Det hävdas att vi konsumerar allt mer därför att vi är sådana av naturen. Att vi ständigt vill få det bättre. Och att vi får det bättre genom att arbeta mer - för att konsumera mer, i snabbare takt och med kortare livslängder.Det är en myt att detta skulle bero på vår natur. Hade det varit så hade det inte krävts 55 miljarder kronor per år för att få oss att förstå att vi skall konsumera så mycket som vi gör, och på det sätt som vi gör.
Det militära försvaret kostar cirka 40 miljarder kronor per år. Försvaret av konsumtionssamhället kostar 55 miljarder kronor per år. Det är den summa som årligen läggs ner på reklam.
Varje enskilt reklaminslag på temat KÖP är harmlöst. När vi översvämmas av köpbudskap blir det livsstilspropaganda. Propagandan går ut på att vi skall känna oss missnöjda med det vi har, känna oss töntiga om vi inte följer de allt snabbare modesvängningarna, känna oss utanför om vi inte skaffar oss glasögon och klockor för varje tillfälle, ska få våra ungar att känna stress för att konsumera "rätt"...
Man kittlar våra osäkra sidor, våra räddhågsna sidor, de där sidorna som tror att vi måste gömma oss bakom attribut. Ju svagare man är, ju lättare faller man dit. Ju osäkrare man är, ju lättare låter man sig påverkas. Uppriktigt sagt: är det inte töntigt att byta glasögonbågar bara därför att någon kommit på att det nu skall vara tjocka skalmar igen?
Det handlar om maktutövning. Man brukar säga att det finns tre slag av maktutövning. Den tvingande, den belönande och den betingande. Den betingande skapar normer i samhället. De normer man nu skapar i samhället är köpandets och ägandets normer.
Självfallet kommer vi att tröttna på tillväxt- och konsumtionssamhällets liv så småningom. Allt fler kommer att vilja leva andra liv. Kanske är de sista som vaknar våra politiska partier. Eller?
Hej. Har du några idéer hur man skulle kunna växla in på en mer belönande maktutövning ? Så att det lönar sig att vara anspråkslös, långsiktig och att värdesätta gemenskap. Istället för pretentiös, kortsiktig prioritering av individuell vinst.
SvaraRaderaSpännande med företelser och vittnesmål i spåren av de inställda flygen. Här på jobbet kan folk berätta lyriskt om omständiga men "värdeskapande" hemfärder.
Eric
Manfred Max- Neef professor från Chile i grön- och alternativ ekonomi säger att de mänskliga behoven egentligen är självklara behov
SvaraRaderaBehoven är:
kreativitet/skapande
identitet/mening
frihet
säkerhet/skydd
förståelse/begriplighet
delaktighet
avkoppling/vila
försörjning/livsuppehälle
tillgivenhet/uppskattning
Våra politiker borde ha denna skiss som en fusklapp som de läser varje dag innan dagens arbete. Ska visionen om det hållbara samhället vara attraktivt för flertalet måste det handla om ett samhälle som i högre grad uppfyller de grundläggande behoven –och detta även om materialomsättningen i samhället minskar. För överkonsumtion innebär inte att vi tillfredsställer grundbehoven – tvärtom, det en falsk illusion som väl speglas av de dramatiska ökningarna av psykiska åkommor. Enligt WHO kommer psykiska sjukdomar att vara den vanligaste anledningen till sjukskrivning före 2020.
Våra grundläggande behov som homo sapiens har vi med oss genetiskt. Ju mer vi utsätts för kommersiella budskap och ser våra föräldrars konsumtionsbeteenden, desto större är sannolikheten att vi utvecklar materialistiska värderingar. Det är alltså till stor del ett inlärt beteende. Reklamvärlden (vilken jag själv delvis tillhör usch) göra allt vad den kan för att de grundläggande behoven ska kopplas till konsumtion. Resultatet? Ja eftersom social identitet, lycka m.m. felaktigt knyts till konsumtion skapar det frustration och psykisk ohälsa av att också ofrivilligt stå utanför.. Besvikelsen finns alltså både bland dem som har råd att överkonsumera och dem som inte har råd. Helt enkelt för att livet har fått fel fokus. Var finns den djupare analysen om varför unga kvinnor skadar sig själva I en allt större utsträckning? Var finns analysen om varför stölderna och brotten ständigt ökar?
Eftersom själva strävan efter att tillfredsställa materialistiska behov gör att människor får svårare att tillfredsställa sina känslomässiga behov gör det i sin tur att dessa människor, med brist på känslomässig respons, tenderar att fokusera på välstånd, ägande, image och popularitet. Denna sträva skapar många förlorare som tror på konsumismen för att tillfredsställa sina känslomässiga behov.
Fredrik Reinfeldt!
SvaraRaderaTänka sig vad tiden kan göra med en människa. För tio år sedan blev man förbannad av att bara höra Raj-raj omnämnas i förbifarten. Nu idag blev man till och med upprymd av att besöka denna sajt.
Jag har senaste åren börjat skaffa mig allt mindre, och under kommande veckorna så hamnar en hel del upp på tradera eller skänks till second hand butiker som skänker överskottet till välgörenhet.
SvaraRaderaDet är frihet att slippa bry sig ständigt om vad man bör eller inte bör ha. Det är frihet att slippa köpa bara för att andra gör det.
Kloke, eftertänksamme, och rolige Birger! Det är länge sedan nu - månne 25 år långa och härliga år - sedan vi pratade grön politik i Ulricehamn med omnejd. Skanderande att vi inte skulle åt vänster eller höger, utan FRAMÅT! Tja. Det är inte utan att jag känner mig lite missmodig ibland över att så mycket går så trögt. Konsumtionssamhällets aldrig sinande livskraft till exempel. I år blir det dessutom fullständigt hopplöst att rösta, eftersom det inte längre är FRAMÅT som gäller, utan vänster... För mig har alltid höger och vänster verkat för samma sak bara i skydd av olika otäcka täckmantlar. Höger har alltid verkat för rätten att ha mer än andra, och vänster för att ingen ska ha rätt att ha mer än andra. Nåja, gällande läpparnas bekännelser i alla fall. Och i centrum för dessa vänster och högerkamper står materialismen - rätten att äga och konsumera... Pseudo, pseudo. Tjugofyra års förfäktande av Miljöpartiets värden.. Ack, det får nog bli en blankröst i år.
SvaraRaderaFd fröken af Geijerstam
Tack Birger och övriga för belysande och intressanta kommentarer, särskilt Leif Engström för en särdeles välformulerad analys. Kanske inte så dumt med en fusklapp, he he, eller varför inte ett stort plakat i riksdagen, omgärdat av en tjusig naturinspirerad ram. Men människans behov måste ju samtidigt harmoniera med vår miljö och de förutsättnigar vi lämnar över till kommande generationer, varpå matrisen genast blir mer komplicerad. Vilka produkter och tjänster skall vi producera för att optimera människans välbefinnande och vilken åverkan är vi beredda att åsamka naturen medan vi gör det? Skulle man kunna tänka sig att arbetsgivaravgifterna stratifieras upp i olika klasser, beroende på hur "bra" en given produkt eller tjänst är för människan/miljön/kommande generationer. En ingenjör som utvecklar nya fritidsbåtar kostar arbetsgivaren mer än en ingenjör som utvecklar, säg vindkraftverk. Ohållbart i en global konkurrens - jag vet - men intressant som tanke. Det är ju inte mer än rimligt att de företag som utgör en större belastning för miljön och kommande generationer skall betala för det. Birger, du talade om skatt på omsättning. Har du några schysta lästips angående detta?
SvaraRaderaMen Birger, nu ser du ju inte längre än din näsa räcker.
SvaraRaderaHur tror du att din blogg blivit möjlig, och din dator, exempelvis?
Om du har rätt, borde vi se en revolt av stora mått.
Men det gör vi inte.
Människor vill ha det bra.
Och vi har aldrig haft det så bra som i dagens samhälle.
I stället för att ständigt klaga, vilket du gör - njut av livet och dess enorma möjligheter!
Eric: Belönandet må nog mest bestå i ett bättre liv - precis som gott belönande alltid bestått i just det. Men visst kan man vrida på de ekonomiska styrmedel som finns för att "belöna" den som väljer ett "annat" livsmönster. Tanken med ett rejält höjt grundavdrag (vi kallade det för "skattefri zon" när MP stod för den politiken)som finansierades med bland annat höjda "marginalskatter" var att dramatiskt sänka skatten på de första pengarna man tjänar istället för på de sista - ett sätt att öka incitamenten att sänka sin arbetstid, stimulera övergång till tid för annat än lönearbete och konsumtionstillväxt.
SvaraRaderaJag tror också att många kritiker av tillväxt- och konsumtionssamhället argumenterat lite fyrkantigt när man gått till angrepp på det "materialistiska samhället" genom att mer eller mindre förakta materiella prylar som kläder, möbler, verktyg etc. Jag tror att det är tvärtom vi bör tänka: köp dyrare kvalitet och lev med dem länge, låt de bli en del av det som är små länkar till det som är det liv man levt. Hållbara jeans, en dyr hållbar klocka, en svindyr hammare etc fylls snart med minnen och trådar till livsstunder man haft. Själv känner jag - som ju gnölar över prylsamhälle och enfaldig sakkonsumtion - en jättestor tillfredsställelse av att använda hammaren eller motorsågen som varit med länge och som byggt hus och sågat ner träd tillsammans med mig i trettio år, eller de läskigt dyra skjortorna - jag fick kritik som språkrör för jag hade dyra skjortor - som ännu håller, i material som gör att de blir lika fräscha av att hänga ute under natten som att köras i tvättmaskin. Jag tror således det är smart att skaffa sig en relation till sina grejer. På köpet blir omsättningen av prylar etc lägre - men det känns inte som ett offer eller eftergift för miljötänkande utan just ett litet bidrag till - faktiskt! - högre livskvaliet. Det är masskonsumtion av grejer med kort livslängd som utgör problemet, inte prylar som håller och är tillverkade för att hålla. Som små komplement till de stora kvalitetshöjarna i livet är de inte så dumma.
Har också mött människor som låtit meddela att tiden blev bättre utnyttjad när man tog det lugnare till följd av askan, i form av "värdeskapade" hemfärder.
Leif: Manfred Max- Neefs behovslista utgjorde en grundbult i MP:s första ekonomiska handlingsprogram. Utifrån den plattformen försökte vi bygga upp de ekonomiska styrmedlen. Idag tror jag inte ens att alla i partiledningen vet vem han var, än mindre vad han hade att säga.
Anonym 13:27 - Jo, jag håller med dig om att det är frihet att inte känna behov av att haka på trender eller gömma sig bakom en konstgjord, stressad, identitet uppbyggd på pryttlar. Men, som sagt ovan, det finns också en frihet i kvalitet och relationer även då det gäller pryttlar. Tror jag.
Fd fröken af Geijerstam - hej! Kul att du är inne på bloggen. Jodå, minns mycket väl samtalen i trakterna kring Ulricehamn. Håller med dig, vad gäller röstandet. Att rösta för något parti blir marigt, kanske får man rösta mot något annat om det kniper.
17:47 - Tja, du har nog fått mitt svar om du läser svaret till Eric. Jag tror du har missat en del av vad jag menar. Jag är - om inte orolig precis så åtminstone lite fundersam - över att du tycks tro att allt utanför den mentala bur som konsumtionssamhället utgör är det samma som sämre än det som är innanför buren. Frihet finns sällan i mentala burar, frihet finns utanför sådana.