söndag 9 oktober 2016

Nobelpris i litteratur: tippar Ngũgĩ wa Thiong'o men befarar Murakami...

Elena Ferrante. Ville skriva romaner under det namnet. Genom att följa penningflöden har det avslöjats vem hon egentligen är. Kränkande, oförskämt menar många. Hade man gjort så mot män? Frågar en del. Svar: ja.

Vem får Nobelpriset i år? Dylan borde få det, menat vän av dokumenterad ordning.

Själv är jag nöjd över att Tranströmer till slut fick det och än mer över att akademien hade den goda smaken att överraska kritikerkår genom att ge en av mina favoritförfattare - Mo Yan - priset häromåret. Tyvärr smutsades det ner av att kultursideskribenter inte kände till honom utan sökte nåt på nätet ock kastade sig, som om de visste nåt, över honom som regimtrogen fegis. Skribenterna var nog kränkta över att de inte hade läst honom...

Hur som helst: valet av Mo Yan förlåter nästan  akademiens val av V.S Naipaul, vars texter spytt ut fördomar i gränslandet mellan meningslös oförskämdhet till skabbig rasism på tvivelaktig prosa. Den totala förtåtelsen kom när akademien hade den goda smaken att tilldela Svetlana Aleksijevitj priset förra året.

I år då? Yasar Kemal har inte utkommit med något nytt tyvärr, och åren har förstås förflutit sedan hans stora berättelser skapades. Han borde fått Nobelpriset i litteratur för länge sedan. Tyvärr dog han dessutom förra året.

Så vad 2016? Jag tippar den store berättaren  Ngũgĩ wa Thiong'o men befarar Haruki Murakami.

Den förstnämndes bok Floden mellan bergen läste jag första kvällen när jag flyttat från den splitternya bostaden i Sollentuna Centrum till den omoderna lilla kåken med utedass och brunn på gården i Kåsta utanför Vingåker. Det blåste i träden och knarrade i huset som om det försökte vänja sig med sin urbana inflyttade utböling. Floden som rann mellan världarna i boken var förvisso större än floden som rann mellan den utfyttade stockholmaren och ägarna av den lantliga miljön men nog fanns likheter också... om än i fredligare och mer lättövervunna vadställen. 




Som vanligt befarar jag alltså att Haruki Murakamis fans lyckats dupera Svenska Akademien, vars i detta sammanhang ledande ledamot lär har släktingar som trycker på.

Murakamis böcker har jag läst, den ena efter den andra, för att hitta någon sorts klo i slutet av alla textmassor. Jag har aldrig hittat någon. Det kan vara så att japanskan är svår att överföra till svenska. Det kan också vara så att västerländsk och japansk litterär kultur skiljer sig så ofantligt åt - lika upplyftande kinesisk litteratur kan kännas, lika obegriplig och trög kan japansk vara. Enligt min ringa uppfattning.

Ska Dylan få priset så må det bli i år. Del två av hans memoarer väntar, och det är inte säkert att just den stärker hans ställning i Akademiens ögon.

7 kommentarer:

  1. Murakami är väl lite en posör. Inställsam ibland. Okoncentrerad ibland. Men "The Painted Bird Chronicle" håller. Jag gillade också "The Wild Sheep Chase". Tycker nog han är spännande att läsa. Gränslandet mellan verkligt och overkligt håller en fast i sitt grepp.

    SvaraRadera
  2. Håller med Löttinge vad gäller Murakami som poser och Birgers kommentar om hans böcker. Är de svåra? Nej, men "menlngslösa"! Förstår nte hur han kan ha blivit så omhuldad i vissa kretsar.
    Magdalena G.

    SvaraRadera
  3. Manligt svar på frågan om Ferrante! Vad var din feministiska sida stunden du skrev?

    SvaraRadera
  4. Enda sättet att på ett rimligt sätt dela ut litteraturpriset är att se till vilken författare som har sålt flest böcker det senaste året. Det om något är ett bevis för att man är en bra författare. Att låta en självutnämnd kulturelit, som genom åren visat sig vurma mer för diktaturer/hat än demokrati/frihet, säger ingenting. Snarare att inte få detta pris är ett gott tecken.

    SvaraRadera
  5. Norwegian Wood skrevs först på engelska så ifall du vill ha något som ej är översatt från japanska så läs den Birger. Förövrigt en fin bok om spröda själar och hissnande vacker natur.

    SvaraRadera
  6. Norwegian Wood skrevs först på engelska så ifall du vill ha något som ej är översatt från japanska så läs den Birger. Förövrigt en fin bok om spröda själar och hissnande vacker natur.

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.