söndag 22 januari 2012

Håkan Juholt has left the building...

Igår hade jag en artikel på SVT Debatt om situationen inom socialdemokratin. Så här blev den, på gott och ont:

Håkan Juholt avgick på dagen 15 år efter det att överste Tom Parker dog efter en stroke. Parker var Elvis mycket märklige manager. Och Juholt gillar ju Elvis, även om han märkligt nog tycks vara mer inriktad på Elvis trista 70-tal i Las Vegas, än på hans rebelliska tid i Memphis på 50-talet och hans musikaliska storhetstid i slutet av 60-talet.

Hur som helst: det socialdemokratiska partiet, som förkortas S som i slakthus, har förlorat ytterligare en partiledare som man själva valt att stycka i bitar. Jodå, Håkan Juholt lade förvisso själv upp sig på slaktbänken ibland, men väl så ofta blev han knuffad dit av partikamrater som låtit sig styras av en märklig socialdemokratisk hederskultur.

Vad är det som väntar? Efter några sorgedagar kommer förmodligen de långa knivarnas månader att ta vid. Då den ena falangen efter den andra kommer att ge uttryck för sin frustation. Dessutom ställs partistyrelsen inför det obekväma vägvalet att antingen låta valberedningen vaska fram en partiledare som kongressen i traditionell socialdemokratisk ordning skall välja - eller också försöker man sig på att efterlikna MP, V och C genom att mer öppet och ärligt utse en ny ledare. Hur man än gör lär knivarna slipas, enligt den tradition som utvecklats ända sedan man satte kniven i Mona Sahlin genom att tipsa medierna om Tobleronen. Men slutresultatet lär bli det samma. Man kommer att välja någon som är allt annat än spontan, allt annat än verbalt opålitlig, allt annat än spelevinker och allt annat än oprövad.

Mycket har man lärt sig. Det gick inte med Mona Sahlin som ofta föll in i dagisspråk och talade om sig själv i tredje person som ”Mona”. Det gick inte med en man som saknade talang för att bli statsman. Så nu blir det nån formellt tråkig figur, som håller reda på orden och har likheter med Reinfeldt både i stil och i politik. Partiet kommer att välja en lagompolitiker med stor erfarenhet som följsamt lägger sig aningen till vänster om regeringen. Någon från den reella högerfalangen. Någon som inte hotar de subventioner av städning och barnpassning som olika eliter så gärna vill fortsätta med i godan ro.

Man kommer att välja någon som kan verbalisera en "realistisk" politik som passar bättre i en tid när DN:s ledarsida har mage att kalla det som inte passar deras intressen för "populism" - och allt som ligger i linje med vad de själva tycker för "modernt".

Ett problem för Håkan Juholt har varit att han alltför lätt blivit fånge i sin egen retorik, att han spontant, liksom i eufori över att höra sin egen retorik, staplat den ena bisatsen på den andra istället för att sätta punkt när det är lagom. Det finns inget farligare för en politiker. Spontanitet bör vara väl inövad, väl repeterad och mycket väl genomtänkt…

Men ett ännu större problem har faktiskt varit att partiet inte gett honom en stabil politisk plattform att stå på. När socialdemokratiska tyckare trängts för att få sina minuter i riksmedierna så har de alla kört samma mantra: ”Vi behöver komma ut med vår politik, istället för att prata partiledare”. Men sedan har man omedelbart ägnat sig åt att tala just om partiledare. Därför att de inte kan prata politik. De är nämligen i samma situation som Håkan Juholt varit…

Juholt har stått på en plattform som är byggd av de kongress- och partistyrelsebeslut som accepterat nästan alla de skattesänkningar som han retoriskt haft i uppdrag att kritisera – och som godkänt alla de riskkapitalbolag som han förväntas kritisera. Det är ju till och med så att det var socialdemokraterna som påbörjade det utförsäljarparty som man nu retoriskt skall kritiserar. Det är inte lätt att vara partiledare i ett sådant parti ens när fältet ligger öppet för angrepp. Det är inte lätt att ta vid när den gamla partiledaren talat om att hon inte alls trott på den politik som partiet gått till val på…

De tragikomiska turerna de sista dagarna tycks emellertid inte ha förändrat socialdemokratins pösiga självbild. Carin Jämtin, som säkert är en både trevlig och hårt arbetande partisekreterare, meddelade häromdagen att S hade "ett rättmätig plats som ett regeringsalternativ i Sverige". Rättmätig? När ska dom lära sig? I sak är Socialdemokraterna ett i ganska ointressant parti, som snarast riskerar att stå i vägen för en framväxande politisk reell sakpolitisk opposition med visioner. Det spännande finns i Vänsterpartiet, som under Jonas Sjöstedt kan komma att bli partiet som lyckas presentera en vision som kan få människors hjärtan att slå i en tid när det mesta gått för långt. Lägg till det MP som kan fortsätta att äta sig in i den urbana värld där sossar känns mossiga och det ekochicka är populärt.

För övrigt var överste Tom Parker inte någon riktig överste, utan hedersöverste i en lokal brandkår. Han hade också en pösig självbild.

_________________________
Tillägg på bloggen söndag fm:
I dagens opinionsmätning ökar V med 2,5 procent och tar, enligt tidningen, 40 000 väljare från MP, som i sin tur tar från Alliansen.
dagens Brännpunkt skrivs det som så få socialdemokrater förstått, nämligen att drömmen om Margot Wallström inte bara är en dröm utan en väg mot en ny katastrof - Wallström har säkert massor med förtjänster, men att hon säger nej till att bli partiledare bottnar förmodligen i självinsikt.
Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet skriver att "lojalitet och värdighet har inte förekommit i övermått inom svensk socialdemokrati den senaste tiden". Däremot skriver hon inte något om att sans och måtta inte förekommit i övermått i Aftonbladet.
I Dagen önskar man att "Sveriges just nu näst största parti får en kompetent och tydlig ledare". Vilket kanske inte bara har med värnande av demokrati att göra utan kanske också med värnande av värden i konflikt med den alltmer slappa ekonomism, utan djupare värden, som regeringen anammat. 
KG Bergström - numera kvällstidningen Expressen - menar att man "kan ana att hans efterträdare blir mindre yvig, mer strukturerad och har högre politisk kapacitet". KGB lär syfta på sin favorit Pär Nuder. Vi som tycker det vore bra om S håller sig kring 15-20 procent kan nog hålla med - en opposition med ett Sjöstedt-inspirerat Vänsterparti som lyckas presentera en vision som kan få människors hjärtan att slå i en tid när det mesta gått för långt och ett MP som lockar de lättsamt ekochicka på Söders vårkrogar blir nog bra mycket bättre än ett hopplöst socialdemokratiskt dominerande parti.


 

19 kommentarer:

  1. Det spännande finns i Vänsterpartiet, skriver du. Tja, framför allt har man ju en spännande historia och ett spännande partiprogram. Vet du om det?

    SvaraRadera
  2. Jodå, man har en spännande historia som avskräcker, ett partiprogram som är mindre tilltalande men en riktning som är mycket tilltalande i en tid när allt gått för långt. Det parti som står för sans och måtta är just nu Vänsterpartiet. Vilket är spännande även för den icke-socialist som jag är. Det viktigaste vi kan få just nu är just sans och måtta, eftertänksamhet och vilja att öppna ögonen för hur vi långsiktigt ekologiskt och klimatmässigt skall klara en planet med snart 9 miljarder människor utan att det drabbar de sämst ställda på ett orimligt hårt sätt. Tyvärr är det bara Jonas Sjöstedt i den svenska politikertoppen som tycks ha modet att både fundera på detta och verbalisera det.

    För övrigt funderar jag på att skriva några blogginlägg om liberalismen de närmaste veckorna - jag tycker mig finna en överdrivet självgod attityd när det gäller många liberalers syn på sin egen historia. Där finns nämligen också fläckar som under århundradena flutit ut till stora svarta sjok.

    SvaraRadera
  3. Jesper Jäderkvistsön jan. 22, 11:56:00 fm

    Socialdemokraterna borde satsa alla krafter på att rekrytera Anders Borg till ny partiledare!

    SvaraRadera
  4. Centerpartiet har inte heller så trevlig historia, den är läskigt brunfärgad.

    Blir det Juholts raka motsats nu ? Nuder? Eller är hans kopplingar till riskkapitalbolag alltför graverande? Någon har skrivit att socialdemokraterna 1917 splittrades i två fraktioner, varav den ena ville förändra samhället enligt partiprogrammet och den andra ville förändra partiprogrammet enligt samhället.

    Att (S) har dominerats av den senare grupperingen är solklart.

    Kanske även MP har hamnat i den tragiska ytterligheten?

    SvaraRadera
  5. Vad som är "spännande" med Västerpartiet är svårt att se, Birger. Ge dem ett ekonomiskt ansvar och rikets finanser är i kras inom några veckor. Så har vänstern alltid agerat, d.v.s. rundhänt med våra skattemedel. Visst kan man önska sig ett bättre samhälle, men hur skall det finansieras? Sådana frågor har aldrig besvärat kommunisterna. Sedan är det ju så att även Jonas Sjöstedt måste hålla sig till partiprogrammet. Partiets historia kommer man inte heller undan bara för att man suddat ut bokstaven k i partinamnet. Man har inte gjort upp med sin historia. Vänsterpartiet förtjänar enligt min mening vårt stöd lika lite som Sverigedemokraterna eller något annat extremt på högerkanten. Även Jimmie Åkesson kan ibland hitta ett korn av sanning, men att kalla hans parti "spännande" förutsätter enligt min mening brister i renhållningen.

    SvaraRadera
  6. Simon: den ekonomiska politik V driver idag är till stor del samma som samtliga partier drev för några få år sedan. Innan skatterna sänktes med 100 miljarder, innan det plötsligt blev inne att sälja ut skolor och äldrevård på ett sätt som inte skett i något annat land. Det känns inte som någon läskigare kommunism, Simon, det känns som sans och måtta. Det som nog väldigt många som idag efterlyser just det. Tid för eftertanke.
    För övrigt är det så att vi är rikare än någonsin, inte fattigare än någonsin - hur det då kan komma sig att vi inte anser oss ha råd med fungerande skola och värdig äldrevård är synnerligen märkligt.

    Det behövs fler partier som tar till sig tanken på sans och måtta. Fler partier som funderar över varför vi vet vad allting kostar men inte verkar veta just någonting om dess värde,.

    SvaraRadera
  7. Anita

    Det var efter första världskriget som sossarna delades upp i en stor halva som gled bort från Marx, och en liten halva (SSU) som bildade eget parti, det som efter flera namnbyten blev Vänsterpartiet.

    V har inte lagt av Marx, utan behållit hans analys av kapitalismen.

    FP har inte en allt för vacker historia. Ett tag var FP som eld och lågor för att vi skulle skaffa oss kärnvapen. Idag vill de ha Nato, mer €U och mer kärnkraft.

    Antagligen har alla partier, utom KD och MP, lik i garderoberna. Men den gamla generationen är inte kvar på scenen. Därför kan vi hysa hopp, åtminstone vad Sjöstedt beträffar.

    Gt

    SvaraRadera
  8. Nu har M fått vad de ville ha:
    S är borta ur spelet, Mp snart likaväl, bara V och Sv.dem. är kvar.

    Eller är det bara V; det ända oppositionpartiet i dagens Sverige?

    SvaraRadera
  9. Jag tror att V har gjort sin hemläxa väldigt bra och ser nu ut som ett enat parti utan djupa splittringar. Det jobbet gjordes av Ohly. Till detta kommer kunskapen om tillståndet i världen dvs ekonomi, ekologi etc. Den nya ledaren har förmågan att framföra tillståndet med en retorik som vanligt folk förstår. Jag tror att för många miljöpartister blir det Vänsterpartiet - de gröna, man kommer att välja.
    jag tror att om S ska kunna få ordning på sig själva måste de göra sin hemläxa. det handlar nte om ny ledare - det handlar om att se på hela partiet, vart man är på väg, hurman fungerar tillsammans.varför inte börja med att hämta den kunskapen från V. vad ver det egentligen V gjorde?

    MVH
    EW

    SvaraRadera
  10. Vad V gjorde?

    Jo V:s föregångare SKP > VPK > V skickade gratulationer till öststaternas ledare på deras födelsedagar, deltog i Komintern senare Kominform, om vi minns rätt.

    Allt detta ägde rum i förra och förrförra generationen.

    Därför är Jonas ren.

    Jag skulle gärna stödja honom, om han inte vore så negativt inställd till seriös biverkningsfri läkekonst, den som Vidarkliniken bedriver och som mitt hjärta är beroende av.

    Åt denna hans åsikt (som han delar med de andra partierna, utom MP) kan läkemedels-jättarna/kapitalismen bara skrocka belåtet.

    Gt

    SvaraRadera
  11. Bra analys av Birger. Socialdemokratins nedgång och fall började redan under Ingvar Carlssons tid, och hela resan har sedan inneburit en utarmning av partiets intellektuella spänst. Man har försummat nyrekryteringen och slagit sig tll ro med jasägare, nostalgiker och karriärister. Juholts formulering vid avskedet om född socialdemokrat etc är så central för denna generation. Sahlin hade samma självbild. De valde inte SAP av egen vilja. Ett vitalt parti måste drivas framåt av utopiska visioner om förändring för att dra till sig nya drivande politiker. Det drivet har bara Miljöpartiet och Moderaterna haft de senaste åren. De andra partierna har föråldrade och döende strukturer med uttömda idéer. Nu tycks moderaterna vara på väg in i samma förvaltande dimma. Medan möjligen (v) kan bli den fågel Fenix Birger tycker sig se hos Sjöstedt. Miljöpartiet är fortfarande en magnet för radikala och reformvilliga unga människor med visioner om fred, jämlikhet och rättvis fördelning. Om sossarna är kloka väljer de nu smålänningen Anders Lago till ny ordförande.

    SvaraRadera
  12. Anonym: Nej varför skulle man lägga Karl Marx analys av kapitalismen på hyllan? Den är i allra högsta grad aktuell idag trots allt som ändrats sedan 1800-talet. Jag föreslår att du läser en del av den.

    SvaraRadera
  13. Simon: Du kan ta en titt på vänsterpartiets budgetproposition för att se hur de vill betala för sina förslag, de är alltså inte på något vis ofinansierade.

    SvaraRadera
  14. Är tidningen DAGEN bra eller dålig?
    Vänsterkristen eller höger-dito?

    SvaraRadera
  15. Alliansen är heller inte alla gånger särskilt rädd om skattebetalarnas pengar.
    Varför gå på C-förslaget att sänka restaurangmomsen. Inte har maten blivit billigare. Det är även tveksamt om det gett några nya jobb. 5 miljarder hade behövts i "vården skolan och omsorgen".

    SvaraRadera
  16. Delar din bild av läget, Birger, även om jag tycker att du i likhet med Greider borde gått hårdade fram med Aftonbladet, som ju inte nöjer sig med att granska utan tycks ha en egen politisk dagordning i nära samarbete med en falang i partiet (stalltips: Östros och co.)Storsinta som de är valde de att ta in en artikel av Greider som kritiserar medierna (antagligen för att då lättare kunna slå ifrån sig kritiken - se, vi låter ju alla komma fram!) Aftonbladets lanserar några favoriter, varav Östros är en och Bodström en annan, som lägligt flytt landet och nu kan lyftas tillbaka. Drömmen om ett statsbärande parti med Bodström som statsminister och Östros som finansminister kanske med Aftonbladet godtycke blir verklighet ...

    /Jocke

    SvaraRadera
  17. Anonym 07:31: Du skriver att sänkt krogmoms var Centers förslag. Det stämmer nog att det var så från början, därefter hakade MP och S på och drev igenom att de rödgröna gick till val på samma sak. Vänstern var - återigen: tyvärr - det enda parti som hela tiden var emot. Om nu rätt skall vara rätt.

    SvaraRadera
  18. "Man har inte gjort upp med sin historia."

    Det här är ett intressant påstående, som dyker upp lite då och då när borgarna ska skrämma oss från att rösta på v med hänvisning till historia (samtidigt som de alltid glömmer att berätta om högerns historia). Gjorde centern någonsin upp med sin naziflört på 30-och 40-talet? Gjorde moderaterna upp med sitt motstånd mot allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, eller rättade man bara in sig i ledet när slaget var förlorat och väntade på att tiden skulle få minnet att blekna?

    Hur långt tillbaks måste man gå för att något ska räkna som historia? Är Bildts och Björklunds huvudlösa advokatyr för ett svenskt deltagande i Bushs invasion av Irak historia? När gör de avbön för det?

    Vad jag vet så är vänsterpartiet det parti i svensk historia som mest öppet redovisat sina historiska krumsprång. Det gick till och med att beställa en bok från partiet där man listade vilka kontakter partiet haft med kommunistpartier bakom järnridån och hur diskussionen om detta gått i partiet vid olika tidpunkter i historien m.m. Den kanske går att beställa än. Kan jag vända mig till moderaternas kansli för att beställa material om deras kamp mot rösträtt och snart sagt alla andra sociala och demokratiska reformer? Skickar sossarna mig en bok om deras tvångssteriliseringar och åsiktsregistrering? Centerpartiet har visst sagt att de ska redovisa sina bruna skamfläckar, men det verkar aldrig riktigt bli av.

    Problemet för Richard och Simon här ovan är nog inte att vänsterpartiet inte gjort upp med sina historiska misstag. Att förlåta gamla kommunister av betydligt mer extrem art än VPKare, exempelvis maoister och stalinister från 70-talets kommunistsekter, det har borgerligheten inga problem med. Förutsatt att de gått över till "rätt" sida. Men en vänster som fortsätter vara vänster, det är bara för mycket att smälta!

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.