lördag 7 februari 2009

Stureplanscentern slipper nog urangruva

Intresset för att bryta uran i Sverige ökar.

Idag finns 204 beviljade tillstånd för prospektering.

Ska man bygga ny kärnkraft i Sverige så är det givetvis också helt rimligt att landet tar ansvar för en del av världens uranbrytning.

Stureplanscentern lär dock slippa en gruva under svampen.

Intressant blir att se hur Mona Sahlin skall hantera LO. Är hon nödgad att till slut kompromissa med Alliansen för att inte tappa s-väljare som gillar kärnkraft och avskyr Miljöpartiet. Och hur hanterar MP det i så fall, nu när man ingått i formell blockpolitik.

Brytning av uran är ett av alla skäl till att kärnkraften bör avvecklas. Mer här. Rättsreglerna för uranbrytning finns här.

37 kommentarer:

  1. Att kompromissa, det kan vara lurt det.

    Det gäller ju då för parterna att först ta i riktigt i sina krav, så att de sedan kan glida en bit nedåt, utan att tappa för många poäng.

    Centern har kompromissat i kärnkraftsfrågan med resten av alliansen, heter det.

    Jaha, och vad har då M, FP och KD bjudit på?

    Jo, att gå med på forskning om förnyelsebar energi.

    Men det är väl inte att kompromissa! Det hör ju till normal sans och vett, och dylik forskning har det talats om alltsedan folkomröstningens dagar.

    MP-blocket har anledning se upp med alliansen, ty kompromisser, det är lurt det.

    Gröna tankar

    SvaraRadera
  2. Att "ropa upp mot kosmos", som Birger skrev igår, det kan tyda på en förmodan, att det finns något därute som "hör" hans bön.

    Men det går väl inte ihop med hans egen beteckning
    "Troende ateist"?
    Nja, säg inte det!

    Han kan mycket väl mena, att det visserligen inte är en skäggig gud, som sägs sitta på en tron ovan molnen, som han tror på. I så måtto är han ateist.

    Men det finns många sätt att vara gud på. Många sätt att ta kontakt med gudomen. Birgers rop mot skyn är bara ett av dem. Lyssnandet på lommen vid Tisnarens strand, ett annat. Och så vidare.

    Birger kan möjligen vara "ungefär troende" eller "ungefär ateist".

    I varje fall är vi många som "avgudar" hans blogg.

    SvaraRadera
  3. Öppningen för ny kärnkraft i Sverige innebär ett mycket hårt slag för miljöpartiet vars själva existens har motståndet mot kärnkraften att tacka. Å andra sidan har partiet, under hela den tid det funnits till, successivt backat från en, enligt min mening, fullständigt orealistisk linje och hållning. Att i dagens läge styvnackat hålla fast vid sitt motstånd kommer att leda till kräftgång och, slutligen, ökenvandring; inga väljare vill rösta på partiet.

    Hur ska man då se på kärnkraften? Maud Olofsson kallar den för ”gammalmodig”. Men det är den ju inte. I stället är det vattenkraft, vedeldning, vinkraft, ja allt det som kallas ”alternativ” är det som är gammalmodigt, låt vara i nya förpackningar. Sol, vind och vatten har använts av människan i 100 000 år. Kärnkraften däremot bygger på insikten om att det i materien ligger all den energi vi behöver för all framtid. Det krävs en viss teknisk utvecklingsgrad för att utnyttja den insikten.

    Nu ska det satsas både på kärnkraft och alternativ. Men säkert hade inte anden släppts ur flaskan om man varit förvissade om att alternativen räcker för att täcka våra energibehov. Det gör de alltså inte. Vår el-användning täcks i dag till 45 procent av kärnenergin. Man måste blunda ordentligt för att bortse från sådana realiteter.

    SvaraRadera
  4. I Tyskland har man redan byggt ut närmare 30 TWh, vilket motsvarar en mycket stor del av den svenska kärnkraften, trots sämre vindförhållanden och färre områden för havsbaserad vindkraft. Det handlar alltså inte om svårigheter att täcka "våra behov" - vind fungerar mycket bra med vattenkraft eftersom den lätt kan regleras efter vindförhållanden. Vi har alltså i vattenkraften basen, och har ingen anledning att satsa på kärnkraft som också är en baskälla.
    Niklas M

    SvaraRadera
  5. Att ACCEPTERA befintliga kärnkraft och att de så smånigom ska avvecklas får vi allihop leva med. Nu vill NI som vill frångå den linjen TVINGA de kommuner som har Oskarshamn, Forsmark och Ringhals NYA anläggningar.
    Jag ser fram emot den LOKALA OPININEN i dessa kommuner. ALLA är inte heller lika glada när det gäller vindkraftsparker i en sådan kommun hur som helst. Inte minst miljöpartister med naturintresse eller centerpartister med spannmåls- och djurintressen.
    DE som kommentrerat det mesta på Birgers blogg är oftast tyckare kanske också beslutsfattare som INTE BERÖRS utan pratar om något gemensamt samhällsintresse.Samma personer pläderar kanske för ett centraliserat stereotypt EU med en centralstart. Så jävla viktig är inte staten Sverige att de ska bestämma över "mina" domäner.

    SvaraRadera
  6. Hur definieras "behov" ?
    Ser fram emot att BS knyter ihop konsumtionsdebatten och energidebatten.
    Knyter ihop Trettondagsbetraktelsen ( Där levde vi fattiga och lyckliga åtskilliga år. På vintern var det kallt på dasset och is i brunnen. Vi var lyckliga ändå. Förmodligen för att vi själva hade valt våra liv - fattigdom är lätt att bära när den är frivillig. Men svår att leva med när man är tvingad.) med rädslan för vad en aldrig så förfinad kärnkraft kan ställa till med.
    Eller: Vilka risker är vi beredda att ta för ökad matriell standard ?
    Eller: Skiljer sig riskerna med aldrig så förfinad kärnkraft på något avgörande sätt från riskerna med kol-olja-vind ? Det tyckte jag 1980. Och det tycker jag (nog) fortfarande.
    Eller: Vad tänker Tage -sannolikt - Harrisburg -Danielsson i sin himmel..

    SvaraRadera
  7. Opinionsmässigt så är centerns vändning allt annat än en motgång för oss gröna. Men om vi bortser från partiegoismen en smula, så upplevde jag aldrig C som så kärnkraftskritiska i grunden. Överlag verkar dom tycka lite som dom flesta gör för stunden. Populism kallas väl det?

    SvaraRadera
  8. Man får konstatera all politisk turbulens till trots att världen inte cirklar runt lilla sverige, i Frankrike byggs den första demo anläggning till Fusions kraftverk som ska visa att tekniken funkar , oljebolaget shell i USA har köpt upp stora arealer mark i arizona för att satsa på solenergi efter hand som oljan trappar av, Obama lovar mera grön teknik för framtiden..en sak är säker kärnkraften blir ett gammalt ånglok den med förr eller senare som all annan teknik.

    SvaraRadera
  9. Vi kommer aldrig att tillåta uranbrytning i vår kommun, det blir en död hand på all den utveckling vi arbetar för. Urangruvor är inget vidare turistmål...

    SvaraRadera
  10. "Våra behov", så provocerande dessa ord framstår! Alla männsikor har väl vissa basbehov, och uppepå dessa har vi uppfunnit en rad andra behov. Är det dessa, som driver folk i armarna på kärnktaftslobbyn?

    Det var väl en politiker (Maud?) som sa, att genom uppgörelsen får kärnkraftsvännerna sitt och alternativvännerna sitt (eller något däråt). Som om det funnes en symmetri i detta, dvs likhet åt ömse håll. Nej, det gör det inte!

    Om en vindsnurra ginge sönder, så kan man sopa upp skrotet och ändå vistas på området. Men försök med det, när ett kk-verk pajar!

    SvaraRadera
  11. Vad är skillnaden på brytnig av guld och brytning av uran, Birger? (Förutom att uranbrytning faktiskt gör nytta!).

    SvaraRadera
  12. > Är hon nödgad att till slut
    > kompromissa med Alliansen

    Varför tror Du att Alliansen vill ha en kompromiss? Det vore ett taktiskt självmål. Det är bättre för Alliansen att Mona får tampas på egen hand med sina två små viljestarka ytterlighetspartier och deras impopulära idéer. En mandatperiod eller två till så kommer vi kunna lägga ner vindsubventionerna och den miljöstörande biobränsleverksamheten.

    Då kan vi börja bygga det utsläppsfria samhället.

    SvaraRadera
  13. Hur tänker folk egentligen?

    Är en hög-hög levnadsstandard verkligen värd dessa risker, att få väldiga arealer förgiftade med cancerframkallande kärnkraftstrålning som KAN läcka eller komma på avvägar? Ja, men det finns ju risker med allt, säger någon.

    När någon ger sig ut i trafiken, dvs söker upp faran, så kan han/hon drabbas av en olycka. Men när strålning slipper ut, då drabbas alla, även de som inte sökte upp faran.

    SvaraRadera
  14. Tillåt mig svara på frågan som Birer fått vad gäller uranbrytning:

    Uranbrytning kan ske på några olika sätt. Brytning i öppna dagbrott sker sällan numera, men förekommer t ex i Namibia i södra Afrika.

    Underjordsgruvor är i dag det vanligaste. På grund av den ofta låga uranhalten, oftast under 0,2 % , måste stora mängder malm brytas som efterlämnar enorma mängder radioaktivt slagg. Sveriges hitintills enda, nu stängda urangruva, Ranstad vid Billingen nära Skövde, har en uranhalt på ca 0,02 %.

    För att försörja de nuvarande svenska kärnreaktorerna med Uran från Billingen behövs ca en knapp kvadratkilometer skövlas där varje år. För att extrahera uranet ur malmen krossas malmen först till grus för att sedan via en kemisk process omvandlas till uranoxid, s.k. gulkaka (yellow cake). Då är uranhalten 60-70 %. Gulkakan transporteras sedan iväg till energislukande anrikningsanläggningar för att höja halten av isotopen U-235 från 0,7 till ca 3 % så att bränslet fungerar i en kärnreaktor.

    Anrikningsanläggningen i Kentucky i USA drives med hjälp av två kolkraftverk om vardera 1000 MW.


    80 % av radioaktiviteten blir dock kvar i slagghögarna som bl a avger radongas som kan ge upphov till lungcancer. Hälsovådligt radioaktivt damm sprids också från slagghögarna med vinden.

    Stora mängder vatten behövs vid gruvbrytningen. Detta processvatten blir radioaktivt och bidrar till att vattendrag och grundvatten i omgivningarna blir radioaktiva i tusentals år. Det mest radioaktiva processvattnet förvaras ofta i dammar. Vid urangruvan Olympic Dam i Australien förbrukas varje dag 30 miljoner liter vatten. Lokalbefolkningen och miljöorganisationer kräver att gruvan stängs. Urangruvan Ranger i Australien stängdes då dricksvattnet förorenades krafigt, uranhalten i dricksvattnet överskred 400-falt gränsvärdena.

    Man beräknar att mängden radioaktivt avfall vid Olympic Dam kommer att uppgå till ofattbara 160 miljoner ton innan gruvan tömts på brytvärt uran. År 2005 rapporterades att hundratals fåglar oförklarligt dött i gruvområdet. Gruvan är dessbättre avsides beläget men den ursprungsbefolkning, s k aboriginer, som finns i området har drabbats hårt.

    I Arizona och New Mexico har navajoindianerna drabbats hårt av uranbrytningen i deras hemland och reservat. Enligt miljöorganisationen Dine Bidzill lider tusentals indianer av cancer som orsakats av urandriften. Navajoindianerna är et naturfolk vars levnadssätt inte

    kan förklara den katastrofalt ökade cancerfrekvensen i området.

    Ett dammbrott inträffade i New Mexico i slutet av 1970-talet då en avfallsdamm brast och förgiftade Rio Puerco-floden med radioaktivitet. Dammbrott inträffar då och då även i Sverige, t ex vid Bolidens gruva i Aitik år 2000.

    Det finns många exempel på urangruvornas katastrofala konsekvenser för den lokala och regionala miljön i form av radioaktivitet i vatten och luft. Det ovannämnda får räcka här. För de som vill slå vakt om hembygden och möjligheten att leva och bo där borde valet vara självklart, säg nej till uranbrytning.

    SvaraRadera
  15. Brytning av primärt uran ur svenska källor verkar inte vara lönsamt just nu i. Uran är visserligen underprospekterat även i Sverige så de flesta källorna återstår säkert att upptäcka men när man försökte utvinna uran från lågvärdigt skiffer i Ranstad så var uranprisena mycket högre än idag.

    Ur miljösynpunkt är uranbrytning på intet sätt annorlunda än annan gruvdrift. Den kan bedrivas med hänsyn till miljön eller med miljöskyddet satt på undantag. Lågvärdig malm leder till stora processade bergmängder eller i vissa fall till att man trycker kolsyrat vatten genom berget i brunnar och utvinner uranet från det returvattnet som sedan återanvänds.

    Då måste man också kunna konkurrera med högvärdiga urankällor. Gruvorna i Kanada kan innehålla så mycket som 70% uranoxid. Nya högvärdiga källor kan förväntas med fullföljd prospektering men som varaktig bas för världens energiproduktion under århundraden eller årtusenden kan bara lågvärdiga källor tjäna.

    Det man främst kan tänka sig i Sverige är att man återvinner Uran ur slaggen i annan gruvbrytning där det annars skulle långsamt laka ur i naturen. Att detta kan löna energimässigt sig beror naturligtvis på uranets höga energitäthet. Stigande priser och 60 GW ny kärnkraft under byggnad i världen hjälper till.

    Det börjar bli dags att överväga ett teknikbyte till de dyrare saltreaktorerna som inte fordrar anrikning, inte ger långlivat avfall, bara använder någon procent så mycket bränsle för samma energi och kan använda thorium. Naturligtvis är de processinherent säkra och reaktorn är inte trycksatt.

    Havsvatten innehåller 3 mg uran per ton vilket förmodligen kan nyttjas om priserna blir tillräckligt höga. Den har fördelen som energiskälla att den är förnyelsebar. Den upprätthålls kontinuerligt av geologiska processer.

    Uranet själv skapades i de supernovor som fick det damm och gasmoln, som senare kom att bli bland annat vårt solsystem, att börja dra ihop sig och bli till oss.

    SvaraRadera
  16. ...och för den som vill se effekterna av uranbrytning, samt vad det kan kosta att reparera skadorna, om det ens går, uppmanas ta en titt på dessa bilder:

    http://www.greenpeace.org/sweden/bilder-och-video/konsekvenser-av-den-tjeckiska-uranindustrin

    SvaraRadera
  17. Nu formerar vi oss. Mot oss står en mäktig kraft som stavas Storkapitalet och dess drabanter LO, alla borgarpartierna (inkl. Sverigedemokraterna) och praktiskt taget hela dagspressen.

    På vår sida står endast ansvaret för vår, våra barns och barnbarns hälsa. Men vi ska bli många, och vi har djupa, djupa rötter.

    SvaraRadera
  18. Vilket jäkla ordbajseri "Nej till kärnkraft". Ska vi vara seriösa kan vi konstatera att uranbrytning är som alla annan brytnig av tungmetaller. Lokalt skitigt förvisso, men inte så mycket mer.

    Livscykelanalyserna stödjer heller inte att kärnkraft skulle ha några större externa kostander (typ dödlighet för människor). Faktiskt är vinkdraft farligare för oss människor (mätt i YOLL, years of lost life), och mycket mer resursförbrukande. Hur rättfärdigar du all extra koppar och järn som måste grävas upp ur marken p.g.a alla vindkraftverk du vill bygga?

    Se: http://www.ier.uni-stuttgart.de/publikationen/VortragMainz/Mainz_2005_08_Exotic_Beams.pdf

    SvaraRadera
  19. Nu formerar Vi oss, vi tar strid för framtiden, nu börjar det likna någonting. Men ... generalen saknar ID - handlingar. Larv.

    Mvh
    Roland

    SvaraRadera
  20. Ja, ni där i kärnkraftslägret, håna oss bara! När argumenten tryter, då återstår hånflinet.
    Ända tills en katastrof, t.ex. ett jordskalv, sätter punkt för det lägrets högmod.

    SvaraRadera
  21. En del kärnkraftsmotståndare är bara för tröttsamma.
    Skulle inte alla vi, som är för kärnkraften, ta ansvar för våra barns och barnbarns hälsa?!

    Människans relationer till miljön handlar ALLTID om KOMPROMISSER. Ska vi BARA tänka på miljön ska ju helst människan försvinna. Vilken avvägning som måste göras kan ALLTID diskuteras. Därför framstår alla "radikala" miljönissar som enbart löjliga och tröttsamma.

    SvaraRadera
  22. Apropå Centern
    Såg Maud Olofsson gråta i tv för bara några år sedan då hon pratade om sina barn och barnbarn i en diskussion MOT kärnkraften.

    Nu gråter hon i tv igen när hon pratar om barnen, barnbarnen och kärnkraften. Men nu är tårarna argument FÖR kärnkraften.

    Hur patetisk och icke trovärdig kan man bli...

    SvaraRadera
  23. Gott om rakryggade politiker som Birger är det ont om.

    Hur vore det om vi gemensamt ropade ut i kosmos efter Birger! Istället för som nu, en och en. :-) Det är nog tusan dags för ett "Birger-uppror".

    SvaraRadera
  24. Ingen idé att försöka locka ut Birger på partiarenan. Han anser, med rätta, att han har gjort sitt därvidlag.

    Men på den publicistiska arenan är han, som alla vet, ytterst verksam.

    Skulle någon orka ta initiativet till ett nytt och ärligt miljöparti, kan nog Birger åtminstone bidra med goda råd, om han tillfrågas.

    N

    SvaraRadera
  25. Sorry N, jag tror inte på något nytt miljöparti. Däremot på att se till att förvalta det mp vi har. Vilket även innebär att välja företrädare som klarar av denna förvaltning. En Peter som närmast verkar tycka att partiets politik i pinsam är INTE ett exempel på detta...

    SvaraRadera
  26. Den flykt från MP som ägde rum, när det stod klart att kursen var omlagd i sosseriktning, kompenserades snart av nya medlemmar som sympatiserar med Erikssons & Wetterstrands åsikter.

    Därför är det kört. Därför behövs ett nytt parti, som INTE KAN bli ett annex till (S).

    N

    SvaraRadera
  27. Nu vet vi i alla fall var vi kan slutförvara utbränt kärnavfall. Under Mats Sonessons säng! För honom, liksom för scientologerna, är nämligen radioaktiv strålning ofarligt!

    Halleluja!

    SvaraRadera
  28. Denna moderatpolitik.

    Helt sjukt. Detta är ju bara en marionettregering under EU (USA)

    Och USA bara fortsätter kriga och drar med sig Europa in i sina nihilistiska företag - nu Afghanistan. Hela Europa rustas upp och uranet kommer säkerligen att användas till kärnvapen också.

    Sverige måste ogiltigförklara Lissabonfördraget.

    SvaraRadera
  29. Ringo starr vad fan snackar du om? Jag pratade uranbrytning.

    ("Avfallet" ser jag helst att vi gör el av i breeder reaktorer när det blir nödvändigt).

    SvaraRadera
  30. Dagens kärnkraftsvänner (kan väl förkortas till kk-vänner) framhåller dagens teknik som mycket bättre än gårdagens. Alltså menar de, att gårdagens kk inte var riktigt pålitlig.

    På samma sätt kommer förstås morgondagens kk-vänner att tala illa om dagens teknik, den som nutida kk-vänner gör allt för att pracka på oss.

    Vidare, så har Olofssons kovändning fått följder även utanför Sverige. På radio sades, att kärnkraftsmotståndet i Tyskland fått sig en knäck av den svenska politiken. Ty nu kan Tysklands kk-lobby peka på "föredömet" Sverige och att man måste följa exemplet.

    Så kan det bli i land efter land. Med stigande antal reaktorer, stiger också risken för haverier. Precis som vid lottköp. Ju fler lotter, desto större "risk" att vinna.

    SvaraRadera
  31. Hanne Kjöllers beskrivning av Mauds "segertåg i Visby" var nog det mest humoristiska jag läste på länge och detta obetalbara yttrande från Maud Olofsson:

    "Nu öppnar vi den gyllne porten till det hållbara samhället".

    Nyspråket har bitit sig fast ordentligt och vad betyder DN?
    Dumt Nonsens?

    SvaraRadera
  32. "Dagens kärnkraftsvänner (kan väl förkortas till kk-vänner) framhåller dagens teknik som mycket bättre än gårdagens. Alltså menar de, att gårdagens kk inte var riktigt pålitlig."

    Detta är en ren felaktighet som vi redan har avhandlat. Jag ska köra hela resonemanget en gång till.

    anta vi har en väg med en gåkorsning, odsen är 1 på miljonen att det sker en olycka i korsningen, den är allså SÄKER.

    anta sen att man bygger en ny gåkorsning där odsen är en på 10 miljoner att det sker en olycka, denna korsning är SÄKRARE.

    Den gamla korsningen har fortfarande samma ods och är fortfarande SÄKER.

    Ni desperata kärnkraftsmotståndare vill däremot påstå att den första korsningen är osäker, och att kärnkraftsförespråkare har ljugit om korsningens farlighet.

    Det är inte bara felaktigt, det är direkt lögnaktigt.

    SvaraRadera
  33. Jag tycker inte riktigt att Christoffers beskrivning av fördelarna med processinherent säkerhet är riktigt på spiken.

    Är det inte bättre att uttrycka det som följer?

    En vanlig kokarreaktor har 0% sannolikhet att sprida skadliga mängder radioaktiva föroreningar i miljön. Vid störningar är detta till följd av automatiska system upprätthållna av rigoröst underhåll och ytterst en vaken och kunnig personal. Dessutom saknas krafter som kan sprida stora mängder radioaktivitet utanför verket.

    Till exempel en MSR har 0% sannolikhet att sprida skadliga mängder radioaktiva föroreningar i miljön till följd av fysikaliska processer som varken kräver reglersystem eller personal. Det saknas processer som kan flytta någonting alls av betydelse ut från reaktorn, vilken inte är trycksatt. Säkerheten går alltså inte att ifrågasätta i populistiska kampanjer.

    Liknande fördelar har alla den fjärde generationens konstruktioner.

    Den viktiga skillnaden med MSR är dock att långlivat avfall inte produceras och att det endast behövs någon procent så mycket råvara. Inte heller behöver bränslet beredas, vilket nog är anledningen till att industrins intresse är så ljumt. Det är bränsleberedningen som har vinstmarginalerna.

    SvaraRadera
  34. Vad blir det för avfall då?
    Vad heter det?


    Och sabotage, olyckor, naturkatastrofer?
    Vad händer då?

    Jag läste om nåt som hette toriumreaktorer - det var ´'bara' 500 år på dom.

    Länge.

    Nej, bygga nya betyder att man biter sig fast i den tekniken ordentligt istället för att utveckla t ex solkraften.
    Och så pussla och utveckla alla andra slags förnyelsebara energislag som anpassas efter trakten, användningen - jag menar jordbruket där kan man köra på metangasen och göra något av den, ha ett litet nätverk av tankställen. Lite mer självförsörjande. Det blir samarbete och gemenskap - kanske också.

    Jag tror man ska pussla och göra på olika sätt - liksom anpassat efter varje grej.

    SvaraRadera
  35. Allt avfall skall kunna klassas som medelaktivt, på samma sätt som vanliga filtermassor etc. Femhundra års lagringstid låter lite i överkant men alla sådana siffror kommer av att man anger tiden tills det är helt avklingat. Det blir hyfsat ofarligt att hantera utan speciella skydd inom decennier. Tricket är att klyvningsprodukterna, mer än 300 olika nukleider som representerar trettiotalet element stannar i reaktorsoppan och utsätts för överskottsneutroner tills de brutits ner till någonting mer aptitligt och genererat mer energi på vägen. De ämnen som lämnar reaktorn är de man väljer att avskilja kemiskt för att de är lämpliga att ta ut. Viktigast är att man kan separat ta ut ämnen med oönskade neutronegenskaper. Det är det som ger den goda bränsleekonomin.

    Torium är en indisk specialitet eftersom de har gott om monzanit men magert med uranhaltiga mineral. Torium fungerar inte som kärnbränsle men låter man det ligga med i en reaktor med snabba neutroner så omvandlas det till protaktinium. Detta tas ut och avskiljs och lagras sedan i cirka ett år. Under denna tid har nästan allt fallit sönder till mycket stabilare uran-233 vilket kan användas som bränsle. Detta har setts som en dyr och vansklig upparbetningsprocess som ger dyrbara volymer lågaktivt avfall och uran är rikligt och billigt i naturen. Det finns dock mycket mer torium.

    Med MSR-teknik kan man förhoppningsvis få ekonomi i processen genom låta toriumfluorid närvara i som en komponent i reaktorsoppan. En bit ifrån moderatorblocket där neutronfluxet är lägre kan man kanske ha ett fast ämne som binder protaktiniumjoner kemiskt eller fysikaliskt men varken binder uran eller torium. Då kommer den fertila reaktionen ske inne i reaktorn utan upparbetning eller annan mänsklig medverkan.

    I praktiken tror jag att man skulle ha en separat protaktiniumseparator med pumpar och reglersystem; att primärkretsen är starkt radioaktiv och kanske 800 grader varm gör det trixigt att vara överfinurlig.

    Sverige har eget uran men inget torium. Norge har dock gott om torium. Det används i högtempraturlegeringar i bland annat flygmotorer.

    Risken för sabotage, olyckor och naturkatastrofer måste man ta med i beräkningarna vid konstruktionen. Att reaktorn inte är trycksatt hjälper till. Ett bombhål kan leda till att tung starkt radioaktiv smälta rinner ut men den rinner nedåt och stelnar snabbt. Det är rimligt att anlägga verket i ett bergrum under den tätort det Skänker el, värme och kanske vätgas. Den höga temperaturen är förresten praktisk i det att man kan använda en effektiv gasturbin istället för krånglet med ånga.

    SvaraRadera
  36. Bloggaren KAS pratar om något som han kallar IKEA-kärnkraft. Kan du säga något om det.

    Och det här med torium då - det är alltså ett ämne man kan utvinna uran UR - och sen använda som kärnbränsle, var det rätt uppfattat? Man går alltså en omväg.
    Men hur kan avfallet vara nedbrutet efter 500 år?

    Jag fattade fortfarande inte det.
    Det finns väl en massa olika 'isotoper' med olika halveringstider i avfallet ändå?

    Kan du förklara?

    Och så det om "IKEA-kraften" vad är det för något?

    Jag tror som sagt att solkraften måste vara baskraft i framtiden - och helst så fort som möjligt.

    (sparar en kopia på ditt inlägg för ev citat på min blogg - är det ok?, anger källa givetvis)

    SvaraRadera
  37. Torium bör inte ses som en omväg till uran utan som en annan, alternativ, oberoende och mycket rikligare källa till uran. Uran råder det inte någon större brist på men torium är ändå mycket rikligare förekommande.

    Dessutom är i naturligt uran U-255 som kan upprätthålla en kedjereaktion. I naturligt uran är det 0.7% av uranet. Till vanliga lättvattenreaktorer så anrikar man därför först bränslet till en något högre halt av U-235 eftersom vanligt vatten absorberar lite för många neutroner för att reaktionen skall fortsätta med naturligt uran. Huvuddelen, uran-238, ger merparten av energin men eftersom den inte ger några överskottsneutroner så kan den inte bidra till kedjereaktionen. Av det uran 233 man får från torium kan allt upprätthålla en kedjereaktion.

    Att transmuterat avfall eller avfall från MSR eller transmuterat avfall inte är långlivat medan avfall från en lättvattenreaktor är det beror helt enkelt på att det har olika sammansättning. Att utbränt kärnbränsle är så farligt under så lång tid beror på att 98.5% av energin är kvar i det i form av instabila klyvningsprodukter.

    En MSR använder sina överskottsneutroner till att klyva aktinoider som själva inte kan underhålla kedjereaktioner. Eftersom sönderfallkedjorna är kända så avlägsnar man kemiskt det från reaktorn som är lämpligt att avlägsna medan resten får stanna kvar för att utsättas mer neutroner och mer sönderfall.

    Solenergi må vara attraktivt att förfina men vi har gott om tid på oss. Kärnbränsle har vi för alla människosläktets energibehov i många årtusenden om vi hushåller med det. Bara den kvarvarande energin i det utbrända kärnbränsle vi har i Sverige sedan trettio års drift skulle om det användes i en MSR kunna stå för dagens elproduktion i tusen år.

    Även om solenergin totalt sätt är rikligt så är svårigheten är att det som energikälla inte är speciellt koncentrerad. Täcker man med solpaneler ett område stort som cirka Tunisien så räcker det för jordens nuvarande energikonsumtion men då skall man komma ihåg att biotopen under cellerna blir absolut förintad.

    Det finns idag ingen storskaligt nyttjad energikälla med sådana konsekvenser. Det är tveksamt om den kommer att ses som så grön om den börjar byggas och konsekvenserna blir påtagliga. Bioenergi från jord och skog tar också mycket mark i anspråk och verkar teoretiskt inte kunna expanderas till någonting liknande dagens energikonsumtion.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.