tisdag 28 april 2009

"Vilket spel är jag med i?"

Tåget stannar i Linköping, och på stiger en mamma med sin son. Grabben kan vara cirka sju år – han tar upp en dator, sätter hörlurar i öronen. Jag ser på skärmen att det är ett krigsspel. Avancerat sådant. Killen är skicklig, koncentrerad. Han är helt inne i spelet.

Framåt Flemingsberg, tio minuter från Stockholms Central, ber mamman honom stänga av. Han gör det.

Grabben pratar ganska högt nu, är lite otålig, och jag hör plötsligt att han otåligt frågar mamman: ”Vilket spel är jag med i?” Sedan följer en dialog som får mig att fundera.

Jag berättar om det i en krönika i gårdagens BT...

17 kommentarer:

  1. Alla är överens om att allt vi gör påverkar oss, men så fort man hävdar att våldsamma teve- och dataspel påverkar barn så förnekas det. Varför?
    Jag vill inte vara mossig, men som förälder måste jag ändå ställa frågan.

    SvaraRadera
  2. En "underbar" och intresseväckande historia.
    (Önskan; skriv mer om egna intryck och mindre om andras...mer levande..)

    SvaraRadera
  3. Magknip... Kan man månne byta planet...

    SvaraRadera
  4. Jag har alltid, _alltid_ vänt mig emot folk som hävdar att nyheter inte trubbar av sinnet, att filmvåld inte påverkar och att vi går helt opåverkade genom livet trots massivt bombardemang av allehanda sort.

    Om så vore, menar jag, varför skulle då alla dessa företag plöja ner miljarder och åter miljarder i reklam gjord just för att påverka oss? Torde ju vara tämligen fåfängt om nu en faktisk påverkan inte funnes.

    SvaraRadera
  5. Det är väl tämligen uppenbart att all form av ensidig, överväldigande, övertygande input påverkar, vem kan säga emot det? Vi har ju t.ex. en massa duperade nymornade kärnkraftskramare som uppenbarligen gått på en massiv och välriktad propaganda. Har man bara tillräckligt med pengar och intresse av att "fånga" människor i sitt hägn - det må vara konsumtion av datorspel eller livsfarlig kärnindustri - kan man ju köpa sig anhängare. På något annat sätt kan jag inte förklara att en så stor del av befolkningen helt plötsligt gillar TV-spel... eller kärnkraft

    SvaraRadera
  6. Du Birger, angående din predikan på söndag: kan du inte försöka få
    P1 att försöka sända den gudstjänsten för oss som inte bor i närheten? Det vore i så fall första gången jag inte skulle knäppa av radion vid 11 på söndagsmorgonen...

    SvaraRadera
  7. saxat från DN: s ledarsida i dag:

    "Kärnvapen har inte blivit mindre farliga" - har de allvarlig schizofreni på ledarredaktionen för Sveriges största morgontidning?

    Vem är det som har gått i spetsen för den svenska kärnkraftspropagandan hela vintern? och sedan kan man hävda att jodå man vet visst om att kärnvapen inte blivit mindre farliga.. Nä, just det. Men då kanske vi kan få ett annat debattklimat vad det lider - eller varför inte nu.

    SvaraRadera
  8. Förståndig krönika Birger, då har du insett liksom en växande ska historiker att 2:a världskriget var en fortsättning på det första världskriget, och en stor skuld till att Hitler kom till makten var ju dom makalösa krigsskadestånd som höll tyskarna helt under isen och födde vanmakt och hat, Hitler lovade arbetarna bröd på sina val plakat. att folk vrålar som besatta under hans stormöten, så förstår man ungefär hur tyskarna kände det.

    Håller inte med dig 100 % om tv spel, kan förstå att barn som ägnar all sin fritid framför datorn är inte sunt, men jag som vuxen har spelat rätt mycket av online spelet world of warcraft som är mer medeltids baserad fantasy, men inget sådant spel där man ser huvena flyger och blodet sprutar (för sådant finns också), men verkar vara rätt så ensam om att vara 100 % pacifist bland dom som brukar skriva i tidningen dagens spalter. Har förstått att vissa medtroende tycker att tv spel är olämpligt eller eventuellt "synd" men uppenbart inte så att dom tar avstånd från krig och militär tjänst.Däremot ser jag mycket sällan på video och filmer, tycker dom flesta är orgier i blod. Detalj scener på hur folk dör och sprängs i bitar som körs i slowmotion och helst visar 3-4 gånger. Ska inte skryta med min tro men kanske man har blivit för "snäll i själen" och orkar inte med sånt videovåld, mycket roligare att lyssna på trevlig musik, påta i jorden plantera lite blommor och läsa en god bok.Undrar hur många människor som orkar med att läsa dagstidningarna om allt elände, mord/våldtäkter/misshandel, för jag gör inte det.

    SvaraRadera
  9. Barnets fantasi är långt större än sin mammas,
    till viss del har barnet rätt, vilket spel är vi med i?

    Barnet lever sig in i rollen i spelet som han spelar, ett krigsspel är realistiskt, det skulle kunna inträffa i den verkliga världen. I spelet finns regler, rätt och fel, vinnare och förlorare. Precis som i hans egen verklighet.

    människans livscykel är därför jämförbart med ett spel, lika lite som barnet har kontroll över att ändra spelreglerna i sitt krigsspel, har människan möjligheten att tänka utanför och bryta sig ut ur de regler som konstituerar den egna verkligheten.

    Kontexten vi alla figurerar i är våra spelplaner, emellertid är vi inte kapabla att förändra dem utan gör istället det som är förväntat av oss inom reglerna för spelet.

    Många skulle nog tänka att barnet är korkat som inte kan skilja på spel och verklighet. Men försök själva utröna vad det egentligen är för skillnad mellan ett spel och en livscykel.

    SvaraRadera
  10. Hm. Fast jag tror att det är osunt att tillbringa för mycket tid med spel och för lite med att delta i verkligheten och dessutom är småbarnsmamma, blir jag inte så oroad av pojkens fråga. Det är typiskt barn. De tänker inte som vi tänker.

    Men jag minns när en av mina flickor var 3-4 år och började bete sig som en helt främmande varelse. Hon slogs ständigt, gav sig på mig och andra och var arg hela tiden. Till sist satt jag bara och grät och frågade både hennes far och Gud vart min flicka hade tagit vägen och plötsligt slog det mig: Ronja! Dottern hade sett på filmen Ronja Rövardotter ofta och Ronja slåss, rivs och är ganska vild, men det hade jag aldrig reflekterat över! För mig var det en film om en fri och stark flicka med en hel skog som lekplats. Jag förbjöd filmen under ett par år. Min flicka blev sig själv igen efter några dagar och nu är hon stor nog att se på Ronja och njuta av äventyret utan byta personlighet.

    Nå, det där är ju på det mentala planet, men det är viktigt att minnas att barn för sin utveckling har ett stort behov av att röra på sig och använda fler än ett eller två sinnen och som förälder kan jag inte ställa upp på att de alltför mycket sitter och ser på film, dator eller spel av olika slag bara för att barnen tycker så mycket om det.

    SvaraRadera
  11. Predika ska du minsann! Vad lustigt då att jag egentligen kikade i din blogg för att jag satt en dag och bläddrade i min Bibel och läste en psalm jag tidigare har missat och kunde i samband med den inte få dig ur huvudet för jag mindes en av dina första bloggposter när du sommarbloggade i Dagen förra året. Där var en sådan kärlek till naturen och dess samband i din beskrivning och jag kände att jag stötte på en forntida hebreisk variant av Birger Schlaug i Psaltaren 104. Ja, han som skrev hade helt klart mindre faktakoll och trodde helt klart mer på Gud, men förundran inför naturen är densamma.

    SvaraRadera
  12. Troligen är bloggaren lika troende som Marie, men i hemlighet. Att lägga sig i "mitten" är klokt, om man vill att läsarna ska känna igen sig i det de läser.

    Det som predikanter kallar basuner från himlen, kallas i bloggen för lommens trumpetstötar i vassen. Så som människan färdas genom livets olika skeden, så flyter kanoten fram på vågorna.

    Detta mirakel kallas Gud av den kyrkligt troende, och möjligen "Den universella tanken" av bloggaren. Eller?

    SvaraRadera
  13. Vilket spel är vi alla med i?

    Oavsett vad man tycker om SD, så nog verkar det egendomligt, att TV4 tar sig rätten att vägra ett parti att köpa reklamtid inför EU-valet, trots att det sitter i ca hälften av landets kommunfullmäktige.

    SvaraRadera
  14. Men den här bloggen är väl ett spel? Om inte får jag spel!!!

    SvaraRadera
  15. Birger, jag tänkte på det redan när jag läste krönikan i BT, varför åkte du via Linköping när du åkte tåg mellan Götet och Stockholm? :)

    SvaraRadera
  16. Johan, du är som vanligt på alerten! Undrade när första inlägg skulle kommentera just det faktum att Linköping inte ligger på närmsta sträcka Gbg-Sth. Skälet till min något omständiga resa var inte att jag är förtjust i tågåkade, utan berodde på rent praktiska skäl: sammanträde på tåg mellan Göteborg och Nässjö. Sedan blev det en kort väntan på tåget därifrån till Stockholm. Under väntan intogs en kopp kaffe samt ett äpple.

    SvaraRadera
  17. Anonym och andra som kanske inte förstod:

    "Troligen är bloggaren lika troende som Marie, men i hemlighet." - Jag vill understryka att jag inte alls menade något särskilt med att psalmförfattaren var gudstroende och att Birger inte är det. Vad jag förstod av sommarbloggen ser Birger sig som ateist och ville inte att han skulle känna sig besvärad. Så var det bara. Det var ingen värdering som låg bakom, bara en önskan att visa respekt. Men visst kan man vara hemligt troende!

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.