Grattis till din rikedom Michael, det ser ut som den är välförtjänad, och snarare har byggts upp genom generositet och kärlek än snikenhet och bedrägeri. Vi borde alla investera mer som dig. Sparandeformen minimerar finansiella risker samtidigt som den är helt oåtkomligt för skatter och inflation. Tror till och med att ditt sparande kan ha betydliga positiva externa effekter på din omgivning.
Hoppas bara att du inte blir alternativbeskattad med avundsjuka och missunsamhet...
//Lätt förvirrad
Högertänkande:
SvaraRaderaRik = flitig.
Fattig = lat.
Vänstern vill ta från de flitiga och ge till de lata.
Vänstertänkande:
Rik = lat och utsugande.
Fattig: flitig men utsugd.
Högern vill ta från de fattiga och ge till de rika.
De som är materiellt rika har det i alla fall bra på ytterligare ett sätt. Det är oftast så att de stora och rika hjälper varandra, medan de små och fattiga stjälper varandra, tydligen i förhoppningen att få del av någon smula som faller från de rikas bord.
SvaraRaderaAnonym 11:59:
SvaraRaderaMycket viktig iakttagelse. Valet står mellan ett block som ger en fallen smula i form av lite högre bidrag och ett block som ger en fallen smula i form av lite lägre skatter (och de rikaste har fått den, i kronor mätt, klart största skattesänkningen, oavsett vad Reinfeldt påstår); och vi lägger en papperslapp i en låda utifrån vilken smula vi värderar högst.
Problemet som jag ser det är att vi är beroende av staten; jag tror att många låg- och medelinkomsttagare (själv är jag låg-) tänker: "Om det inte vore för staten, hur skulle vi då klara oss om vi blir sjuka och inte kan arbeta? Vi har ju inte råd med en privat sjukförsäkring." Och det är ju alldeles riktigt, men det är ju *på grund av* att *staten* beskattar låg- och medelinkomster så hårt (och hög- också, för den delen). Om vi inte tvingades betala så mycket skatt, så skulle vi ha råd att *frivilligt hjälpa varandra*, och se till att den som blir sjuk och inte kan arbeta, inte behöver oroa sig för att kunna försörja sig och sin familj, utan kan koncentrera sig på sin rehabilitering. Det behöver inte ens ske genom en privat sjukförsäkring via ett försäkringsbolag med vinstintresse; det kan ske genom att man i byn, i kvarteret eller i radhus-/villaområdet helt enkelt bestämmer att den som är sjuk ska få ekonomisk ersättning, vilket man har råd med eftersom skatterna inte är så förbannat höga.
Anonym 11:23
SvaraRaderaMed lite nyanseringar:
”Rik” = flitig, sparsam, ekonomisk, tar ansvar för sitt liv
”Fattig” = slösaktig, oekonomisk, tar inget ansvar för sitt liv
Sett ”Lyxfällan” på TV3? Ruskigt!
Utan tvekan är det så att den politiska högern sätter det beteende som gör individerna rika (flitiga, sparsamma, ekonomiska och som tar ansvar för sina liv) i centrum och uppmuntrar detta.
Den politiska vänstern däremot fokuserar på alla dem som av olika anledningar blev ”fattiga”. De resurser som individerna borde skapa själva, tar vänstern från de ”rika”. Är det rättvist?
Vänstern har fått för sig att de ”rika” har de ”fattiga” att tacka för sin rikedom. Man ser det som ett nollsummespel. Men så fungerar det inte. Rikedom har alla möjlighet till om man förvaltar sina liv på rätt sätt. Socialismen är skapad av dem som inte vill inse det.
Historiskt har högern fått rätt. Alla har blivit rikare.
Vänstern däremot skapar fattigdom och elände överallt där man försöker praktisera sin lära. Nu är man i gång igen, i Venezuela och på andra håll. Kuba är förebilden. Det kommer att sluta i katastrof, igen.
Berne: jag håller inte med dig alls. För det första har åtskilliga av de som idag är mycket välbemedlade fått ärva sin ekonomiska status, utan att ha gjort så mycket själv för att skapa något. Arvsskatten har varit låg och är nu helt borta - folkpartiets gamle ledare Bertil Ohlin uttalade vid något tillfälle att arv borde beskattas med hundra procent...
SvaraRaderaFör det andra är det så att rikedom skapas allt som oftast genom att de vinster som görs fördelas på ett sätt som är föga solidariskt. Som ägare av en ICA-butik eller annat som går bra kan man bli rik, den som gör grovjobbet rent praktiskt har låga löner, vilket gör att vinsten ökar för ägaren - det är väl inte obekant?
För det tredje beskattas vinst på kapital mycket lågt, medan arbetstid beskattas mycket hårt - att bli rik på arbete är svårt, att bli rik på kapital är lätt. Varför det skall betalas sociala avgifter till vår välfärd enbart genom inkomst på arbete, och inte på inkomsten av kapital är ett feltänk.
"Det kommer att sluta i katastrof, igen."
SvaraRaderaDet har inte varit katastrof i Sverige med vänster styre... S+andra har ju lyckats att ha tillväxt sedan slutet av 1890-talet och det är ju precis det högern hela tiden vill ha.
Problemet med högern är att de framför allt vill hjälpa de som redan har det bra eller t o m väldigt bra.'
”Det är synd om överklassen i dagens Sverige.”
Charlotta Beata Barke, vice ordförande för Fria moderata studentförbundet
Jo visst. Tur att ni får gratis tidning nu också :)
"... folkpartiets gamle ledare Bertil Ohlin uttalade vid något tillfälle att arv borde beskattas med hundra procent..."
SvaraRaderaJag hoppas, och antar, att du inte delar den uppfattningen? :-)
"För det tredje beskattas vinst på kapital mycket lågt, medan arbetstid beskattas mycket hårt - att bli rik på arbete är svårt, att bli rik på kapital är lätt."
Kunde inte ha sagts bättre!
I en värld och i ett Sverige där fler tror sig att vägen till självförverkligande och lycka är stora pengar och en stund i rampljuset och ett liv bland kändisar var det väl kanske inte så dumt ändå. Tror faktiskt att många med smal verklighetsuppfattning kan köpa innehållet. När svenskarna i snitt förlorar 16.6 miljarder kr i jakt på den stora vinsten så kan väl en liten gratis röstsedel inte vara så mycket att riskera!
SvaraRaderaVi har väldigt lätt för att klassifiera de rika och de med magrare plånböcker. Men sanningen är väl lite mer nyanserad än så. Det finns många rika som drivs av passion för något som inte nödvändigtvist är kopplad till pengar. Det är också fel och orättvist att kalla låginkomsttagare för lata och visionslösa. Många kreativa människor i samhället har satt stor prägel på vår nutid-som sträcker sig långt mer än de rika- representerar denna grupp.
SvaraRaderaLikaså är många fångar i sitt sociala tillstånd. Rika som för ett materiellt krig mot varandra och låginkomsttagare som inte har utrymmet att tillgodose familjens behov och avundsjukt sneglar på de rika.