onsdag 6 januari 2016

Stilla flyter Don

Igår blev jag påmind - genom en artikel av Kaj Schueler  - om en av mina yngre års stora läsupplevelser. Тихий Дон - eller om man så vill Stilla flyter Don. En romansvit i fem delar av Michail Sjolochov. Jag lärde mig då att inte blanda ihop politiska åsikter med stor litteratur.

Läste romansviten efter det att författaren fått Nobelpriset i litteratur. Jag var 17 år. Eftersom jag aldrig varit kommunist - har alltid avskytt kollektivism där individen reduceras till kugge, viket för övrigt är ett av skälen till att jag också avskyr den kapitalistiska ekonomismen - inledde jag läsandet med en kritisk hållning.

Sen föll jag som en sten, för språket, för handlingen, för berättandet. Trots Sjolochovs politiska uppfattningar, svassande för kommunistregimen och, visade det sig, medlemskap i regimens Centralkommitté.

Valet av Nobelpristagare kritiserades också utifrån just de premisserna. Schueler skriver:

- Kulturcheferna Bo Strömstedt (Expressen) och Olof Lagercrantz (DN) kritiserade med ironiska övertoner valet. Lagercrantz frågar sig om detta var en politisk handling snarare än en litterär. Dock välkomnar han priset till Sjolochov lite senare i artikeln. Men Strömstedt är mer omedgörlig och avslutar sin artikel med orden "Stilla flyter Akademien. Låt UD ta över hela apparaten" .

Efter att ha läst Stilla flyter Don försvann en del av respekten för såväl Strömstedt som Lagercrantz - de intog ju samma sorts inställning som Sovjetregimens företrädare genom att bedöma litteraturens kvaliteter utifrån författarens politiska hemvist.

På liknande sätt har Yasar Kemal förminskats i Turkiet -  frågan är varför Svenska Akademien förbigått honom. Stora delar av den recenserande kultureliten i Sverige behagade förresten behandla en annan av mina favoriter - som om de känt sig kränkta av att de inte läst honom - Mo Yan utifrån att de hört rykten  om att han krökt rygg för regimen i Kina.

Hur som helst: Stilla flyter Don håller säkert fortfarande, ska i alla fall omläsa sviten framför lämplig brasa med ett glas stilla rödvin därtill. Romansviten är förresten filmatiserad, finns i sin  helhet (i tre delar) på Youtube. Här är den första delen, med tillgång till (brysk) översättning till engelska:

  

PS!
Apropå ryska författare med åsikter man kanske inte gillar. Det finns väl fortfarande de som gillar Nobelpristagaren Alexander Solzjenitsyns böcker mer av politiska än litterära skäl - han klädde av Sovjetregimen inpå bara benknotorna, vilket vann reptilhjärneuppskattning inte minst i svenska borgerliga kretsar.

Men Solzjenitsyn föll lite i onåd hos en del av dem då de fick höra mer om hans åsikter. Solzjenitsyn vädjade1998 om "Krimbornas rättmätiga krav att tillhöra Ryssland". Krim hade 1954 - utan demokratisk förankring förstås (kanske rent av i fyllan och villan) - av parti- och regeringschefen Nikita Chrusjtjov plötsligt överförts från den ryska delen av Sovjetunionen till den ukrainska delen.  (Det blev en folkomröstning där mer än 90 procent röstade för att Krim skulle bli en egen suverän republik. I Kiev var man inte villig att följa folkomröstningens resultat.)

28 kommentarer:

  1. Nja, "suverän republik" kan ju låta lite missledande.

    Man röstade om att återinföra den gamla socialistiska delrepubliken Krim (autonom) i Sovjetunionen som funnits fram till 1945. Att framställa delar av Sovjet som "suveräna" är kanske att ta i?

    Motsvarande status inom Ryssland har t ex Tatarstan, Basjkirien, Tjetjenien m fl delrepubliker, de är knappast "suveräna" i det avseendet. Tatarstan har visserligen folkomröstat om att lämna Ryssland och bli självständiga på riktigt, men det tillåter ju inte Ryssland.

    Men någon egentlig självständighet var alltså inte på tapeten i den där omröstningen.

    För tydlighetens skull ska man kanske också framhålla att det här hände när Sovjetunionen fortfarande existerade. Det var alltså inte direkt så att de beslut som togs i ukrainska parlamentet var så självständiga heller...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sen glömde visst hr Schlaug att sätta citatet i sin kontext? Jag tror minsann att solsjenitsyn nämnde Tjetjenien i samband med Krim?

      Vilket får mig att tänka på författaren Babtchenko, flerfaldig veteran och hyllad författare. Läst honom?

      Radera
    2. Ben Dover: Den folkomröstning jag talade om hölls efter det att Sovjetunionen upplöstes. Den gav till resultat att Krim skulle bli en suverän stat.Vare sig Kiev eller Moskva var roade av att då tillmötesgå resultatet.

      Radera
    3. Babtchenko. Jo, läste Krigets färger för ett antal år sedan. Bra, dock inte i klass med de stora ryska författarna, dit jag även räknar
      Sjolochov trots att det bara bygger på Stilla flyter Don.

      Radera
    4. Då måste du avse 1994? Du har fel. Den folkomröstningen handlade om att Krim skulle ha större autonomi inom Ukraina. Det innebär inte heller "suveränitet ".

      Radera
    5. Mer specifikt handlade omröstningen om att återinföra Krim konstitution av maj 1992, och i den version som antogs av Krim parlament 6 maj 1992 står det att "Krim är en del av Ukraina".

      Radera
    6. Överföringen av Krim gjordes när betydelsen var ringa och Sovjet skulle leva för evigt. Ett dåraktigt beslut. Det utom varje tvivel att en överväldigande majoritet av krimborna vill tillhöra Ryssland. En självklarhet som inte respekteras av Ben som av någon oklar anledning alltid visar ovilja mot Ryssland och de som vill tillhöra sin etniska grupp och kultur. Inte judar förstås....eller främlingar i Europa som vill odla sin kultur på européers bekostnad.

      Radera
    7. Att du inte argumenterar mot det jag egentligen säger antar jag är för att du inte har några argument? Att du sen hittar på saker som jag INTE sagt och argumenterar emot dem tar jag som ett bevis på att du kanske är lite svagsint? Att du slutligen blandar in judar tar jag som ett tecken på att du är antisemit.

      Försök igen.

      Radera
  2. Kanske kommer det att skapas stor litteratur om händelserna i Köln och Hamburg på nyåret i framtiden.I dagsläget ska det motvilligt anpassas till den liberala berättelsen men vem vet om inte något feministiskt storverk skrivs om något halvår?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar som om Aftonbladet gör en smygande etthundraåttiogradare så Åsa Linderborg och Anders Lindberg tar snart upp den feministiska kampen.

      Radera
  3. Det Solzjenitsyn mest föll i onåd för var hans bok "200 år tillsammans" som drog upp vilka som drev Gulag etc. Den boken blev en storsäljare i Ryssland men har inte ens utgivits översatt till engelska, än mindre svenska. Var finns det försvaret av det fria ordet när en nobelpristagares bok med stor försäljningspotential inte ens ges ut på engelska. Tyder på att en "viss" kontroll över vad som får uttryckas i vår "fria" media.

    SvaraRadera
  4. Käre Ben Dover, du är lika hetsigt aggressiv som vanligt. I texten redogjorde Schlaug för att Solsjenitsyn krävde folkomröstning 1998. Då hade Sovjetunionen varit borta sedan 7 år. Dina historiekunskaper verkar aningen skrala, åtminstone glömmer du dem när din retorik vill något annat. Jag tror också att du, Ben Dover, scannat av Wikipedia lite väl fort när du talar om Solsjenitsyn. Vid tiden för sekelskiftet var han snarast talespeson för taken om det "tsaristiska Ryssland", och såg till exempel Estland som ett land som förrått moder Ryssland.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vem bryr sig om Ben? Han är bara en förklädd pajas. Det går rykten om att han är en ganska känd bloggare men ibland härjar runt som just Ben. Snacka om fjant.

      Radera
    2. Jättekul att ni känner er nödgade att spekulera om min identitet. I övrigt är det ju bara trams, inget som hr Anonym säger motsäger nåt av det jag sagt.

      Radera
  5. Den gode Ben Dover tror att han är anonym trots att vi är så många som vet var han finns som sitt riktiga jag. Men vill hen hålla på så får hen väl göra det, även om det blir lite larvigt med små utvikningar som skall förvilla. Kom ut du, "Ben", skäms inte för vem du är! Langobard och allt... Gott nytt år!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi såg på varann och vi närmade oss land
      när vi möttes mellan Dover Calais.

      Radera
    2. Nä, ni får gärna outa mig om ni tror att ni vet vem jag är. Men det gör ni ju inte. Det vet inte Schlaug heller trots aTT han påstår motsatsen. Put up or shut up, brukar amerikanerna säga.

      Radera
  6. Ser också att Schlaug 2008 skrev att det inte var givet om abkhazien eller kosovo skulle vara erkänt av flest länder år 2018.

    Visserligen 2 år dit men hur ser resultatet ut, Birger? Vartåt lutar det?

    SvaraRadera
  7. Som jag hela tiden misstänkt är det viktigt att hålla på sin anonymitet på Schlaugs blogg.
    Nu blir frågan vad blir då nästa steg?

    SvaraRadera
  8. Hur gör du, Birger, för att få fram kyrilliska alfabetet på datorn?
    Jag får bara fram CCCP = SSSR.
    Gt ☺

    SvaraRadera
  9. Gt, kyrilliska finns att ta fram på datorn...
    Ben, förmodligen får jag fel i den spaningen... Putinregimens agerande i Krim gör det än troligare-

    SvaraRadera
  10. Gt, öppna Google översättning, skriv på svenska, tryck på översätt till ryska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack till 03:55 för tips! Men jag tror att man kan plantera in kyrilliska tecken på de befintliga tangenterna, och sedan genom att trycka på "Alt" kunna nyttja dem. Frågan är bara hur jag för över tecknen.
      Gt

      Radera
  11. Fel om Krim och fel om Kosovo. Aj aj. Det där med reptilhjärnan du skriver om, det kanske inte bara gäller borgerliga utan även en och annan rödgrön figur?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Facit om Kosovo vet vi först 31 december 2018. Och om Krim och folkomröstningen var det inte alls något fel, om det var det du syftade på. För övrigt var filmen intressant!

      Radera
    2. Stadig argumentation där. "Pilutta dej, det var inte alls fel men jag tänker inte bemöta nåt av dina argument."

      Fakta I fallet är hur som helst att någon omröstning om suverän stat var det inte fråga om varken 91 eller 94. Vad Solsjenitsyns svammel från 98 har med den saken att göra vet nog bara Birger...

      Och du kan ju hoppas på ett under de närmaste två åren, tror ställningen är typ 110-5 till Kosovos fördel eller så. Du satsade säkert dina sista korvören på att Eddie the eagle skulle ta guldmedalj va?

      Radera
  12. Nästan ingen har kommenterat själva ämnet, dels vilka som får nobelpris, dels boken i fråga. Det intressanta i inlägget är väl främst hur man skall se på författare/konstnärer. Kan man skilja en författares litterära kvaliteter från hans eller hennes politiska åsikter? Wagner t ex. Eller Stilla flyger Don. Jag tror att vi är mer benägna att se positivt på ett verk om skaparen delar våra värderingar. Hade Hitler varit en stor konstnär, hade vi då kunnat se detta, hade vi velat se det, hade det varit rimligt att ställa ut? Författare. Kompositörer, konstnärer kan vara förskräckliga människor, men ändå stora i sitt konstnärliga gebit. Att tro att konsten, i vid mening, är en garant för demokrati och mänskliga rättigheter är förstås felaktigt trots att kulturen ibland framhålls som en del i den demokratiska kampen.

    SvaraRadera
  13. Herr Schlaug- Jag avundas dig för att du dels har den verbala förmågan att uttrycka dig, om allt och allting (dvs politisk), dels att du är "kändis" (det imponerar alltid och ger företräde - dig lyssnar man till!). Men alla vi andra då? Vi som varken är politiska kändisar eller har en verbal förmåga. Vad skall vi göra? Vi är faktiskt många! Vi är i majoritet!!!! Men INGEN LYSSNAR TILL OSS...

    Förlåt - jag skulle mer än gärna diskutera "Stilla flyter Don" - men det gör man bättre "öga mot öga" och absolut inte i en blogg!

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.