måndag 4 juli 2011

Almedalen: Du ska få bli lönsam, lille vän.

Grön skolpolitik behöver mer Saku bona
Det blev skola för hela slanten när de nya språkrören inledde Almedalsveckan. Man utnyttjade dåligt att man var två språkrör, och inte många uns av grön ideologisk markering blev uttalat. 

Ordet "jag" dök upp mångfalt mer än ordet "miljöpartiet". 

Ordet "grönt" tycktes de två talarna sky som pesten. Inte ett ord av tillväxtkritik, inte ett ord om alla de rapporter som senaste året kommit från forskarvärlden om konflikten mellan ekonomisk tillväxt och miljö/klimat. 

Frågan uppstår: Varför finns MP?

Den huvudsakliga vinklingen från MP var att samhället förlorar pengar om inte fler klarar gymnasiet. Eller "kommit igenom" som man uttryckte det. Som om ekonomisk tillväxt vore ett grönt skäl att satsa på skolan, som om temat "du ska bli lönsam lille vän" numera också omfattas av De gröna. Som om skolan var en produktionsanstalt vars uppdrag är att med alla medel - jodå, även goda medel, genom flera chanser och insikt om att kunskap är viktigt, vilket Åsa och Gustav noga betonade - spotta ut arbetskraft till ekonomins fromma. Inte undra på att Urban Bäckström, Vd för Svenskt Näringsliv, som ju också satt prislapp på elevernas lönsamhet, igår kom ut som MP-kramare.

Det tragiska är att det ekonomistiska synsättet har trängt in i MP. Allt från synen på att skolor skall kunna vara vinstsyftande och bolagiserade till att det som produceras i skolan skall passa in i tillväxtsamhällets mall.

En gång i tiden lovade inte MP att arbeta för en skola vars mål var att producera lönsam arbetskraft, utan växande och trygga medborgare vars liv skulle kunna bli så mycket större, djupare och bredare än att vara ekonomiska varelser. Vi lovade inte ens högre lärarlöner, men väl kortare arbetstid, färre elever i klasserna och fler vuxna i skolan. Jag är övertygad om att det synsättet är betydligt grönare än den marknadsinriktade, om än socialliberala, grundsyn som partiets företrädare lagt sig till med.

Skolan har förresten ofta varit ett grönt tema i Almedalen, så här sa jag i mitten på 90-talet: 

"När zulufolket från Natalprovinsen i Sydafrika hälsar varandra säger man "Saku bona". Det betyder "jag ser dig". Den andra svarar med "Sikhona", vilket betyder "jag är här".

Budskapet är mycket tydligt. Ser du mig inte, existerar jag inte för dig. Budskapet kan lära oss i Sverige oändligt mycket. Inte minst har vi att lära när det gäller hur vi möter barnen i skolan. Saku bona! Jag ser dig!

Jag är övertygad om att det största, grundläggande problemet i skolan i dag är att så många elever inte blir synliga. I de allt större klasserna och grupperna försvinner individerna i kollektivet. Lärarna får ingen rimlig möjlighet att, ens om de själva verkligen vill, se alla elever i en stor grupp. Någonstans går en smärtgräns för hur stor en grupp eller klass kan vara för att varje individ skall framträda som en individ. Kanske går gränsen vid 18 elever.

Barn behöver bekräftelse Jag har under vårterminen besökt en mängd skolor - såväl grundskolor som gymnasier. Jag möts av samma problem snart sagt överallt: det är för få vuxna i skolan. Detta är resultat av politiska prioriteringar. Det är en av de politiska felprioriteringar som kommer att visa sig vara den mest kostsamma som vi överhuvudtaget gjort i vårt land.

Inom det moderna näringslivet arbetar man, i de goda exemplen, medvetet med att bekräfta medarbetarna. Bekräftelse ges främst av andra människor; chefer inom näringslivet, ordförande inom fackföreningarna, gruppledare, partiledare och språkrör inom den politiska sfären. Att få bekräftelse är för de flesta ett starkt incitament för att göra ett bra arbete. Att bli bekräftad är detsamma som att erkännas som en viktig individ i ett större sammanhang, att vara någon att räkna med, att få det egna jaget bekräftat.

Varför är det inte lika självklart inom skolan? Att som ung människa - barn eller ungdom - få bekräftelse är något av det viktigaste man kan få. Behovet av bekräftelse är närmast outtömligt. Bekräftelse fungerar som en stark social drivkraft. Det är kanske t o m den starkaste drivkraft som finns. Men varför tar då inte vuxenvärlden hänsyn till detta när man drar upp förutsättningarna för skolan? Varför är bekräftelse så viktigt i vuxenvärlden, men så bortglömt i skolpolitiken?

Att bli sedd, bekräftad, synliggjord kräver att omvärlden har tid att se, tid att bekräfta, tid att synliggöra. En lärare med 30 elever i en klass har inte den tiden - hur gärna hon eller han än vill. Genomsnittligt kan man ge några minuter till var och en under en hel vecka. Före sommarlovet mötte jag förtvivlade lärare - lärare som kände det omöjligt att sätta betyg på elever som man inte haft tid till, individer som försvunnit i den massa som en klass utgör. Jag mötte galghumor och till och med tårar.

Saku bona! Jag ser dig! Vi måste ta barn och ungdomar på allvar. Föräldrar måste ges tid för sin barn - vad gör man efter det att föräldraförsäkringen tagit slut och barnet är två år? Arbetar åtta timmar om dagen, en timme lunch, en timme resor och en timme handla. Elva timmar borta - sedan hem, trött, full med praktiskt arbete för att få hemmet att fungera. Är det så vi ska behandla barn? Är det rimligt?

Vuxna som inte har tid - hur gärna de än vill. Hur behandlar vi våra barn? Egentligen? Skollunchen får kosta mindre än en kopp kaffe i vuxenvärlden. Många skolmiljöer är så torftiga och hälsovådliga att facket aldrig godkänt dem om det varit vuxna som suttit inklämda i bänkarna i allergiframkallande skolsalar med icke fungerande ventilationssystem. Vad gör LO? TCO? Hur kan de tiga om de skolmiljöer som är undermåliga? Vad gör SAF? Driver kravet på färre kronor till offentliga sektorn och därmed till skolorna! Vad gör regeringen? Drar ner statsbidragen till kommunerna, lägger nya kostnader på dem och tvingar fram neddragningar och avskedanden i skolorna. Miljöpartiet har aldrig accepterat detta.

Vi har förvisso också ställt oss bakom kravet på sanering av statens finanser men vi har konsekvent föreslagit att skolan ska ha mer. Vi har valt att dra ner på de militära investeringarna i stället av den anledningen att vi är övertygade om att demokratin hotas mer av att barn och ungdomar mår dåligt, inte blir sedda, inte tas på allvar, än av ryssen. Vi har också, när möjligheten gavs i en förhandling med regeringen, lyckats friställa över en miljard kronor för kommunerna att allergisanera skolor och dagis för. Vi önskar att vi kommit in i fler förhandlingssituationer - det hade gynnat skolan!

Jesse Jackson, tidigare amerikansk svart presidentkandidat, har sagt: "Jag vill hellre se barn i bra skolor i dag, än i dåliga fängelser i morgon." I detta ligger det mest grundläggande, själva kärnan i politiken: en bra skola är en investering i ett gott samhälle!

Någonstans på vägen till Nu förvandlade de makthavande politikerna skolan till en kostnad - inte en investering. Någon större felbedömning är svår att finna i svensk politik. Vi måste nu ställa krav på fler vuxna i skolan. Lärarfacket riktar lite väl mycket in sig på att tala om högre löner. Det vore pedagogiskt betydligt bättre om man koncentrerade sig på att kräva mindre klasser, mindre grupper och möjlighet att ägna tid åt varje elev.

Problemet har naturligtvis förstärkts nu när gymnasiet i realiteten blivit en obligatorisk utbildning på tre år - där också många som drabbats av (en väl så naturlig) skoltrötthet tvingas in, för att man inte har något annat alternativ.

Miljöpartiet vill sjösätta Projekt Saku bona! Målet skulle kunna vara att före år 2005 ha rustat upp grundskolor och gymnasier, att öka antalet vuxna i skolan markant, att se till att inga klasser är större än 18 elever, att det finns fungerande kurators- och skolsköterskeverksamhet, att skolluncherna är bra och näringsriktiga.

Ganska rimliga krav. Inget märkvärdigt. Det som är märkvärdigt är att det måste sägas. Och jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av alla oss som bor i landet skulle ställa sig bakom att det skulle få kosta. Att bygga ett ekologiskt, socialt och demokratiskt hållbart samhälle förutsätter att vi ger barn och ungdomar de bästa förutsättningar - och att vi ser och bekräftar. Miljöpartiets krav på barnkonsekvensanalyser som underlag för varje politiskt beslut skulle kunna förändra politiken - om det tas på allvar. Och jag är övertygad om att det som är bra för barn och ungdomar också är bra för hela landet!"

22 kommentarer:

  1. Inte ens Miljöpartiet tror på klimatlarmen längre! Så måste man tolka Fridolin/Romsons framträdande igår. "Det största hotet mot civilisationen" nämndes inte med ett enda litet ord, vilket bekräftar att politikerna nu försöker ta sig ur den klimatfälla som Gore och andra försatt dem i. Heja Fridolin och Romson, vi tar er tystnad som bevis för att "klimatförnekarna" haft rätt och Schlaug, Wijkman, Rockström och Gore haft fel.
    Stockholmaren

    SvaraRadera
  2. Miljöpartiet har vuxit ur barnsockorna och blivit det nya socialliberala mittenpartiet som många kan samlas kring. Koftan Schlaugs tid är förbi, låt han blogga i sin öken och sura över att klimathotet inte existerar. Alla blir ju saliga på sitt sätt.
    S.G.

    SvaraRadera
  3. Hej! Vad händer med Gröna Partiet? Vilka företräder partiet? Har man språkrör? Finns det registrerat än? Går Birger och andra i Steg 3 med?

    SvaraRadera
  4. Gårdagen i Visby var inte rolig alls. Ledsen.
    Myran

    SvaraRadera
  5. Apropå klimatlarmen tycks mottot nu vara: "Vi blundar, så finns de inte" - både inom Mp och generellt.

    SvaraRadera
  6. HB

    Bästa sättet att hålla sig uppdaterad på Gröna Partiets framväxt, är att anmäla sitt intresse. Det kan man göra till "Trulpen", GP:s provisoriska talesperson.

    När den konstituerande kongressen ägt rum, finns väl två "rör" som i MP.

    Just nu är det inte så lätt att hitta kanal för sådan anmälan. Men snart lär hemsidan vara klar, och där kommer det förstås att finnas en funktion för medlemskap, eller bara info.

    SvaraRadera
  7. Ser att du citerade Jesse Jackson i ditt tal 1995 (?) och att Jackson är i Almedalen idag. Hur kommer det sig att du citerade just honom?
    S.

    SvaraRadera
  8. Jesper Jäderkvistmån juli 04, 10:57:00 fm

    Ang. projekt Saku bona: Före år 2015 anar jag att det ska stå.

    SvaraRadera
  9. Jesper, talet hölls ju 1995 och då var det tio år till 2005!
    Mikaela

    SvaraRadera
  10. Tänk vad olika man kan tolka ett tal. Eller två kanske jag borde säga?

    Jag hörde två engagerade gröna talare som talade om vikten av att ge människor en ärlig chans i livet. Där du hörde tal om genomströmning hörde jag om att ta tillvara på människor i stället för att slänga bort dem. Jag är en varm anhängare av arbetstidsförkortning och tycker verkligen att livet handlar om mer än lönearbete, pengar och konsumtion, men för den sakens skull ser jag inte arbetslöshet som ett icke-problem. Särskilt Gustav formulerar sig i dessa frågor helt annorlunda än du, men jag tror faktiskt inte att ni ligger så långt ifrån varandra åsiktsmässigt.

    Precis som du gjorde i ditt tal pratar rören också om vikten av att ge skolan mer resurser. Visst, de vill höja lärarnas löner och det ville inte du, men om det skulle kunna vara ett sätt att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan och få även dem som inte kommer från en familj med studietraditioner att våga ta steget och utbilda sig, till exempel till lärare, så ser jag det ändå som grön politik. Jag förstår dina invändningar, men det finns oftast mer än ett sätt att se på saken, och fler än en tolkning kan vara riktig. Dessutom är jag en sån där äckligt positiv människa som föredrar att se saken från den ljusa sidan och tolka uttalanden positivt. ;-)

    Och precis som rören så pratade du om att investeringar i skolan är en investering i ett gott samhälle. Ja, du använde till och med ordet investering i detta sammanhang. Ekonomism var ordet, sa Bull.

    Sen apropå "jag" och "Miljöpartiet" i talen: Båda de nya språkrörens tal finns utlagda på svt.se. Där finns de även "analyserade" i form av s.k. "ordmoln". Ordet "jag" måste vara bortfiltrerat ur molnen om du har räknat rätt, för det finns inte med i något av rörens moln. I Åsas moln är däremot Miljöpartiet ett av de lite större orden, vilket visar att hon sagt det rätt ofta. När det gäller Gustavs tal är inte ordet Miljöpartiet stort i ordmolnet, men han använder sig ju ofta av referenser till sitt eget och sina vänners liv. Du gör förresten samma sak själv i den texten du publicerar. Jag roade mig med att räkna antalet "jag" och antalet "Miljöpartiet" i din text, och gissa vad? Du säger "jag" 7 gånger (plus 5 Saku Bona-referenser, och Jesse Jackson-citatet). Du säger "Miljöpartiet" 2 gånger (plus 7 stycken "vi" som syftar på MP. Du ser hur lätt det är att man råkar nämna sig själv i ett tal. Det gör ju faktiskt talet mer levande.

    Åsa pratade dessutom om sambandet mellan ekologi och ekonomi, om ändliga naturresurser, att vi inte kan förslösa naturens kapital (förstöra jorden) och att vi inte får skapa nya miljöproblem när vi försöker lösa de gamla. Och inte kan jag se detta som annat än en analys av tillväxt- och konsumtionssamhällets nära sammanbrott: "Dagens samhälle förstör inte miljön för att vi är dumma utan för att vi står på kanten av ett kunskapsskifte. Precis som när många fortfarande höll fast vid att jorden var platt, men några ändå färdades till jordens ände för att titta över kanten - så håller vi precis på att nå fram över kanten om föreställningen om oändliga naturresurser och att jorden är oförstörbar. Vi måste våga släppa taget om dessa gamla föråldrade idéer och istället se möjligheterna som öppnar sig på andra sidan av ett sådant kunskapsskifte." om än uttryckt på ett annat sätt än du skulle ha gjort.

    Usch, nu har jag klagat på dig flera dar i rad ... Men det känns som om du nästan anstränger dig för att hitta fel hos MP just nu, i stället för att se likheterna i era åsikter och vad ni vill och jobbar för. Jag ser många fler likheter än du och det är så frustrerande.

    SvaraRadera
  11. När går ledande Miljöpartister ut och blir så här tydliga?

    http://www.supermiljobloggen.se/2011/06/systemkritik-i-det-langa-och-korta.html

    SvaraRadera
  12. Att kalla sig miljöparti förpliktigar. Har idag sagt upp mitt 10-åriga medlemskap.

    SvaraRadera
  13. Jesper Jäderkvistmån juli 04, 01:20:00 em

    Oj, fasiken! Det var ett så långt citat att jag vid det laget jag läste 2005 hade glömt. Hursomhelst - relevanta ord än i dag, och säkert ännu mer 2015!

    SvaraRadera
  14. Kerstin: Jag delar delvis din uppfattning - och jag skrev också tydligt att man föreslog goda förslag - men konstaterar att man precis som de äldre partierna plötsligt börjar motivera skolan med ekonomiska argument. Den rapport man presenterade handlade ju just om det: hur mycket förlorar samhället i kronor om man inte kommer igenom gymnasiet etc. Förutsättningen var förstås att man sedan skall arbeta sina 40 timmar.

    Problem, som jag ser det, ur ett grönt perspektiv är att man genom den typen av argumentation - som tidigare var bannlyst i MP, eller möjligen fick följa som bihang - medverkar till att legitimera synen på det heliga lönearbetet. Och därmed också dagens arbetstidsnorm. Inte överraskande eftersom partiets gamla ledning, som det tycks, har stöd av åtminstone Gustav vad gäller oviljan att arbeta för sänkt arbetstid.

    MP:s kongress har däremot slagit fast att sänkt arbetstid är en nödvändig del för att komma tillrätta med klimat- och miljöproblemen. (I linje med flera forskarrapporter för övrigt). Detta har tyvärr aldrig något språkrör sagt utåt, utan tvärtom medvetet nonchalerat. Ur detta perspektiv är det naturligt att man också presenterar skolsatsningen som ett sätt att få fler att arbeta mer i syfte att öka tillväxten med 6 miljarder årligen per årskull.

    SvaraRadera
  15. Om inte ens miljöpartiet längre talar om klimatfrågan är det alldeles förskräckligt. Det blir inget nytt klimatavtal när inte ens gröna partier anser det värt att driva på för att få människor att förstå.

    SvaraRadera
  16. "Ur detta perspektiv är det naturligt att man också presenterar skolsatsningen som ett sätt att få fler att arbeta mer i syfte att öka tillväxten med 6 miljarder årligen per årskull".

    Ju fler som arbetar desto kortare arbetstid.

    /Ft

    SvaraRadera
  17. Nu är jag skolad under Schlaugianernas era och tycker att plankningen av facken om högre löner till lärare slår snett om man inte ser till helheten.

    Skolan förr bestod av mer än lärare, det fanns kurator, sklosköterska,bespningspersonal,vaktmästare och nu allt som inte har direkt med undervisningen att göra ska ställas åt sidan.

    I min kommun har stora besparingar gjorts på att skära ner andelen tillagningskök för att ge resurser till just undervisningen. Vaktmästeriet sköts av serviceförvaltningen i stort.Vet inte om det finns speciella kuratorer eller skolsköterska men antagligen inte för varje enskilda småskola snarare rektorsområde som kan bestå av fler skolor.Vidare är en innegrej att det ska bli PROFILSKOLOR att varje skola hittar sin nisch att vara bäst på.

    Det borde finnas möjlighet för VUXNA av olika grad att MEDVERKA i skolan i undervisningen exempelvis datakunniga arbetslösa, äldre med social kompetens etc etc. De kräber bara ett ERKÄNNANDE och inte någon lärarlön för att få vara med.

    När folkhögskolläraren Gustav Fridolin med erfarenhet i gebitet gör SKOLAN tll huvudfråga verkar det som uppdraget är från hans skola med elever. Jag undrar i vårt eget lärartäta lokala miljöparti där mpnga har politiska uppdrag varför de förhandlade bort barn. och utbildningsnämnden om DETTA är huvudfrågan. Förr var MP måna om insyn i miljönämnderna men vill inte hastämpeln som enfrågeparti.

    Det här med att ständigt flytta fokus från kärnkraft till klimat och nu skolan gör att många tröttnar inom miljöpartiet. Det blir ett hoppjerkeparti av lycksökare och karriärister som hoppar på och hoppar av. Klart många är villrådiga nu när det uppstår en ny partiledning och opinionssiffrorna ska liksom aktiebörsen vara i någon slags paritet med De Gröna i Tyskland. Men dit har MP långt kvar lika långt som att få en miljöminister som i Finland. För det vill partiet inte ens prata om som uppmanade väljarna i valet "VET DU INTE VAD DU SKA RÖSTA PÅ - LÄGG DIN RÖST FÖR MILJÖN"

    SvaraRadera
  18. Jag gick med i mp 1988, då ett parti med en grön, radikal agenda, förenat med en frihetlig ådra. Men nu har mp förvandlats till ett socialliberalt parti, där makten är allt. Ordet "miljö" nämns pliktskyldigast i högtidliga sammanhang men sanningen är att mp i praktiken inte har ett särskilt offensivt miljöprogram eftersom det bygger på samma premisser som andra partier, dvs evig tillväxt, masskonsumtion och "utveckling"... Men sanningen är att vi inte får en bättre miljö även om dyra fina vinet är KRAV-märkt eller nya stora bilen går på biobränslen. Det krävs en radikal förändring av synen på tillväxt, konsumtion, arbete, livstil. Nu har jag avsagt mig mitt medlemskap i mp och det känns som en befrielse. Gröna partiet blir min nya politiska hemvist!

    SvaraRadera
  19. Bravo, Peter! Hoppas det blir mass-migration från MP till GP! Men då måste GP först synas utåt.

    Bara GP kunde få till sin hemsida nån gång!!!

    SvaraRadera
  20. Är det verkligen rätt att ett politiskt parti ska bedriva lönerörelse åt en enskild yrkesgrupp? Det finns väl fler yrken som behöver högre status och mer i lön?

    SvaraRadera
  21. Saku bona, Birger!

    Kan man tänka sig en vackrare hälsning? Borde vi inte byta ut "Hej" mot "Saku bona", likaså svaret ("Hejhej") mot "Sikhona"?

    Men vad menas med årtalet 2005 i näst sista stycket?

    SvaraRadera
  22. Anonym 06:20: talet hölls ju 1995 och då var det tio år till 2005!
    Mikaela Holm

    SvaraRadera

KOMMENTERA GÄRNA DET AKTUELLA BLOGGINLÄGGET- MEN LÅT BLI KOMMENTARER OCH INLÄGG OM ANNAT.

LÄGG INTE IN LÄNKAR I KOMMENTARSFÄLTET.

MÅNGA SOM VELAT FÖRA EN KONSTRUKTIV SAKDEBATT HAR UNDER ÅRENS LOPP MEDDELAT ATT DE TRÖTTNAT PÅ ATT FÅ INVEKTIV OCH STRUNT TILL SVAR FRÅN ANDRA KOMMENTATORER.

VI SOM ADMINISTRERAR BLOGGEN HAR DESSUTOM TRÖTTNAT PÅ ATT RENSA UT RASISTISKA OCH GENTEMOT MEDKOMMENTATORER KRÄNKANDE INLÄGG.

DET ÄR SCHYSST OM DU TAR HÄNSYN. OCH HELST ANVÄNDER DITT NAMN.