tisdag 1 mars 2016

Miljön, makten och friheten, del 7: Fångade i en burka



Tidigare avsnitt: Ekonomismen blev den nya religionen, kapitalismens domptörer, som ser sig själva som spelare och världen som en spelplan, piskar fram köpandets och ägandets norm. Kapitalismen fungerar utan etik, utan miljöhänsyn och utan social anständighet. Men inte utan ekonomisk tillväxt. Men: det var inte tillväxt som gav oss bättre liv – det var strävan efter bättre liv som gav oss tillväxt. Nästa steg i samhällsevolutionen innebär inte att bättre liv ger tillväxt. Bättre liv kan vara mer kultur, mer social närvaro och mer fri tid. Precis som Marx, Mill och till och med konservativa tänkare en gång ansåg var det framtida målet.  

Alla tidigare avsnitt finns samlade här. 

Alla samhällen och epoker lever med sin världsbild, sin modell av verkligheten.  Genom att acceptera modeller för hur världen fungerar tenderar man att förneka sådant som kränker den invanda modellen. Jag skulle tro att det är därför det är så svårt att få till ett samtal om tillväxtsamhället och det ekonomiska systemet. Det är inte bara det att en ekonomisk elit tjänar på systemet. Det är också normbildningen som pådyvlar oss bilden av att det är det enda systemet. 

Det är förståeligt om människor blir rädda för idéer som talar om nya normer, nya strukturer, nya system. Under många år var kvinnor i Sverige motståndare till kvinnlig rösträtt. Under många år var majoritet medborgare motståndare till att homosexuella skulle prövas likvärdigt med heterosexuella när det gäller adoption.

Fångade i en konsumtionsburka
Det satsas enorma summor för att upprätthålla tillväxt- och konsumtionsnormen. Genom den betingande maktutövning som skapar just normer. Bara i Sverige krävs det insatser på långt mer än 40 miljarder kronor årligen – vilket är vad det militära försvaret kostar - för att försvara normen.  Det sker genom livsstilspropaganda, i form av reklam, vars syfte är att vi alltid - och snart sagt överallt - skall känna sug efter nya saker, att vi aldrig ska få möjlighet att vila i förnöjsamhet, att vi skall lära oss att konsumtion är en av de mest centrala delarna i våra liv. Livsstilspropagandan sveper in oss i ett moln av föreställningar. Det är dessa föreställningar som gör att det ekonomiska systemet kan upprätthållas.

Ger det ett gott liv? Eller bör vi befria oss? Skulle tro att de flesta skulle vilja bli befriade. Men vågar man?

Vi är fångar i en konsumtionsburka, friheten vi tror oss leva med är enbart frihet inom systemets väggar. De forskare som talar vackert om att vi alla måste bli planetskötare måste lära sig förstå mer än de ekologiska systemen, de måste lära sig förstå kraften i det ekonomiska systemet. Annars förbli vi fångar i ett system där vi steg för steg knaprar i oss planeten. Socialism utan ekologisk grundsyn räcker inte. Planeten överlever inte längre bara för att vi alla knaprar jämlikt.

Vi måste helt enkelt sluta knapra. Det är det som är utmaningen.

Men visst. Hopp finns. När allt fler fakta börjar bli besvärande för att upprätthålla trovärdigheten i den dominerande normen så växer så småningom en ny modell fram. Eller, för att tala med Thomas Kuhn, ett nytt paradigm växer fram. En vetenskaplig revolution uppstår. Man vaknar upp och ser något nytt i allt det man tidigare betraktat.

Det är som att titta på en dold bild som man kan hitta i barntidningar. Först ser man en motorväg, ett shoppingcenter och en bilkö. Man uppmanas att titta mer noga. Man ser bara den där motorvägen och det där shoppingtemplet i alla fall. Men plötsligt, helt oförhappandes, ser man hur tydligt som helst att bilden föreställer en sjö, några lamm och två lekande barn. Och man begriper inte varför man inte sett detta tidigare.

Att byta verklighetsbild kan ta lång tid. Det tog nästan 200 år för den kopernikanska modellen att ersätta den ptolemaiska, och långt in på 1700-talet arbetade åtskilliga vetenskapsmän utifrån en världsbild som om Newtons naturlagar inte existerade. 

För att inte tala om hur länge läkare vägrade att acceptera glasögon som medel att förbättra synförmågan – man lät till och med meddela att glasögon var något mystiskt, något nästan ogudaktigt. Men i botten låg prestige och egenintresse.  Man vill hel enkelt inte bli av med möjligheten att tillverka och sälja olika former av ögondroppar.

På liknande sätt försvaras den världsbild som omfattas av idén om ständig ekonomisk tillväxt. Det är givetvis svårt att tillskansa sig uppfattningar som man under ett helt liv har förkastat. Och kanske till och med försvarat sig mot, om inte med hugg och slag, så åtminstone med uppbådade av all retorisk styrka man haft att tillgå.

Precis som ögonläkarnas teser föll när verkligheten trängde på kommer också de tillväxttroende att ändra uppfattning. Den verklighet som möter oss nu är mer distinkt än den som läkarna försökte fly undan. Verkligheten nu består av klimatförändringar, återkommande finanskriser och det nakna faktum att ekonomisk tillväxt inte längre ger upphov till den mängd arbetstillfällen som den en gång gjorde.


Det irrationella har makten över vårt tänkande
Vi har ett ansvar att analysera och konkretisera en väg från Tillväxt- och konsumtionssamhälle till det vi kan kalla Utvecklingssamhälle. Det är inte lätt. Men ingenting blir gjort om vi inte ens vågar samtala om det. Den som på fullt allvar tror att vi kan konsumera oss ur finansiella kriser, till och med lånade pengar, bör sätt sig ner och fundera ett tag. Över livet, över samhället, över planeten. 

Min övertygelse är att många som gör det kommer att se möjligheterna. Inte bara för planeten utan också för det egna livet. Det gäller att räta på ryggarna.  Det gäller att konstatera att vi är så mycket mer än ekonomiska varelser. Det gäller att inse att vi är biologiska, sociala och kulturella varelser.
Det gäller att förstå att det är enorm skillnad att bygga ett samhälle för ekonomiska varelser och att bygga ett samhälle för riktiga människor. Som lever på en planet som gett oss unika förutsättningar att bygga goda samhällen där vi kan leva goda liv.

Vi måste lära oss leva upp till det namn vi gett oss själva: homo sapiens, den visa människan.

39 kommentarer:

  1. Det bör observeras att liberaler inte gillar demokrati. De ser demokrati som något nödvändigt ont som bör begränsas maximalt till förmån för penningens makt och individens självsvådliga handlande. Demokratin har tex inte minsta rätt att säga nej till utlänningar som känner att de hellre har lust att bosätta sig i ett annat land än det som de fötts i. Individen är Gud och det demokratiska identifierandet av ett folk med självbeslutanderätt är nada eller något vederstyggligt. Demokrati är dock motsatsen till ekonomism. Politism. Birger förefaller inte riktigt uppfatta det. Han säger att vi är biologiska, sociala och kulturella varelser, men aldrig att vi är politiska varelser. Birger kan nog understundom te sig som en politikhatare i nästan lika hög grad som "liberaler" är.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Birger skriver om "normbildning". En del politiker brukar beskriva sig som "politiska djur". Vi lyssnar till allt och hänger med. Underförstått vi kan och vet bättre. Vi i vår tur, lyssnar till deras normbildning, den prackas på oss och vi varken vill eller vågar tänka utanför boxen. Det gör man inte heller, om man redan tror att man vet och kan allt.

      Anser "nog" att Birger ger oss utrymme.
      Ett samhälle kan aldrig bli mer demokratiskt än oss själva. Makteliten visst sitter de på makten. Men vi är inte utan "skuld" ansvar.

      Lisbeth

      Radera
    2. Många djur är sociala varelser och det är inte samma sak som att vara samhällsbyggare. Det är för att vi är sociala och kan tänka abstrakt samt att vi kan förmedla bildern av det vi tänker som vi blivit samhällsbyggare. Enligt historikern Yuval Noah Harari som skrivit "Sapiens en kort historik" Jag fick en aha upplevesle om hur religon kan binda ihop folk och få dem att samarbeta o bygga samhällen. Nationalekonomi fungerar som religon. Få tänker utan bara tror fast vi som tvivlar har sett att det är få av utfästelserna stämmer. Mljöpartiet har förespråkat reklamfrihet och köpfrid. Det finns flera böcker på svenska om hur reklammakarna gör för att vi ska gå i fällan och tro att vi blir lyckligare när vi köper en viss vara. Jag minns föredrag på 1970-talet med uppgifter om att varorna hade inbygd förslitning så att vi skulle var tvugna att köpa nytt. En byggingengör var tveksam till att de nybyggda småhusen skulle hålla amorteringsperioden ut. I Miljöpartiet fanns det tankar om att det måste vara fel att hela tiden procucera mer när så mycket blev så sopor. Det var därför ekonomi utan ränta var intressant. Nu har förslagen suddas bort i valplattformen. Det är många som är rädd för att öka skatten men få förstår att ta ränta är ett sätt att ta skatt. Men det kan inte privtpersoner göra utan det kallas att de hyr ut pengar. Frågan är varför ska de göra det? När det gäller skatt så är det en omfördelning över tid. Skattebetalaren får nyttigheter när hen blir sjuk eller gammal. Den som får ränta får en arbetsfri inkomst. För vad då. Den som är rik är oftast född rik. Eftersom de det är ränta på ränta som ger förmögenheter. Inkomster från fonder o aktier är också ränteinkomster. Det stora svekt är att våra pensionspengar har gjort oss alla till medskyldiga eftersom en liten del men tillsammas så blir det mycket pengar satsas på börsbolag med tveksam produktion. När pengarna borde satsas i den gemensamma sektorn. Det skulle räcka gott att tänka att det är de som arbetar nu som betalar till pensionärerna. Möjligen skulle det behövas en liten utjämningsfaktor beroende på att det är och blir olika förhållanden mellan de arbetande och de som är pensionärer. Det som är odemokratiskt är att det är pengarn fonderna som har mer makt än valda politker.
      Tant Barbro

      Radera
    3. "Den som får ränta får en arbetsfri inkomst" skriver Tant Barbro. Precis och hur kan det ens kallas för en arbetslinje? Att tjäna pengar på pengar är arbetslinjen i ett nötskal. Att tjäna andra vilket är väldigt arbetsamt, borde inte det vara vår gemensamma arbetslinje? För arbetsamt är det. Heja Anders Wallner som vill bli polis och jobba på att stärka systemen. Fler "Gröna" poliser på stan ja tack.

      Lyssnade inför supervalet till en partiquiz med bl.a Åsa Romson. Fort, fort gick det. Utfrågaren sa det var high speed. Det gick inte att avbryta dig. Å andra sidan han var utfrågaren... Sådan är kapitalismen. Det har blivit självgående och det går fort. Ingen ska ens hinna tänka. Kapitalismens ränta talas det tyst om. Ekonomi utan ränta var intressant skriver Tant Barbro. Var intressant....

      "Giriga kapitalister var inte det en 80-talsgrej" sa Åsa Romson.
      Någon rödräv är hon verkligen inte sa hon. Hon blev delvis det partidjur som hon ville bli. En sjöhäst. En sjöhäst påträffas ofta i stan med likasinnade sa testet. De är söta och gulliga sa Romson.
      På frågan vad som är farligast sa hon Ryssland trots att kapitalister, fanns med som ett alternativ.
      Hon beskrev sig också som kulturell medelklass. Och vad f-an är det...? Att gilla ränta dvs tjäna pengar på andras arbete?

      Tänker att detta säger en del om mer än Romson. Grön ideologi handlar det om att "ta" från de rika och ge till de fattiga? Menar inte handgripligt. Men... Kapitalismens ränta hör väldigt lite om den på den här bloggen. Tack tant Barbro. Hur i all världen kan vi påstå att arbetslinjen ens råder? Ekonomismen är verkligen de flestas religion. Som man protesterar emot men ändå gärna deltar i. (Vet att vi alla deltar) Men en del deltar mer och andra mindre. Och vi gör det medvetet eller omedvetet. Kultur är medvetenhetens kultur. Medvetet rättvist byggda samhällen. Finns det mycket av det? Om inte är vi då kulturella varelser?
      Såg att ett inlägg ifrågasätter "kultur". Fast mest genom att ifrågasätta bloggägaren.

      "Tror" att vi behöver titta på oss själva. Vad har vi för syn på det här med ränta var och en. "Nationalekonomi fungerar som religion" Javisst. Hallelujah nu kommer ränteåterbäringen. Endast genom att vara mer som Robin Hood kan vi bryta det. Så valet mellan att vara en söt liten gullig sjöhäst, eller Robin Hood är lätt. En sjöhäst lever i vattnet, vi människor har gått upp på land. För att kunna värna allt liv och vara goda samhällsbyggare, bör vi inte endast sträva efter att känna gemenskap med likasinnade. Livet är vackert men väldigt ofta inte gulligt eller sött.


      Lisbeth

      Radera
    4. Påstår alltså, att vi är biologiska, sociala varelser. Som saknar god kultur. Men främst är vi andliga varelser, så det finns gott hopp om, att vi kan bygga kultursamhällen. När det kan ske bestämmer vi delvis själva. Vi måste först och främst ha viljan till att börja. Just nu raserar vi, barbaren inom oss, är lätt att plocka fram. Civilisationssamhällen det vi kallar för demokratier, rasar lätt ihop då. Lätt att se, det är bara att titta på verkligheten här och nu. Samt tillbaka på historien, den som har så lätt att återupprepa sig.

      Radera
  2. Nationalekonomer talar om ekonomisk tillväxt. Forskare talar ofta om systemkris. I Gomorron Sverige talade en professor i infektionssjukdomar om att bakterier anpassar sig, delar sig och ändrar sin arvsmassa. Han talade om att tänka utanför boxen. "Det är som en evolution" sa han.

    "Alla samhällen lever med sin världsbild, sin modell av verkligheten" Ja vi låter för närvarande ekonomiska intressen styra över forskningen. Tillväxt i god forskning, kring bland annat Evolutionen borde intressera oss mer, än ekonomisk tillväxt. Visst det krävs ekonomi för att forska mer. Men det krävs också att pengar hamnar där de ska för att det ska kunna ske.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  3. Bra vinkel. Antagligen påverkas vi människor som grupp extremt mycket av företag inte minst genom reklam/media. Ett kapitalistiskt system inkl arbetslinje mm är såklart ohållbart. Runt hälften av jordens landyta har de senaste 40-50 åren exploaterats, hälften av livet under havsytan har under samma tid utrotats. Osv.

    Ett av de största problemen med att försöka "byta system" är väl, förutom normproblematiken och att den styrande kärnan tyvärr ser till egenintressen mm, att man då måste lyckas förbereda de olika ekonomiska krascher som väntar likt ett brev på posten. Mängder av investeringar har gjorts (och lån tagits) inom en massa olika områden. Enda sättet att undvika en krasch ett tag till är att driva på tillväxtkonsumtionssamhället ännu mer till absurdum, vilket är ohållbart. Det hela verkar inte direkt hoppfullt tyvärr.

    SvaraRadera
  4. Var det här det sista avsnittet i serien? Du bytte i så fall rubrik, eftersom du förebådat ett inlägg om en vetenskaplig revolution. Det finns starka skäl att tjata om nödvändigheten av ett paradigmskifte, inte bara i fråga om konsumtionens välsignelse. Och att inte bara prata om nödvändigheten av ett sådant, utan också att envist förebåda ett sådant. Som kommer för att det gamla paradigmet ter sig allt tommare och allt mer befängt. Genom att tala om ett paradigmskifte får man en mer intellektuell linje än genom att bara prata om anti-konsumtionism. Förståndet är ofta ganska tvingande. Att bara säga att folk måste konsumera mindre leder just ingen vart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har länge kämpat med att formulera ett alternativ till den anti-intellektuella hedonism som vi matas med. Det är inte alldeles enkelt att formulera en mer förståndsinriktad människobild, men den är på väg!

      Radera
  5. Dopaminet regerar oss när vi konsumerar och om flödet stryps får vi abstinensbesvär. Att slinka ur konsumtionskulturen i västvärlden är närmast omöjligt; här är vi alla som alkoholister instängda på livstid i en Systembolagsbutik. I stället måste vi lära oss att hantera allt lockande och pockande.
    Vi måste hitta ett sätt att leva rätt som gör att vi struntar i jakten på dopaminkickar. Det finns mediciner för behandling av psykoser som schizofreni och adhd. När hittar läkemedelsbolagen doser som reglerar vårt dagliga liv? Det finns stora vinster att göra på mediciner som skulle tygla vår lust att förlusta oss.
    Vi lever inte längre ett liv som gör att vi klarar av det på egen hand... Man kan inte börja drömma om ett bättre liv utan att först inse att det behövs byggas lite med verklighetens klossar först. Väldigt många av gröna diskussioner och hjärtefrågor är därför ren utopi.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dina ord om dopamin är föråldrade. En forskare visade redan 1998 att dopaminsystemet inte har den funktion som Damasio och många andra försökt tuta i oss. Redan 2007 var hela nummer i neurovetenskapliga tidskrifter ägnade åt frågan vad dopaminsystemet egentligen har för funktion, givet att nittiotalsteorierna är uppenbart felaktiga. Man förefaller fortfarande ha väldigt svårt att enas kring en ny teori om dopaminsystemets funktion, men det kommer... Och dopaminsystemet är inte fullt så viktigt som det framställts som. Det är inte människans hjärta.

      Det är inte mediciner vi behöver. Vi behöver däremot de intellektuella redskapen för att få makt över oss själva. Nytt tänk.

      Radera
    2. Hittar inget av det du hävdar om dopamin när jag gör en sökning på Google. Har dock ingen betydelse eftersom vad jag menar med kommentaren ändå tydligt framgår.

      Radera
    3. Jag återkommer i ämnet, så bry dig inte. Annars kan du läsa på Wikipedia, gärna på engelska. Forskaren heter Berridge:Berridge KC, Robinson TE (1998). "What is the role of dopamine in reward: hedonic impact, reward learning, or incentive salience?". Brain Research. Brain Research Reviews 28 (3): 309–69. doi:10.1016/s0165-0173(98)00019-8.PMID 9858756

      Radera
    4. Jag kommer dock ihåg ett tyskt universitets undersökning för femton-tjugo år sedan som mätte kvinnors hjärnvågor medan de shoppade samt när de hade sex. Dessa visade sig vara identiska och skiljde sig från normala tillstånd. De som med "intellektuella redskap" vill få makt över människor,sig själva eller andra, kommer få det lika svårt som PK-media haft det i diskussionerna om Sveriges invandringspolitik.

      Radera
    5. Vi får väl se. Det är högst troligt att inget nytt och gott tänk klarar av att rå på våra världsproblem. Men för mig har insiktsfullhet ändå ett stort värde. Jag bestämde mig en gång för länge sedan att jag inte skulle dö ignorant. Jag kunde kanske förlitat mig på att andra skulle sprida ljus över livets viktigaste frågor medan jag ägnade mig åt lättsammare saker, men jag gillar att tänka. Och insikterna man får från forskare och filosofer mm ligger fortfarande på en högst otillfredsställande nivå. Internet har gjort att mörkret känns lite mindre kompakt, men bra är det verkligen inte än.

      Radera
    6. Har du reflekterat över varför de nämnda rönen gällde kvinnor och det inte sagts något om män? Det är inget större problem att det finns en massa omogna människor så länge de som skall leda har förstånd och ryggrad. Problemet är att också våra "ledare" är alldeles sladdriga i skallen.

      Radera
  6. Måste vara jobbigt för mp:are just nu, det ni ser just nu är vad ni får. Ni sitter i regeringen. Inget mer att längta efter.

    Ni kommer inte göra så att barnskötare får samma lön som män i byggbranschen. Ni kommer inte se till att politiker har samma lön som städerskor. Ni kommer inte göra något speciellt för miljön, tvärtom med den invandring vi har. Och av samma anledning får vi stark tillväxt, som ni är emot. Ni lyckas inte höja skolresultaten. Lyckas inte sänka motsättningar och brottslighet. Ni ger inte en spänn mer till fattigpensionärerna som inte inflationen redan ätit upp.

    Så sluta dröm, och så håller vi varandra i handen på väg mot ättestupan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 09:57, och vilket parti skulle det inte vara jobbigt för?? Är det någon som lagt förslag på att barnskötare skall få samma lön som män i byggbranschen? Är det någon som sagt sig vilja att riksdagsledamöter skall ha samma löns om städerskor? Är det någon som är emot tillväxt - är det inte så att t ex en del miljöpartister är emot system som gjort sig beroende av tillväxt och som leder till stress och miljöförstöring? Är det någon som lyckats höja skolresultaten? För övrigt är inte Schlaug medlem i MP, utan fristående debattör.

      Radera
  7. Kognitiv dissonans kallas det väl. Och kan nog drabba såväl bloggare, politiker som verklighetens folk.

    SvaraRadera
  8. En brasklapp värd att tänka på.

    En miljöpartistisk regering med sitt 0% tillväxtmål hade bara använts som ett argument av finansmarknaderna till att sänka räntan. Samma sak med alla andra gröna frågor. Minskad köttkonsumtion skulle rationalisera bort århundraden av svenskt jordbruk och användes som skäl till minusräntor. På många sätt kan man se paralleller mellan de grönas anarkism och nyliberalernas nyfeodalism - realekonomisk stagnation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herregud, vilket nys!

      Radera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  12. "Alla samhällen och epoker (tilläggas individer - bloggadministratör) lever med sin världsbild, sin modell av verkligheten. Genom att acceptera modeller för hur världen fungerar tenderar man att förneka sådant som kränker den invanda modellen."

    Just vad bloggadministratören gjort genom att ta bort kommentarer här ovan.

    SvaraRadera
  13. Bloggadministratören tycks inte ha vilja till att se verkligheten i vitögat. Att skriva dessa rader "Vi måste lära oss leva upp till det namn vi gett oss själva: homo sapiens, den visa människan" klingar falsk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rubriken löd: "Miljön, makten och friheten del 7. Fångade i en burka"

      Dagens kultur och dess dagliga verkan grundlades långt tillbaka i tiden. För att förstå det som sker idag måste vi blicka bakåt i tiden och då kan man inte som bloggadministratör, likt strutsen, köra huvudet i sanden och blunda för bakomliggande syften och vad konsekvensen blir av dessa syften.

      Det är dags att bloggadministratör lär sig förstå vad "Miljön, makten och friheten" innebär. Alltså vad kultur är!

      Radera
  14. Vilka är det som tjatar om tillväxt mest?
    Jag vill påstå att det är politikerna.
    Ganska logiskt om man tänker efter.
    Kommer ni ihåg det egentliga skälet till maxtaxa på dagis?
    Eller villka det är som tar in momsen.
    Klart som tusan politikerna vill ha tillväxt.
    Hur ska de annars höja skatt obemärkt?

    Så det är nog den politiska eliten som vi först och främst borde göra oss kvitt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kompetenta Kommunpolitiker är en helt annan sak, det är mer typ Donald Rumsfeldt eller Putin som jag ogillar.

      Radera
    2. Tillväxt skulle göra den gemensamma kaka större och då kan även de fattigaste få en bit. Det de flesta politiker inte tänker på att när kakan blir större så är det risk att den inte är lika mättande eller att råvarorna måste tas långt ifrån. Det är mycket konstigt att de riktigt rika är få men de tillåts påverka fast majoriteten får betala. Det är det som är odemokrtiskt tycker Tant Barbro

      Radera
    3. De flesta skulle föredra ökad produktivitet om de förstod skillnaden.
      Jämför en slända och en spinnrock, när slända har gjort en meter garn har spinnrocken hunnit med 100 meter.
      Man kan säga att spinnrocken levererar 99 meter mer garn för samma arbete som en slända gör.
      Tillväxt däremot kan lika gärna vara 100 personer med varsin slända.
      Dagens politiker ogillar ökad produktivitet på så sätt att folket kanske föredrar att, som politiker kallar det, konsumera fritid för den extra tid som som spinnrocken kan frigöra.

      Radera
  15. Svenska banker har kreditskulder idag som uppgår till tiotusentals miljarder. Nu passar det som handen i handsken att gå till sängs med de gröna. De har argumenten som krävs att ta bort fredagsmyset från de svenska hushållen. Snart försvinner de fysiska pengarna och då är hela avvecklingen av den västerländska civilisationen som vi känner den igenom upplysningen.

    SvaraRadera
  16. "Fångade i en burka" Vi måste våga vara i nuet. "Vi" tänker att varje andetag störtar oss närmare mot döden, vi lever bara ett liv. Andra tänker vi lever först när vi dött. Alla gör vi dock samma sak. Vi tröstar oss med arbete och rutiner. Men då och då måste vi vända upp och ner på våra regler och vår tillvaro. Kanske för att bevisa för oss själva att vi är fria.


    Lisbeth

    SvaraRadera
  17. "Det irrationella har makten över vårt tänkande" Å andra sidan så har det rationella handlingskraftiga manliga tänkandet skapat ekonomisk tillväxt? Vid sidan av vår strävan efter bättre liv. Kvinnor har ansetts vara irrationella..
    Misstänker att du talar om siffror. 000-or på konton.

    Lisbeth

    SvaraRadera
  18. Hoppas den Visa Människan snart dyker upp, så denne kan säga åt (s) att "usla opinions-siffror" nästan alltid har med "usel politik" att göra. Tycks finnas en everest-hög "tröskel" där för att ens börja fundera kring några sådana samband. Det går dåligt för att man gör rätt, tycks vara det förfärande önsketänkandet. Frågan är om kloka råd kan skingra de dimmorna, den sortens utflykt i det ökända lala-landet..?

    SvaraRadera
  19. "Vi måste sluta knapra..."
    Vi måste bli cirkulära! Vi kan leva goda goda liv(!), om vi bara ser till att det sker på ett sätt som kan bestå från år till år, så länge solen lyser. Det är hela grejen, det är möjligt även om vi är 10-11 miljarder. Däremot måste vi bli mer effektiva; det kräver en analys om vad som är essensen i detta "goda liv", så att vi fokuserar rätt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det rimliga vore naturligtvis om regeringar o dyl. hade DETTA som övergripande mål (goda liv för människor givet naturens ramar) snarare än abstrakta fiktioner såsom "utgiftstak", "2% inflation" etc. Man borde i detta avseende lära av Bhutan, som ju talar om Brutto National Lycka istället för BNP. BNL borde vara målet - då ställs rätt frågor, istället för som i Sverige idag, fel frågor ("hur får vi 2% inflation?", "hur får vi tillväxt?", "hur skapar vi arbete?").

      Radera
    2. Det rimliga vore naturligtvis om regeringar o dyl. hade DETTA som övergripande mål (goda liv för människor givet naturens ramar) snarare än abstrakta fiktioner såsom "utgiftstak", "2% inflation" etc. Man borde i detta avseende lära av Bhutan, som ju talar om Brutto National Lycka istället för BNP. BNL borde vara målet - då ställs rätt frågor, istället för som i Sverige idag, fel frågor ("hur får vi 2% inflation?", "hur får vi tillväxt?", "hur skapar vi arbete?").

      Radera
  20. En mästerlig psykoanalys av rådande Tidsanda i denna bloggserie, fullt i stil med t ex den Dany-Robert Dufour (se sv. Wiki) gör i sin dekonstruktion av det postmoderna nyliberala samhälle som omskapat inte bara finanssystem och ekonomi utan alla områden människan har att förvalta: samhälle, kultur, natur ...

    Lars Lundberg, Kattvik

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.