Absurd scen i den grekiska tragedin...

Så skall då Greklands infrastruktur i rask säljas ut till högstbjudande. Pressade av EU:s absurda krav. 

Globalt spelande riskkapitalister och anonyma fonder lär lägga bud på vägar, hamnar, järnvägsräls, vatten och elproduktion. Deras enda intressen är att köpa för minsta möjliga antal euro när marknaden plötsligt dumpas av massor med grekiskt godis. 

Kulturella klenoder och badstränder lär också överföras i internationella spelares händer. Akropolis som köps av riskkapitalister eller globala svar på Bert Karlsson...? Glädjen lär vara stor där den inte borde finnas alls.

En våldsam privatisering kommer att ske inom en kort tidsperiod. Om EU tror att det är så man skall vinna människors förtroende så tror man fel. Det folkliga motståndet kommer att fortsätta, inte för att man skall sätta dit lyxägande skattefifflare eller komma tillrätta med myglande politiker, utan för att man har all anledning att känna sig kränkt och utpressad.

Lägg till detta fler hårda neddragningar inom redan hårt ansatt sjukvård - förutom att det slår på de som redan ligger så kan det innebära att den europeisk motorn när det gäller produktion av antibiotikaresistenta bakterier blir ännu svårare att stoppa.


Det är säkert fullständigt sant att politiska skojare ljög in Grekland i eurosamarbetet, men det är också sant att EU-eliten lät det ske, att banker tävlade om att låna ut pengar och att eurofundamentalisternas idé om en gemensam räntepolitik och gemensam valuta tar kål på varje anständig möjlighet för grekerna att ta sig ur den fälla man fastnat i.

För tio år sedan var det Argentina som stod inför liknande problem. Istället för att anpassa sig till ekonomisterna i de internationella spelbolagen gjorde man uppror mot den globala kapitalismens normer. Det var sannerligen ingen lätt väg man gick, men man visade att det fanns alternativ till siffernissarnas expertvälde. Om det var den minst omoraliska väg att gå kanske vi kan få svar på i slutscenen av den grekiska tragedi som nu utspelas.

Hade Sverige, under 90-talskrisen, varit drabbat av en gemensam valuta hade landet varit mycket, mycket illa ute. Det var först när regering och riksdag släppte knytningen till euron/ecun och istället lät kronan flyta som strupgreppet lossade. Man höll fast alltför länge, vilket medförde såväl högre arbetslöshet som massor med konkurser hos småföretag. Miljöpartiet hade då länge - på sakligt goda grunder - krävt att kronans skulle flyta. Vi uppfattades som idioter av de som hade en fundamentalistisk uppfattning. Carl Bildt (M) och Ingvar Carlsson (S) har kommit märkbart lindrigt undan för sina missbedömningar under krisen - kanske beroende av att ledarskribenter och politiska kommentatorer valde att håna MP för att vi inte "begrep sig på ekonomisk politik". Det var väldigt tur att Bildt och Carlsson till slut blev lika ovetande...

Historiebeskrivningar som inte ligger i fas med "moderna" ekonomiska teorier glöms ofta bort när mediernas ger sin egen tillyxade bild av verkligheten. Därför riktar man nu mest strålkastarna på skattefuskande grekiska skojare och korrupta politiker - men väljer att blunda för det som sker utanför ljuskäglan.

De krav som nu EU ställer är förödande för många vanliga greker. På vilket sätt tar EU:s elit sitt ansvar för att man släppte in Grekland i eurosamarbetet? Genom att ges högre löner? Det bästa vore kanske att Grekland gav EU fingret och försökte reda ut sina problem utan att utsättas för vulgär utpressning som på sikt kan bli förödande. Både för greker i allmänhet och för EU.