måndag 10 augusti 2009

Innan älgen kommer...

Det här är mitt Ettusenförsta blogginlägg. Skriver det på en ö.

Paddlade ut i gryningen. Till ön som ligger lagom för frukost. Solen började värma. Efter frukost blev det långsim runt öarna.

Är beroende av åtminstone något långsim varje år. Detta tilltag började på Capri, när jag var en liten knatte. Till omgivningens förskräckelse simmade jag ut till klipporna på bilden. Och tillbaka. Det tog sin tid.


Någon gång blir långsimningen den sista. Tänkte på det under dagens smått absurda tur. En gång blir den sista. Precis som en gång blir sista gången man ser ett leende från de man älskar.

Efter långsimmet fortsatte paddlingen till Den Hemliga Sandstranden, väl bevakad från landsidan... Den är ungefär som den här, med aningen överdrift:


Apropå vatten så har vi en tjärn uppe i skogen därhemma. Den är fin att simma i när vattnet i stora sjön är för kallt. Första gången jag såg tjärnen blev jag övertygad om att den dag jag ser en älg stå vid dess strand och dricka vatten, den dagen blir min sista i livet.

Varifrån jag fått detta vet jag inte, kanske från min min första barnförbjudna film för bortåt ett halvt sekel sedan. I den handlade det förstås inte om en älg, utan om The Flaming Star. Pacer hade skådat ”the flaming star of death and must ride into the hills to meet it”. Det här är filmen, där hjälten förstås tog indianernas parti:


Vill du veta - men varför skulle du vilja det? - hur det var att uppleva den filmen så berättade jag om det här.

Förresten anfaller hösten bakom skogsbrynet. Någon dag blir alltid årets sista sommardag.

Något blogginlägg blir också det sista - har du tänkt på att man kan skriva inlägg och bestämma när de skall publiceras? Så det här hade jag kunnat låta publiceras kl 08:15 2049 som en hälsning långt efter det att älgen druckit sitt vatten vid tjärnen.

Dags att packa ner datorn, paddla hemåt och se hur långt hösten hinner komma innan kanoten kan läggas på plats i hemmaviken. En gång blir det också sista gången. Det är bra att ha klart för sig, så inte livet slarvas bort.

Slarvas bort gör det om man inte lagt eventuella fördomar och föreställningar åt sidan och gett sig själv 3 minuter och 18 sekunder för att lyssna på det här... (nej, det är inte politik eller ens ett talat ord).

Tack för att du följer bloggen - ni har blivit fler och fler under de här åren. Ibland över 3000 per dygn, sällan under 1000. Så här såg det första inlägget ut.

33 kommentarer:

  1. Jag blottar bröstet, lägger mig platt. Magiska 3 minuter och 18 sekunder! Tack för upptäckten! Och tack för daglig blogg-glädje!
    Z.

    SvaraRadera
  2. Låt älgen vänta länge än!

    SvaraRadera
  3. Jag blottar också bröst, lägger mig platt och tackar för alla underbara morgonstunder med bloggen.
    Mia

    SvaraRadera
  4. Grattis!
    Har en mixen ändrats under åren ? Mindre dagspolitik och mer övergripande funderingar ? Mer glimten i ögat ?
    "En gång blir det också sista gången.. Det är bra att ha klart för sig, så inte livet slarvas bort." Why ? Den som är rikast när han dör vinner...?

    SvaraRadera
  5. Grattis!

    Och tack för att du skriver bloggen!

    En dag kommer också den dag då droppen har urholkat stenen. Hoppas vi som följer din blogg i dag får uppleva den!

    /Anso

    SvaraRadera
  6. Ditt ettusenförsta blogginlägg…
    Tillåt en fråga, bara:
    Ska man applådera eller gråta?
    Vilket nerköp du gjorde – från partiledare/språkrör i miljöpartiet de gröna, till att inför en liten läsekrets torgföra dina åsikter om i princip allt mellan himmel och jord.
    Förmodligen märker du att det är mycket lättare nu än när du mötte motstånd ute i verkligheten.
    Men ska man förändra någonting, detta är min livslånga erfarenhet, då måste man befinna sig i verkligheten, inte fly undan till en liten krets av beundrare (och så en och annan bitsk kritiker, förstås).
    Du tycks ha synpunkter på det mesta, men i längden blir det bara tröttsamt att försöka omfamna din skeptiska syn på världen.
    Du tycks dessutom äga ”förmågan” att dra till dig en hel del i grunden pessimistiska personlighetstyper som i tid och otid tycks ha ett behov av att utbasunera världens förestående undergång.
    Någon slags Jehovas vittnen.
    Har du aldrig frågat dig själv varför bara du vet bäst om allting?
    Eller varför dina åsikter har så liten spridning, trots allt?
    Sådant blir man ödmjuk av.
    Sådant leder i de flesta fall till att man undersöker varför andras åsikter om världen har mycket större spridning än ens egna.
    Kanske har du helt enkelt fel om det mesta?
    Har du någonsin tänkt den tanken?
    Jag tror inte det.
    Jag tror du trivs bra i din bloggvärld.

    SvaraRadera
  7. Olsson lever i en bloggvärld, har knappast ens kollat nyheterna. Med tanke på allt Birger gör så är väl bloggen en procent - högst.

    Den som har så mycket att säga har säkert tänkt på om han har rätt, fel, etc. Det är ju poängen med att diskustera.

    Pessimister? Inlägget ovan är det mest pessimistiska jag sett här.

    SvaraRadera
  8. "Sådant leder i de flesta fall till att man undersöker varför andras åsikter om världen har mycket större spridning än ens egna"

    Kommentaren luktar kommunism.

    Och tänk om majoritetens åsikter VERKLIGEN hade spridning i realiteten. Vad skulle du göra då? Inte vara så kaxig, iaf.

    SvaraRadera
  9. Anders: Jag vet inte precis om det är lättare nu än förr, det gick ganska bra då också...:-) Men visst är det ett nedköp för den som inte längre är rör i MP, eftersom det är något av det finaste man kan vara... Å andra sidan mår man bra av nedköp ibland, livet är inte bara uppköp i den bemärkelsen som du tycks mena.

    Men jag är ute ganska mycket nu också och pratar, skriver och härjar så jag är ganska möjd. Och, vet du vad Anders, skall du berätta om en hemlighet offentligt utan att någon hör så är riksdagens talarstol ett utmärkt ställe...

    Om jag tänkt på om jag har fel någongång? Jo, det kan du lita på, har till och med skrivit en hel del om tvivel, tvekan och svårigheter när nästan ingenting är svart eller vitt. Skrev det till och med som aktiv politiker, vilket förbryllade en del.

    Erik: Vet inte om bloggens innehåll har ändrats så väldigt mycket, förutom att jag, som de flesta andra, får lite mer att tänka på i takt med att åren går. Har väl fått ägna mig mer åt kultur än jag fick möjlighet till som språkrör. Att jag är ute och pratar en del om allt från livsfrågor till rock- och operamusik sätter väl sina spår också på bloggen. Som, skall erkännas, ofta skrivs i hastigt mod, vilket retar en del som inte tål en klackspark emellanåt. Ett liv utan klackspark är lika tråkigt som en match mellan dagens Djurgården och Hammarbry.

    Mia: Lägg dig aldrig platt inför någon eller något, inte ens inför min blogg...:-)

    SvaraRadera
  10. Tänk om FRA vore till för att skydda demokratin - då skulle alla kommentarer som kritiserar debatt och olika åsikter (särskilt de åsikter som är i minoritet) vara mycket mer intressanta att spåra och fördöma än det mesta annat.

    Varför använda det fria ordet till att kritisera detsamma?

    SvaraRadera
  11. Anders, Anders, Anders, du tycks intet förstått av det som kallas demokrati.
    Grrreenline

    SvaraRadera
  12. Whao, grattis. Över ettusen!
    Tror att vi började blogga ungefär samtidigt. Så jag var tvungen att gå in och kolla själv. Hälften så många som dina. Blev faktiskt chockad över att det trots allt var så många.

    SvaraRadera
  13. Birger. Vore spännnde om du utvecklade det där med att det kan vara sista gången, att man har det klart för sig, så inte livet slarvas bort.
    - Vad händer om man inte bryr sig om tiden ut-
    nyttjas optimalt ?
    - Lyckligare om man inte påminner sig att tiden är
    utmätt ?
    -Slarva bort ? Att man inte hinner uppleva
    tillräckligt mycket ? Eller att man inte hinner göra
    tillräckligt mycket för medmänniskorna ?
    I "Den rastlösa välfärdsmänniskan" betonar SBL just vår klocktyranni, denna ständiga medvetenhet om tid, framförallt tidsbrist. Och att det inte är alltför länge sedan vi var helt förskonade från den tyrannempirmin.
    Det här får inte blandas ihop med tron att man kan ta det med ro eftersom det finns ett liv efter det jordiska.
    (Har på känn att jag fastnat på en bisats som inte var så djupsinnigt menad ? Men det mesta är visst omedvetet har jag hört...)

    SvaraRadera
  14. VAAA!!!

    Är livet inte lika evigt som politiskt/ekonomiskt inbillad evig tillväxt?

    SvaraRadera
  15. Aj, så sorgligt... Tid att dö... Ska inte dra morbida skämt på ett bra tag... Och måtte älgen hålla sig undan...

    SvaraRadera
  16. Tror det är något vajsing med "åsiktsundersökningen" i vänsterspalten. När man öppnar bloggen visas bara ett par av inläggen (4). För att få fram alla kommentarerna måste jag först klicka på rubriken för något av dina inlägg (och då står det att ingen kommentar ännu lämnats (0), för att sedan klicka överst på sidan. Tre olika resultat visas alltså: 0, 4, alla.

    SvaraRadera
  17. Idag känns din blogg lite som att läsa Pär Lagerkvist: tungt, dovt och förgänglighetspräglat. Men förgångligheten och evigheten påminner om stundens värde - liksom om dess glädje.

    P.Gr.

    SvaraRadera
  18. Eric:

    Intressanta och viktiga frågor du ställer. Är meningen verkligen att vi ska göra, hinna och veta så mycket som möjligt? Vid ett tidigare tillfälle skrev du ett inlägg på denna blogg - "Den kloke lägger till, den vise drar ifrån" - varpå du beskrev skillnaden mellan klokskap och vishet enligt någon kinesisk lära. Har du någon tips på "grundbok" i denna lära?

    SvaraRadera
  19. Hej 22.09. Det där med den kloke och den vise är hämtat från taoismen. Lästips:
    - Kinesiska tänkare - i urval av Alf Henriksson
    - Tao te ching, taoismens källa - Stefan Stenudd
    - Taoism-introduktion - Jean C Cooper
    - Tao enligt Puh - Benjamin Hoff
    - Te enligt Nasse - Benjamin Hoff.

    Under hösten citerar jag de 81 verserna i Tao te ching på min hemsida. Har kommit till vers nummer 8.
    Tror det här förhållningssättet har bäring i vår tid. Tycker det påminner mycket om Elin Wägner och andra som prioriterar helhetstänkande. Och på något sätt sticker det hål på tillväxtmanin.

    SvaraRadera
  20. Tack för lästips, Eric! Ska spana in din hemsida.

    Anneli

    SvaraRadera
  21. Eric! Först och främst, kul - men alls inte överraskande - att du läst och uppskattar Staffan Burenstam Linders gamla bok.

    Det har varit flera som hört av sig efter att ha läst den, uppmuntrade till detta av mitt tjatande om just den boken. Att jag tjatat om den boken beror förstås på att jag gillar dess innehåll, men även för att jag vill visa att det finns goda drag i konservatismen som de som idag kallar sig konservativa borde fundera en del över...

    Så till frågorna med anledning av att jag skrev något om att inte slarva bort tiden.

    Har skrivit en del om det tidigare, inte minst i debattartiklar och min bok Svarta oliver och gröna drömmar. Jag menar att vi fastnat i normer om hur livet skall vara, fastnat i tankarnas bur, så att vi inte anser oss hinna eller våga fundera över vad som är viktigt i livet. Vad det är vi minns, och kommer att minnas med ett leende, när vi ligger på vår dödsbädd. Jag tror inte att det är shoppingcentret, karriären, de stora talen i Bryssel eller den svulstiga livsstil som propageras för att vi skall anamma.

    Du funderar över vad som händer om man inte bryr sig om att utnyttja tiden optimalt. Jag tror att det är då man utnyttjar tiden optimalt. (Självfallet bygger denna tes på att vi nu har samma begreppsinnehåll när det gäller "optimal", det vill säga inte att optimalt är att leva efter mottot "rikast när hon dör vinner")

    Blir man lyckliga om man inte påminner sig om tiden är utmätt? Det tror jag inte, men betonar förstås gärna ordet "tror". Jag tror tvärtom att man blir lyckligare om man förstår att den egna tiden på jorden är begränsad, att det är idag jag kan smeka min älskades kind, att det är idag jag kan njuta av vinden, att det är idag jag kan göra allt det jag inte anser jag har tid att göra på grund av det gigantiska kravbrus som översköljer mig, inte minst från konsumtionssamhällets vulgära propagandamaskin som är den största maktutövare vi någonsin som människor levat under.Så många har uttryckt att det är först när man fått plötsligt besked om närheten till sin död som man öppnar sina sinnen och ser, hör och känner.

    Begreppet "uppleva" är intressant. Vi ska hinna uppleva så mycket som möjligt.Jag tror att upplevelseindustrin är djupt överskattad - men det får man inte säga idag... Upplevelser blir så lätt ett sätt att samla stenar att fästa på sitt halsband för världen att se, inte något man samlar i sitt bröst. Det blir något man pratar om, inte så mycket något man tänker kring. Jag har förstås, inte minst som politiker, varit runt en del och "upplevt" saker och förhållanden som gäst och ytlig betraktare i främmande förhållanden. Men de starkaste upplevelserna, i djupare mening, har kommit farande på mycket enklare sätt i vardagen.

    SvaraRadera
  22. Birger ! Jag tror faktiskt, med betoning på tror som du säger, att man blir lyckligare om vi "glömmer bort" tiden. Eller kanske snarare, att man glömmer bort tiden (Georg Klein brukar tala om flow som exempel på ett sådant tillstånd) är ett uttryck för, ett kvitto på, att man är i balans.
    Staffan Burenstam Linder leder närmast i bevis, tvärtemot vad vi vill tro, att den effektiva varuproduktionen inte leder till ökad fri tid, utan att vi tvingas bli lika effektiva på alla områden.Tiden blir den stora bristvaran, vi sitter fast i en tidstyranni. Och därmed blir, vilket går på tvärs med vår nidbild av marknadsföring ("konsumtionssamhällets vulgära propagandamaskin" ) reklamen en rationell företeelse. Vi är tvingade att hushålla med det som är den stora bristvaran - tiden. Det hjälper oss reklamen med. Som SBL uttrycker det - det irrationella ( att luras av reklam) blir rationellt (eftersom det hjälper oss att spara tid).

    Kanske vore det konstruktivt och hälsosamt om vi inte lika mycket ser världen som befolkad av onda och goda ("konsumtionssamhällets vulgära propagandamaskin"). Utan som en värld drabbad av en riktig dålig ide. Nämligen att vi skall fortsätta effektivisera och tillväxa långt efter det att vi löst problemet med hunger och brist på varor ?

    Slår jag in öppna dörrar ?

    SvaraRadera
  23. Jo, nog är idén som vi drabbats av dålig.

    Att det irrationella (att luras av reklam)blir rationellt (eftersom det hjälper oss att spara tid)är ju inte så lyckat eftersom vi använder den tid vi använder rationellt till något synnerligen irrationellt.

    SvaraRadera
  24. Jag tror inte att vi löser problemen med hunger och brist på varor så länge vi tillväxer - på en enda stor marknad. Det hälsosamma är de små marknaderna. Tänk vad lite hunger vi skulle ha om människor kunde ha lokalhandel och kretsloppsekonomi, soleenergi nästan gratis, etc. Varför har vi inte det? EFTERSOM tillväxten (den stora marknaden) kräver att vi istället blir beroende av frihandel och multinationella företag. Marknad ger inte välfärd - TVÄRTOM.

    Tänker ibland "vilken globalisering?" Förespråkarna talar om "integration" av natinella ekonomier. Men det finns ju snart inget att integrera. Särskilt fattiga länder blir inte "en del" av globaliseringen - de blir dess industrigolv, skördeplats. Särskilt efter krig finns inget att "integrera" - men Friedmans snubbar är där och frihandlar till sig marknadsandelar - som är DERAS, inte nationella. Vi lever på andras katastrofer och har mage att hävda att de "får" del av den.

    SvaraRadera
  25. Kanske är reklamen ett sätt att titta bort mot det som vi inte får, som en kontrast till det enda vi vet att vi får: älgen som kommer en vacker dag.

    Vår dödlighet är det närmaste vi kan komma oss själva. Ju längre bort vi drömmer oss från vår egen verklighet, desto mer tror vi att vi lever.

    Kanske är det därför vi hellre vill vara De som Har, än De som Är.

    Tillväxt är ju också en dröm om det ouppnåeliga - den ligger alltid i framtiden. En dröm om ett evigt liv. På en resa så långt vi kan till det vi kan Ha, från det vi Är.

    Om vi Är, så Har vi Nuet. Bara.

    SvaraRadera
  26. Birger. Det är rationellt i att låta sig påverkas av reklam i en värld/ett system där tiden blivit en sån bristvara. Det är nämligen orimligt/omöjligt att med det utbud och de valmöjligheter vi ställs inför att i varje valsituation begrunda alla rationella skäl som finns som finns för och emot. Så uppfattar jag SBL.
    Man gör kanske klokt i att att utvidga reklambegreppet till all form av information som försöker påverka oss i en viss riktning. Och därifrån kan man utvidga ytterligare och inse att det knappast finns någon fråga där jag inte till slut, kanske framförallt pga av tidsbrist, får förlita mig på andras uppfattning.

    SvaraRadera
  27. Erik! Jo, jag förstår mycket väl hur du resonerar, det är ju ett rationellt resonemang. Visst måste vi lita till andra: som riksdagsledamot tvingas man ständigt lita på sina partikamrater eftersom man omöjligt kan sätta sig in i de cirka 10 000 att-satser som beslutas om under ett riksdagsår. Själv hade jag som mål att detaljbehärska cirka 200 frågor.

    Till det större sammanhangen: rationellt och klokt är förstås inte samma sak, vilket många tror. I en demokrati är det föga klokt att prioritera ner den egna insatsen för att sätta sig in i de frågor som avgör samhällets utformning, att "lita på andra" är i den meningen någon synnerligen tvivelaktigt. Jag har nog nämnt vid något tillfälle att jag alltid ogillat argumentation som byggt på tesen "lita på mig" (Ingvar Carlsson använde den ett antal gånger). Själv hade jag som princip att ofta avsluta offentliga möten med att uppmana åhörarna att inte anamma allt vad jag sagt, utan tänka själva.

    Reklam är ett otyg, eftersom den gått från att innehålla sakinformation till att innehålla livsstilsbudskap. Så sent som i slutet av 80-talet var det upprörande när en reklamguru berättade att "reklamen skall riktas mot magen, inte huvudet". Idag är det allmängods. Vilket utgör grund för mig att uppfatta det som irrationellt att ta beslut grundande på reklam. Därmed inte sagt att jag själv uppträder irrationellt allt som oftast...

    SvaraRadera
  28. Hej, BS
    Blev inte detta bättre än vad du själv hade tänkt dig?

    "Därmed inte sagt att jag själv uppträder irrationellt allt som oftast..."

    SvaraRadera
  29. Blir vi lyckligare om vi glömmer bort tiden? Både ja och nej. Tror jag.

    Ja, eftersom vi då kan njuta fullt ut av nuet, utan att ha det livskvalitetshämmande borde piskandes i bakhuvudet. Borde utnyttja den begränsade tiden bättre...

    Nej, eftersom vi då riskerar att förlora i tacksamhet. Det vi har ont om tenderar vi att uppskatta mest, resten tar vi otacksamt/likgiltigt för givet...

    Balanserad medvetenhet/omedvetenhet om tiden vore "lagom" lyckobringande...Hur uppnår man det, någon..?

    Balans - finns det ett vackrare ord? :-)

    Anneli

    SvaraRadera
  30. Svar till RL: Jo, det blev det visst...! Men så blir det när man inte vill vara negativ genom att använda negationer...:-)

    SvaraRadera
  31. Vad är det för rationellt med att pga tidssbrist förlita sig på andras uppfattning??

    Reklamen är till för att få oss att tro att vi har tagit egna beslut. Inte särskilt rationellt att låt asig luras??

    SvaraRadera
  32. Ur SAOB om ordet rationell: föratåndsmässig, logiskt grundad; som motsvarar förnuftets krav; förnuftigt ordnad;som har avseende på l. är tillgänglig för för ståndet l. tanken l. tänkandet; begreppsmässig.

    En person som är rationell handlar inte impulsivt utan har tänkt igenom sina handlingar noga. Om det finns en grundad och bakomliggande tanke bakom en handling, kan den sägas vara rationell.

    SvaraRadera
  33. Sara, Annika, Anneli. Sedan något år och nu också sedan någon dag är jag skyldig er ett svar. Det kommer men det dröjer något.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.